Knyttet - kort men tjock

Gissa vad jag gjort idag?
GISSA!?
Hampus har övningskört med mig... alltså jag var "läraren" och han körde. Jag som är rädd för att köra och som inte vågar åka med människor jag inte känner eller som jag anser kör för fort. Jag trodde aldrig jag skulle klara en sådan sak... och i början satt jag och hade svimningskänslor och nästan tuppade av... men han körde så bra så sedan slappnade jag av.

Nico var hos sin mormor och morfar så länge. Han har haft en trött dag i värmen. Nu sover han och vi skall kolla körkortsteori.

Imorgon loppis och mer övningskörning.

Jag tycker FK är dåliga på att förklara hur det där med föräldrapenningen fungerar, och kanske har jag heller gett upp vad kommer till att läsa deras info och därför missat det jag borde ha förstått om jag så hade gjort.

Detta innebär att jag missat att de 60 dagar som är reserverade för pappan är SGI-dagar (de dyra dagarna)... vilket innebär att de SGI-dagar jag kan använda är slut. Vilket i sin tur innebär att jag nu i augusti bara kan ta ut lägstanivådagar (180 spänn om dagen som man måste skatta för... hallå, det är ju för fan ett skämt)... Eftersom jag knappt börjat jobba i augusti och inte heller har börjat studera och får CSN så innebär det att jag kommer få ut ca 3000-4000 kronor. Jävla piss.

Där går alla våra sparade pengar typ... som skall gå till Hampus körkort egentligen.

Det är onaturligt att vara vaken nu. Men eftersom liten tvärvägrade att somna om och jag ändå inte kunde sova när han förde så mycket väsen så gick vi upp. Känns vid närmare eftertanke som en dålig idé.

Igår lyckades Nico, antagligen av en slump, med något nytt. Jag hör att någon visslar och tittar på honom och han står med munnen formad som ett o.
Jag vänder mig till Hampus och skrattar och säger:
Såg du att han formade munnen för att vissla när du visslade?
Hampus svarar:
Jag visslade inte, var det inte du?

Och det var det ju inte så Nico har lyckats vissla :) Dock var det nog som sagt en slump för han själv så mest förvånad ut av alla och inte lyckades han göra det igen. Istället fortsatte han att göra som vanligt när han skall försöka vissla, dvs forma munnen till ett o och sedan nynna/sjunga ett visslande fejkljud :)

Han avslutade förresten kvällen igår med ett svalkande bad i vasken. Han har nu insett det roliga med att plaska och hela jag var blöt och vi fick torka golvet i köket efteråt. Men kul hade han. Fick bort det mesta av den sista skorven också. Nu ser han ännu blondare ut, vår lilla bortbyting :)

Mötte upp Frida, Karin och lilla Malvina i Stenungsund och gick på Lions loppis. För mycket folk på för liten yta och väldigt oorganiserat men köpte tre små saker. Ett slags miniatyrtidningsställ i trä som jag skall ha räkningar i, en liten liten koppargryta och en slags liten kanna. 60 spänn sammanlagt.

Sedan blev det lunch på ett fik och kolla lite i affärer. Blev ett armband till mig och ett linne till Nico på KappAhl och en t-shirt för 25 spänn till Nico på Lindex slutrea (jag har typ köpt hälften av alla deras reakläder..haha).

Varmt som faen har det varit och dör nästan i bilen trots att ac:n går på full sprutt.

Nu är vi dock hemma igen och Nico får vara lite mer utan kläder och svalka av sig.

Har lite ågren över att vi inte köpte ett aktivitetsbord till Nico i födelsedagspresent. Tror att han hade gillat det. Satt och tittade på BRs hemsida och såg en miljon saker jag vill köpa till Nico... varav en hel del när han blir större. Sandlådor, vattenrutschkanor (heter det så? rutsch? känns lite fel...)... you name it. Hoppborg! Jag vill att han skall ha allt! Han skall vara ungen alla vill leka hos för att han har så mycket roliga grejer.

Han sover nu förresten. Tog en stund. Fick sitta bredvid hans säng medan han grät, skrek mamma och sträckte sina knubbiga små armar mot en. Kände mig som att as, men han var ju tvungen att sova. Och efter en stund la han sig ner och snyftade små "mamma" in i snutten innan han somnade.

Skall ta och packa ner allt som skall med nu och åka till färjan om ett tag.

I natt sov jag gott och vaknade av skratt och bus vid 7 imorse då Hampus och Nico lekte utanför huset. Hampus som skulle ställa om dygnet hade spenderat natten med att städa hela övervåningen och röja en del utanför huset så var väldigt trevligt att komma upp.
Han hade även tagit hand om Nico som vaknat och velat upp redan vid 5. Trodde Nico skulle vara trött vid det här laget men icke. Han leker med sina saker i sin lekhörna. Får hoppas att han kan tänka sig en lur om en timmei alla fall så han hinner sova innan vi skall på loppis. Annars kommer han vara vaken hela dagen vilket inte är så bra.

Nu skall jag sitta och vakna till här en stund.

Idag åkte jag med mamma till Göksäter. Jag skulle handla en sopspann och några mässingskruv till Hampus. Hmmm... Jag kom hem med följande:
Ett paket med 40 ballonger (till Nicos födelsedag)
En prasselbok med Bamse
En plåtburk för att ha tvättmedel i (som ser ut som en mini-tvättmaskin)
7 doftljus av varierande storlek
En första hjälpenlåda i plåt
Plåster
3 par halksockar till Nico
En måttsats (dl-mått etc)
Memostickers
Partyvisslor (till Nicos födelsedag)
Sophink
Mässingskruvar
En mini-stekpanna som gör ägg eller plättar i form av grishuvuden...haha
Tandpetare
Toapapper
Våtservetter
3 böcker
Ljus i form av en 1:a till Nicos födelsedagstårta

Så kan det gå... och varmt är det.. nåt så in i hilvitti.

Nu kommer en bildkavalkad tillägnad min pappa :)




Bus på g


Med snutten med sig


En mumsig sladd


Nico försöker ta sig över grinden... Han kör dit sin vagn, ställer sig i vagnen, och försöker nå att titta över


Tittar på spännande saker på datorn tillsammans med sin pappa


Sitter och spelar lite musik (och diggar)

Imorgon blir det loppis :)

Huvudet är helt fullt av saker som skall komma ihåg att göras. Och ångest över de saker som man vet inte kommer hinnas med. Suck och stön.

Idag har jag i alla fall ringt FK och fixat strulet där (mitt fel), bokat läkartid för uppföljning, bokat om körlektion och bokat in halkbana för Hampus och gjort lite papperarbete. Kvar att göra är att städa kattlåda, hämta paket, posta brev och sätta upp lappar om trädgårdsmarknad och loppis - och betala räkningar såklart.

Så man kan säga att de små sakerna hinns med men att de stora sakerna hela tiden skjuts på. Som att köra en miljon ton skräp till tippen, isolera om under köksutbyggnaden, bygga altanstaket. Ångest.

Måste dessutom se till att åka med massa pantflaskor och panta någon dag och åka till återvinningen med tusen påsar tomglas. Tvätta kläder hade varit bra att komma ihåg att göra också. Hjälpa brorsan med sin CV.

Hur hinner alla andra människor med vad de skall göra? Jag fattar inte det. Jag måste bli rik och anställa en personlig assistent. Ja fan, så måste det bli.

Jag var trött när jag la mig igår men kunde inte somna. Sedan började Nico vakna sådär varannan timme. Sedan vaknade han klockan 4 och bara tokvägrade somna om. Gnällde, gnölade och grät. Sedan somnade han om strax innan 5, men vaknade och ville upp vid 6.
Jag är smärtsamt trött. Känns som grus i ögonen, ögonlocken hänger, kroppen känns tung, värker och liksom kliar på insidan. Hela mitt väsen skriker åt mig att sova. Nico svarar: I helvete heller.

Idag på morgonen satt jag vid datorn i vardagsrummet och Nico lekte på golvet bakom min rygg. Plötsligt blir det lite tystare än vanligt och när jag vänder mig om så sitter Nico i soffan :) Han strålar av stolthet medan han klappar katten och läser sin pappas arbetsschema.
Så nu kan han komma upp i soffan... eller jag misstänker att inte ens han själv vet hur han gjorde för han har inte gjort det efter det... men det kommer.

Idag är lillkillen full av bus. Bland annat så tycker han att det är otroligt roligt när jag kommer sättandes och tar ifrån han skräp han försöker stoppa i munnen, så nu låtsas han att han tar upp saker och så skrattar han hysteriskt när jag försöker ta det ifrån honom.
Han skall även stoppa sin napp i min mun hela tiden, och så har han lärt sig att "klicka" men tungan så det går han runt och gör stup i kvarten. Min goa buskille.

Annars har jag sysslat mycket med fotoboken idag, men nu är den nästan klar. Upptäckte dock fina bilder som mamma tagit så fick ändra om lite för att få med dem också.

Jag har tusen och åter tusen saker att göra samt en inte allt för glad bebis att ta hand om så hinner inte blogga så mycket.
Är planering inför jobb, studier och dagis och allt vad det innebär. Papper hit och dit. Plus städning och annat bös.

Vi lever i alla fall.

Så här ser jag ut när jag burit in en pall pellets - själv. Ni hörde rätt... en pall = 52 säckar á 16kg.

 

Ni kan kalla mig Hulken.... fast jag är mer röd än grön.

Ja den frågan kanske någon ställer sig.

Idag har jag och skrutten varit hos hans mormor och morfar. Jag skulle väga mig... har nu gått ner 1,2 kg... det var la roligt.

Nico har varit på ganska gott humör idag, men blev dåligt med sömn så hoppas han sover som en stock i natt.

Själv har jag ju spenderat alltför lång tid med att försöka välja ut foton till Nicos fotobok jag skall sammanställa efter hans födelsedag. Usch vad svårt. Kommer bli en dyr historia.

Nu skall jag kollapsa ner i sängen och kanske läsa, kanske sova, kanske smygtitta på facebook via mobilen.

Imorgon är den stora "Nu måste vi fan ta tag i saker"-dagen. Städa, bära skräp, fixa ute och inne och allt däremellan typ. Komma ihåg att ändra mammaledighetsdagar på FK också. Påminn mig om det!!

Mördaren i Norge uppger att han tror sig vara någon typ av tempelriddare eller något, en medlem av tempelherreorden. Oklart om han ser det han gjort som något slags kristet korståg. Men inte hör man speciellt många viska "de där jävla kristna människorna", som det viskades när man fortfararande trodde det var en islamistisk gruppering som utfört dåden. För mig är det samma sak. För mig är det bara ännu ett tecken på att religion är av ondo.

Missförstå mig inte, jag säger inte att tro är något som behöver vara av ondo. En tro på något, något större än en själv, en beslyddare eller ett liv efter detta, kan vara en tröst och ett behov för många. Det kan vara ett stöd, något att luta sig mot, så de orkar ta sig genom svårigheter. Jag kan ha förståelse för detta, även om jag själv inte har den typen av tro. Men religion är något helt annat.

Religion är när man delar upp sig i grupper, vi och dom, och säger att jag tror på just den där guden och han tycker så och det är det enda rätta. Dedär andra tror på en annan gud som tycker sådär och de har fel. Religion är för mig människor som vill slippa tänka själva utan finna svar på vad som är rätt och fel och hur man skall leva genom att tolka texter i gamla böcker, skrivna i en helt annan tid och i en helt annan kultur. Enligt mig borde religion inte finnas.

Man säger att man skall respektera alla människors tro... well, jag vet inte om jag håller med om det. Jag kan respektera deras rätt att tro på vad de vill (även om jag tycker det är ologiskt), men jag behöver inte respektera den trons utövande om det inkräktar på mitt liv på ett negativt sätt.
För var går gränsen? Naturligtvis är det ingen som hävdar att någons tro skall respekteras om den dikterar att man skall mörda andra människor. Men skall tro rättfärdiga andra kränkningar? Som att någon vägrar skaka min hand för att jag är kvinna, eller någon anser att en homosexuell är en syndare som inte bör få finnas. Och får mig skulle det vara ett hån, en kräkning, om någon hade sagt att det var guds vilja om en närstående till mig dog. Var går gränsen?

Jag tycker att man kan tro vad man vill i sitt eget hem, men att samhället i övrigt skall vara så fritt från religion som möjligt.

Själv är jag ju ateist, och det är ju i många religiösas ögon ett skäl att inte ens lyssna på mig. För många är ju en ateist en slags tom tragisk människa som inte ser mening med livet och som inte har någon moralisk kompass alls. Men jag ser massor av mening med livet och vad som är rätt och fel, ja det är ju ibland en individuell åsikt, men i stort kan man använda både logik och empati för att komma fram till ett svar i de frågorna.... samt en insikt att världen inte är svart eller vit.

Dessutom har jag ju såklart tro även om det inte är en tro på en skapande eller beskyddande gud. Jag tror på massor av saker. Dock kan jag inte formulera det som att jag tror på människans inre godhet, för då låter det som att godhet skulle vara en slags kraft som finns naturligt i oss. Jag ser det som att alla människor har förmåga till både godhet och ondska, och vad man väljer beror på den egna viljan och omständigheter som bland annat uppväxt och erfarenheter... och ibland inblandningen av religion som kan ge utfall åt båda håll.
För jag säger inte att religiösa människor inte kan göra gott, de kan de såklart, och det gör de också. I världen finns massor av stora välgörenhetsorganisationer som gör massor av gott och som behövs - men jag hävdar att de hade kunnat göra gott ändå. Att deras godhet och medmänsklighet inte kommer från gud utan från dem själva.

Jag tror på livets kraft, att människor kan åstadkomma hur mycket som helst om de får möjligheten. Jag tror att det kommer hända bra saker och dåliga saker och att hur ens liv utformar sig beror helt på hur man vänljer att hantera dessa saker. Jag tror på hopp och jag tror på kärlek.

Men visst kan en tro som min vara obekväm ibland, även för mig. Speciellt när människor begår riktigt hemska brott. Det hade varit lättare om jag hade sett den där blonde norrmannen och kunnat tänka att han var ett monster, rakt igenom ond. Men sanningen är att även han antagligen kan känna kärlek, att även han antagligen gjort bra saker i sitt liv. Det rättfärdigar inte det han gjorde nu, inte det allra minsta, det är fortfarande lika hemskt och vidrigt... men det innebär att han inte är ett monster, utan en människa. En människa som på grund av felaktiga val och dåliga influenser tappade bort det som var rätt och fel,som en magnet mot en kompass.

Vissa skulle kanske kalla honom en syndare som förbrukat sin rätt att leva. Vissa kanske skulle säga att synder är till för att förlåtas (även om jag tror att det är få som skulle sträcka sig så långt i detta fallet). Jag kan säga att vad gäller denna man så är det inget jag vill ägna tankekraft åt utan här går jag på känsla, och precis som jag inte vill ha religion i samhället så vill jag inte ha honom där. Kasta bort nyckeln.

Kan börja med att berätta att Nico hade lite lite feber igår kväll så han fick en Alvedon och sedan sov han faktiskt superbra. Han vaknade tyvärr strax efter 4 då katten förde väsen, men somnade om. Sov till 5 då han ville ha ersättning, men somnade om efter det och sov till strax efter 07.

Nu till saken. Nico lär sig nya saker varje dag, men även av katterna tydligen. Idag såg han Norpan vässa klorna på sin klöspelare och han skrattade åt henne och gick sedan genast dit och ställde sig och rev på den han också. Såg skitkul ut :)

Nu skall jag sitta här och blicka ut på det trevliga vädret...

Jag älskar mina böcker, och det gör Nico också. Vår kärlek ser dock lite annorlunda ut.

Just nu sysslar han med projekt "tömma bokhyllan" som går ut på att han mycket metodiskt tar en bok i taget och släpper ner i golvet. Nedanför honom ligger sedan en stor hög av böcker.

Nu släppte han en bok på foten... så var den leken över.

12 augusti fyller liten  ett år. Ett helt år!

Dags att börja planera nu. Bjuda in till kalas. Bestämma tårta och annat man kan bjuda på. Och framför allt - fixa presenter.

Efter att ha funderat mycket på vad det skulle bli så bestämde vi oss för att inte lägga ner för mycket pengar och för att köpa sådant vi vet att han tycker är kul - dvs saker som låter. Vi är nog några av de få föräldrar som tipsar andra om att köpa leksaker som låter. Bryr oss inte om ljudet/oljudet så länge han tycker det är skoj.

Så nu har jag beställt en liten barnsynth (han är egentligen lite liten, men Hampus vill så gärna ge honom en sådan), två olika slags maracas och ett munspel (som han säkert inte fattar hur man använder med en gång det heller). Så det får räcka. Fyra paket och alla med saker som låter.

När världens elände basuneras ut i media är det skönt att ha en liten solstråle därhemma. En liten plutt som ser intagandet av sin lunch som en helfestlig händelse och som är så full av bus.

Jag har svårt att sluta tänka på det. I mitt huvud passerar de bilder jag sett på nyhetssändningarna. Söndersprängda kvarter som inte hör hemma i vår del av världen. Sådant vi är vana att se om det skett någonstans långt borta. Inte här.
Poliser och politiker som försöker ge lugnande uttalanden och berätta om det som hänt men man ser skräcken även i deras ögon och vet att de tänker samma sak som alla andra, ställer samma frågor. Varför? Hur?
Vittnen och överlevare som sakligt återger det de sett, förvandlade till robotar av chocken. Känslomässigt stumma och inkapslade i en bubbla av overklighet berättar de om vad de sett, men så får några ord skalet att spricka och man ser för en sekund hur verkligheten sipprar igenom. Han sköt mina vänner... han sköt dem...

Och så jag... betraktaren på avstånd som får skämmas över att jag liksom så många andra dragit slutsatsen att det var radikala islamister som stod bakom. Så mycket lättare om det var en av dem... Men så står han där på bild, blond och blåögd med ett konto på facebook. Inte en av oss, men kanske ännu värre... vem som helst. Och han påminner oss om att ondskan inte kan kategoriseras, inte kännas igen och att den inte är något man kan skydda sig ifrån... inte för att den är överallt utan för att den kan gömma sig var som helst.

Vi frågar alla frågan varför, men vi vet inners inne att det inte spelar någon roll. Ett svar, ett skäl, kan inte ge människor livet åter. Vissa sår kan inte läkas, inget kan göras ogjort. Han lämnar oss kraftlösa och utan kontroll. Undrar om det var den makten som berusade honom när han skrek ut sina segerrop när de som drömde om att förändra världen föll till marken? Inte bara makten att beröva över 90 människor sina liv, utan makten att beröva miljoner av människor sin känsla av trygghet.

Igår trodde man att runt 25-30 ungdomar dödats på lägret i Norge. Idag vet man att det är minst 80. Det blir 160 föräldrar som förlorade sitt barn. Ofattbart. Obegripligt. Ogreppbart. Det gör ont i mig.

Följer de norska nyhetssändningarna med en slags önskan att de skall tillgodose det sugande behov som finns i mig. Behovet av ett svar, en förklaring. Varför? Varför sker något sådant? Hur kan någon göra något sånt?

I skuggan av det som skett känns det förmätet att klaga över sina egna problem, men det är ju så det är. Livet går vidare och vi har alla våra liv att handskas med. Imitt fall är jag totalförbannad på en granne (oklart vilken) som tydligen hade en fest i natt. En fest med extremt högljudd musik och tydligen ett vidunder till bas.
Hela natten hördes woomp woomp woomp, och för varje woomp vibrerade huset. Med tanke på avståndet till grannarnas hus måste de haft extrem volym och, som sagt, basen from hell.

Jag kunde inte somna alls, och Nico vaknade och grät hela tiden av ljudet. Vilket innebar att Nico sov ganska lite och jag inte alls till ungefär 3 i natt. Strax efter 6 ville han dock upp ändå och jag är ett vrak, en spillra.

Idag skall jag inte gå ut alls. Jag hade tänkt att fortsätta med att bära in pelletssäckar, vilket jag började med igår, men om det inte slutar regna så går inte det. Kanske städar jag istället. Kanske inget alls.

Jag hade ju tänkt att inte skriva om det som händer i Norge, men jag kan inte undvika det. Jag känner mig så ohyggligt illa till mods. Världen är full av hemskheter, men det känns mer när det kryper så nära inpå.
Att bomba centrala Oslo, som nu ser ut som ett krigsdrabbat område, var vidrigt och fruktansvärt... men att skjuta ungdomar på läger med automatvapen... det är ofattbart... det finns inga ord för sådant.

Jag vill att min son skall växa upp och vara trygg... och det skrämmer mig att sådant här händer.

Mina tankar går till de drabbade.

Befinner mig lite i chock efter nyheterna om explosionen i Oslo, men vill inte att denna blogg skall innehålla mina katastroftankar och världskrigsrädsla så släpper det ämnet efter att ha skickat tankar till de drabbade.

Idag blev det ju en sväng till Lindex igen där det var slutrea. Blidde två linnen till mig och en brun kofta till Nico samt vad jag antar var en av förra årets höstjackor som reades ut. Fick en fin varm höstjacka till Nico för 200 kronor. En grön med prickar i en mörkare grön nyans. Jag tycker ju egentligen mest om jackor i ganska neutrala färger men den var billig, bra och lillen passar i grönt så det blev toppen.

Nu skall det lagas mat.

Om du är känsligt lagd och lätt blir äcklad, eller om du är en sådan person som är jävligt trött på att höra småbarnsföräldrar prata om sitt barns bajs... då är det bäst du slutar läsa nu.

Vi var på torget och handlade och mitt i mitt strosande på Lindex så känns en mindre behaglig doft komma från barnvagnen.
Letar upp närmaste toalett med skötbord, tar av blöjan och ser det största bajsinferno jag hittills sett. Det är enorma mängder bajs i blöjan och Nico tar genast chansen att stoppa båda händerna i det. Medan jag hysteriskt försöker torka av hans händer innan han hinner kleta det i ansiktet eller stoppa det i munnen så passar han dessutom på att sparka ner blöjan från skötbordet. Såklart landar den upp och ner och det blir bajs på hela golvet.

Sedan är det rent kaos när jag försöker torka bort den klisterkletiga bajset från Nico, torka bajs från golvet och få på ny blöja och kläder medan Nico är vansinnig för att han tycker det var för lång tid.

Välkommen in nästa toalettgäst... det luktade inte rosor och hallon.

Jag var vaken lite för länge igår trots att jag la mig tidigt. Anledningen var att jag fastnade i en bok, som jag fortfarande läser, Gargoylen av Andrew Davidson. Hittills väldigt intressant, udda och framför allt skriven på ett härligt sätt. Rakt skrivet med ett väldigt flyt.

Det är en konst det där, att få texten att flyta fram på ett behagligt sätt. Svårt att förklara vad man menar. Dock kan jag ju försöka genom att berätta att jag först började läsa på Keith Richards självbiografi Livet, men fick sluta för den var nästan olidlig att läsa. Texten var så otroligt kompakt att det var som att lyssna på någon som berättar något i rasande fart, utan pauser och utan att stanna upp för att andas. Som att någon bara matar in information i huvudet på en. Usel berättarteknik.

Sedan började jag läsa på Ian McEwans bok Hetta men den hade lika usel textuppbyggnad den. I det fallet kändes det som att lyssna på ett fyllos osammanhängande svamlande.

Jag tycker som sagt var om böcker där texten flyter bra, där berättelsen liksom lever sitt eget liv och inte känns krystad. Sedan uppskattar jag orginalitet och förmågan att beskriva vardagliga ting på ett nytt sätt. Gargoylen har allt det. Skall ge ett mer omfattande omdöme när jag läst klart den. Nu skall jag försöka vakna.

Efter Nicos förmiddagslur så åkte vi till hans mormor och morfar på besök.


En trött och yrvaken Nico i bilen

Mormor och morfar pysslade i trädgården tillsammans med kusin Josefin (min kusin, inte Nicos) och Nico tyckte det var spännade att "hjälpa till".


Tillsammans med kusin Josefin... Han demonstrerar att han funnit en liten sten.


Morfar försöker visa att man skall lägga ogräs i korgen. Nico lade faktiskt ner ett och annat grässtrå och barkbit i korgen så småningom, men plockade upp desto mer :)


Sedan hittade han en spade och då alla andra grävde i jorden så ville han med göra det... och banka den mot skottkärran, för det lät kul.


Bäst att kolla ibland dock så att ingen råkat slänga något viktigt.

Efteråt blev det en tur till affären och sedan hem. Han har varit på mycket bättre humör idag. Han vägrade sova på eftermiddagen dock men somnade gott nu till kvällen.

Eller, min moster påpekade härom dagen att han inte är en bebis längre.... men jag kommer nog kalla han för bebis tills hans blir 10 år eller så.

I alla fall så märker man mer och mer att Nico förstår vissa ord. Idag skulle jag äta frukost... som bestod av en Viktväktar-pizza haha... i vardagsrummet. Nico begav sig dock ut i köket och började stöka runt. "Kom" ropade jag, "Kom Nico".... inte en reaktion. Så då ropade jag istället "Kom får du smaka"... och oj vilken fart det blev. Han kom krypande i 150 km i timmen samtidigt som han vrålade, och jag skulle tro att vrålen innebar "Ät nu inte upp allt innan jag hinner fram".

Så ordet "smaka" är tydligen något lille plutten snappat upp.

Ja, jag är besatt av Lindex och av Bamsekläder.... så ett bra tips till födelsedagspresent till Nico är ju presentkort där... Speciellt nu det finns massor av kläder där som jag vill köpa till honom. Kanske kommer jag bli tvungen att köpa en del innan så att det inte tar slut.

Hampus kommer säga att "han har ju massor av kläder redan"... men han börjar ju dagis och måste vara superfin ju. Och nu växer han inte lika fort så han kan ha kläderna längre.

Detta har jag hittat som jag vill köpa:


Dessa tre tröjor... speciellt de två sista... bara måste ha.


De två första eftersom jag vill ha jeans med mudd upptill, och det sista paret bara för att de matchar två av tröjorna ovan.


Matchande fint regnställ... åh vad vi vill ha det (Nico har exakt samma smak som mig.. skumt va..haha)


Denna bild får mest symbolisera atthan behöver nya pyjamaser. Nu börjar de han har vara för små.

Jag tror Nico sov bra i natt. Kan ha varit att Hampus var uppe och hade ansvaret som gjorde att jag inte märkte eventuella uppvak dock. Han vaknade dock inte förrän strax innan sju vilket var trevligt (även om jag var trött som fasen ändå.. en veckas sömn hade nog behövts för att väcka mig ur detta zombiestadie).

Nico är på glatt humör hittills vilket känns väldigt härligt. Han knatar runt och pillar på sina saker. Han är dock på katten en hel del.
"Låt katten vara" säger jag och tittar på honom. Han tittar allvarligt tillbaka på mig en lång stund och spricker sedan upp i ett stort leende och säger: "Nä" och petar lite till.
Då blir katten sur och slår till honom med tassen (inget klös vad jag kunde hitta) och Nico blir tårögd nån minut innan han åter försöker klappa katten.
Efter pedagogiskt "katten skall sova nu"-tjat i fem minuter har han dock slutligen gått därifrån.

Jag sitter ju fortfarande och drömmer om husbygge och inredning titt som tätt. Av någon anledning mycket badrum... kanske för att jag saknar ett badkar ända in i själen.

Tycker om IKEAs badrumsinredningar förresten. Serien Flåren... skumt namn... är fint. Kan hända att jag redan nämnt detta i bloggen, but I don´t care.


Jag vill ha handfatet och skåpet ovan.

Nu har jag hittat massa badrumsgrejer på Jotex som jag vill ha också... och de kostar inte så mycket så kanske att jag köper det och spar det tills den dag jag kan bygga hus. Kanske skumt att köpa inredningsdetaljer som man spar i några år, men tänk om jag inte hittar det då... då grämer jag ju mig.



Det jag vill ha är sakerna ovan. Toapappersförvaring, toapappershållare och krokar med små fjärilar på. Supersött. Hampus kommer med största sannolikhet hata det, men jag vill ha det ändå. Får tjata lite.

Inte kan man tro att detta oskyldiga underbart söta lilla barn kan skrika i timmar och nästan få sin stackars mamma att förlora förståndet... men jo jo. Han hade några lugna timmar idag... främst när han var med sin pappa... men i övrigt bara skrik och gråt. Nu senast skrek och grät han, som om jag hade hält frätande syra på honom, i en kvart... och vad var min synd som framkallade detta utbrott? Jag laddade min mobil och använde den vita sladden... HANS sladd.

Tur att han är söt i alla fall och att han pussas så gott ibland så ens hjärta smälter. Och tystnad är inte alltid heller bra... tystnad kan innebära bus. Som nyss då han satt så tyst på golvet och jag insett att han hittat kartan med klistermärksögon som hör till hans duplo.



Men jag älskar min plutt... don´t get me wrong... han bara gör mig tokig ibland.

Att vara så trött att man nästan grinar + ta hand om en bebis som bara gråter, skriker och vägrar sova = dålig kombination

Känner mig som en dålig och irriterad mamma...

Ibland tror jag att han ligger där inne i sitt rum och bara väntar på att jag skall somna. Bidar sin tid. Och så fort han hör mina andetag bli tyngre så tänker han "Nu jävlar".
Jag somnade runt 23.. hade svårt att somna. Nico vaknade 24... ville ingenting egentligen men vägrade sluta gråta förrän jag kom in. Han såg ut att sova dock så vet inte hur han visste att jag kom in. Samma sak klockan 4.

Klockan 05.30 ville han ha ersättning, men somnade inte direktom efteråt som jag hade hoppats utan tvingades upp 06.30.
Nu går han runt och skriker ilsket hela tiden, smågråter, klänger, är allmänt missnöjd. Själv mår jag illa av trötthet, kisar och försöker att inte svimma av trötthet.

Om fem minuter skall jag fixa frukost till honom och hoppas otroligt mycket att han kan somna en stund efter det för jag behöver verkligen verkligen sova lite till. Jag orkar verkligen inte med att han är så här många fler dagar.

Ja det är precis som när han fick sina första tänder och jag långsamt förlorade förståndet och fick ha öronproppar hela dagarna för att stå ut med det eviga gråtandet och skrikandet. Har varken lust eller ork med något alls när det är så här.. men men... han har sina goa stunder med. Han vill gärna pussas och kramas mycket, men ibland är det lite av problemet. Han vill vara så nära mig att han nog hade klättrar in i mig om han hade kunnat, samtidigt som han blir uttråkad av att sitta i mitt knä utan vill röra på sig. Så han skall upp i knät, sedan börjar han maska sig och gråta, så släpper jag ner honom, men då vill han upp och börjar gråta. Dvs han hänger i mina byxor och gråter hela dagarna oavsett vad jag gör.

Får inte gjort något varken jag eller Hampus, och då är det massor som borde göras. Känns ibland som vi pausat allt och bara väntar på att Nico skall bli större... men det funkar ju inte riktigt när resten av världen fortsätter som vanligt.

Igår var Nico på hyffsat humör och vi körde Hampus tillkörskolan, hängde på ICA Maxi och besökte pappa (där jag också vägde mig. Har gått ner ett halvt kilo på en vecka).
Nicos natt var si så där och han vaknade tidigt. Var dock Hampus tur att ta morgonen men vi byttes av vid 9.

Nico bara gråter och gnäller hela tiden. Inget är bra. Han tuggar på allt och det rinner dräggel ur munnen på honom - så känns som om det borde vara fler tänder på g. Kan ju dock ta typ två veckor som sist. Kul... nej.

Så idag är även jag en gnällis. Trött, har ont i kroppen nåt så in i helvete och ingen lust eller ork till något. Hampus skall dessutom iväg till körskolan sedan så då blir jag ensam med gnället i typ fyra timmar eller nåt.

I natt vaknade Nico nästan en gång i timmen, ena katten förde väsen och sedan ville Nico upp strax efter 6. Jag har med andra ord inte haft någon djupsömn alls. En gång under natten fick jag sova två timmar i sträck, nästan, and that is it.

Nu är jag så trött att jag mår illa och har ont i huvudet. Det är "min" morgon men Hampus sa att jag kan väcka honom vid 9 så tar han över så kan jag sova två timmar eller så innan jag skall köra honom till Kungälv för sina körlektioner. Själv passar jag på att handla då och sedan skall vi en sväng och hälsa på pappsen som är ensam hemma när mamma är bortrest.

Skall även väga mig och se om en veckas viktväkteri har gett något resultat. Känns så. Jag ska bli milf till 2012, så e det bara. Kommer dock aldrig bli het i bikini igen med de satans bristningarna jag har på magen... men man kan inte få allt här i  världen.

Lustigt nog så kan man glömma bort att man inte kan stå utan att hålla i sig när man hittar något riktigt fynd som man vet att man inte får leka med för mamma. Då kan man plötsligt stå hur bra som helst på egen hand.

Bakom brevlådan blottades beskedet: Biff-Bertil bortrest!

ungefär så kändes det..haha. Skulle på loppis de annonserat för i affären och följde skyltar och körde långt bort i tjottahejti...och när jag äntligen kommer fram till den lilla gården i ingenstans så är det stängt.
De skulle ha öppet lördag och söndag, men icke... stängt. Ingen loppis för mig. Sorgligt.

Igår var alltså Nicos farfar och hans fru här. Var trevligt men Nico var på helskumt humör och satt bland annat och gallskrek rakt ut för full hals ett bra tag. Han var inte arg eller ledsen utan bara skrek.
Han tyckte det var kul att få presenter i alla fall. För tidiga födelsedagspresenter. En StarWars-handduk, en bytta Duplo och tre små bilar.

Han sov bra i natt i alla fall och Hampus tog honom när han vaknade vid 7 på morgonen (ovanligt sent för att vara Nico) så jag sov till halv 11 jag :). Sedan kom Hampus pappa och hans fru på en liten fika innan de skulle bege sig av. Och idag var Nico på mycket bättre humör och busade runt. Han grät lite när de gick den lilla sötnöten.

Annars är det lugnt här idag. Ösregn ute så blir nog inget loppisbesök som jag hade tänkt. Får se om jag orkar sedan.

Ikväll blir det pizza för mina insparade Viktväktar points..hehe.

Gaaahhh... hade skrivit ett helt inlägg och så lyckas jag trycka bort det. Min hjärna fungerar inte riktigt idag. Så.. får se om jag minns vad jag skrev innan.

Dagen igår var väldigt bra och Nico hade ett riktigt bra humör. Vi avslutade dagen med att se på Queen-dokumentär ihop vilket orsakade nedstämdhet då det fortfarande är sorgligt att Freddie är död.
Efter Nicos kvällsmat somnade han relativt lugnt och sov bra till en början.


Bus-Nico i förrgår

Efter ett tag började han dock vakna och vara sådär otröstligt ledsen. Tog lång tid att lugna honom varje gång. Efter ett antal gånger beslutade vi oss för att bryta vår regel och låta honom sova mellan oss.

Blev förvånad att han låg lugnt och stilla och inte började klättra runt över oss som han brukar. Han somnade faktiskt ganska snabbt. Dock fick jag inte mycket till sömn. Dels låter Nico mycket i sömnen, han gnäller och stönar, dels vaknar han till då och då och vill klappa på en och så sparkas han en hel del (som mest drabbade Hampus). Dessutom ville jag inte röra mig för mycket så jag väckte honom så låg obekvämt större delen av natten och har nästan nackspärr nu.

Inte gick det att ignorera när han vaknade heller för han satte sig och försökte tvångsmata mig med en sladd.


Nico smyger på katten

Nu är jag vaken och uppe, men halvdöd och måste fixa inför Hampus pappas besök. Kommer vara ett vrak.

Glömde ju berätta om vår sanslösa pelletsleverantör. Vi har alltså en pelletspanna och beställer då och då några pallar pellets. Vi har tidigare stört oss lite på att de alltid ringer nån timma innan de skall komma och aldrig meddelar innan vilken dag, vilket orsakat lite problem tidigare. Vi har dock fortsatt beställa av dem pga det bra priset.... men denna gången var nog sista.

Hampus ringde förra veckan och sa att vi behövde få det levererat den veckan för att han jobbar denna veckan och de sa att det skulle de fixa. Men det kom inga pellets.
Igår när vi gått och lagt oss och klockan var strax innan 21 ringer telefonen.
Hej, det är xxxx från xxxx. Jag är på väg med pellets till er.

Eehhh... klockan 21? Vi sa att vi kunde inte ta emot det utan han får komma idag istället. Får väl se vilken tid de dyker upp. Midnatt?

Trodde jag skulle avlida av trötthet i natt. Jag och Hampus hade fastnat lite för länge i avsnitt av True Blood och sedan så vaknade Nico ett antal gånger på natten. Så när Hampus gick till jobbet så låg jag och nästan grät av trötthet. Som tur var så sov Nico mellan 04 och 07.30 så jag fick återhämtat mig.

Sedan har Nico varit på strålande humör och mest busat runt på egen hand. Han var lite ledsen en stund då katten rivit honom lite på handen dock. Det hänger en filt på tork på en torkställning i vardagsrummet, och Nico och katten befann sig på varsinn sida av den. Båda ville leka, men de hade lite olika uppfattning om hur man leker.

Jag har börjat småstäda lite härhemma men inte orkat så värst mycket än. Ni måste undra vad fasen vi sysslar med här hemma då jag skriver att jag städar typ varje dag, men vi är ganska duktiga på att stöka ner plus att Nico är ganska bra på att riva ut och dra runt saker plus att huset är stort och jag sällan orkar städa alla rum på en dag - för jag är lat.

För tillfället sitter Nico och vrålar vja vja vja maabaa mycket argt då han inte kan dra med sig dammsugarslangen in i vardagsrummet då den sitter fast - i dammsugaren.

Nico vaknade 03.30 imorse. Sedan somnade han om, men ville upp 06. Sedan sov han inte igen förrän nu. Om han sover... han kan fejka.

Han har farit runt i huset och hittat på bus hela förmiddagen. Lyckats sätta på musik på min iPhone fast den var låst, ätit upp en fjärdedels post-it-lapp (som han en stund senare kräktes upp), öppnat skafferiet och fått tag i två glasburkar som han slog mot varandra och lite annat.
Han har även gosat med katten och dansat till musik från radion.

Själv har jag fasen inte varit lika aktiv. Jag har hållt koll på honom samtidigt som jag fastnat i en bok. När man fastnar sådär rejält i en bok önskar man ju att det kunde vara något lite mer... fint... något man kunnat skryta med... en gammal rysk författare eller så. Men nej, jag har fastnat i en bok av Stephen King - Duma Key.

Nu skall jag dock läsa i 30 minuter till och sedan måste jag röja undan här för får besök senare och... ja, det är lite rörigt.

Nico har under dagen pendlat fram och tillbaka mellan glad och busig och superledsen utan synbar anledning. Sovit mycket mer än vanligt också. Ingen aning om varför.

Under sina glada stunder har han dock velat leka några av sina nya små påhitt som han kan syssla med om och om igen utan att tröttna, och han fnissar lika glatt varje gång. Ena leken går ut på att han ger mig något och då skall jag säga tack tack, och sedan lämna tillbaka den till honom. En annan lek går ut på att jag ställer något framför honom som han välter och då skall jag, så snabbt som möjligt, ställa det upp igen... vilket kan generera gapskratt.

Planen var att hålla honom uppe en timme extra idag, men då han bara grät i en timme nu nästan så fick han sova sin vanliga tid. Inte en protest från hans sida utan han somnade direkt.

Idag kom vår nya stereo förresten... den vi köpte på Tradera som ser gammal ut... ja ja får visa bild sen. Ascool i alla fall.

Fick också veta att Nicos farfar med fru kommer förbi och hälsar på i helgen. Jättekul. Så sällan Nico för möjlighet att träffa sin farfar.

Har fått en del frågor om varifrån jag beställde min bilskylt. Jag beställde den via Vistaprint, men finns säkert andra ställen där man kan beställa sådant också.

Jag skall ju ha den bak på bilen, men beroende på vilken typ av bil man har kanske man istället kan ha en klisterdekal istället för en bilmagnet.

Sofia har en sådant variant på sin blogg som hon har beställt.

Nico vaknade vid 4 imorse med... suck. Han somnade så småningom om, men det var mycket gnäll och han vaknade då och då. Dessutom fick jag störd djupsömn så kunde inte riktigt somna om (hann dock somna till och drömma en underlig dröm där jag letade efter ett värdefullt smycke min kusin hade designat och sedan gömt i en biblioteksbok någonstans. Jag fann det och alla blev glada och jag fick en kram av Arge snickaren...weird).



Nico tycks ha något av en gnällig dag igen. Han busar runt men minsta lilla grej så bryter han ihop. Tillslut kände jag att det var dags för hans morgonlur. Han gallskrek bara vi gick mot sovrummet och vrålade när jag la ner honom, men så fort han fick napp och snutte så sa han bara mmmm och somnade.


Nico använder lekställningen som gåhjälpmedel. Han flyttar den en bit fram och går sedan efter. Som en liten pensionär.


Nico läser i sin favoritbok... eller läser vad kanske att ta i... tittar gör han.

Själv sysslar jag med Viktväkteri för att bli en milf och försöker få saker gjorda... men ytterst lite görs. Nu skall jag vila... kanske dock inte räknas som att göra något.

I mammagruppen har pratats en del om bra och icke-bra mattillbehör till bebisar. Därför vill jag tipsa om märket Nuby, som i alla fall jag har tyckt varit toppen sedan jag köpte dem.
Jag köpte produkterna nedan så kan bara uttala mig om dem.


En pipmugg med silikonpip. Eftersom den är mjuk så är den lätt för barnet att dricka ur, vilket har passat Nico perfekt.


Skål med sugpropp (sugkopp?) under. Tycker den sitter fast bra även om jag egentligen hade önskat att själva skålen var lite större.



Gaffel och sked som jag tycker fan fina. Nico gillar dem även om han inte kan använda dem riktigt än.

Köpt på ICA Maxi.

Idag har Nico varit på underligt humör. Trött och gnällig, men samtidigt full av bus.

Jag försökte göra lite sit-ups i förmiddags vilket slutade med att Nico anföll mig genom att åla upp på min mage, pussa hela mitt ansikte blött och avsluta med ett bett i näsan.
Fick bli en promenad istället.

När Hampus kom hem blev Nico överlycklig, vilket innebar att han grät hysteriskt i en kvart då Hampus med en gång skulle ut och klippa gräset. Han gråter visserligen för det mesta just nu.

Sedan lekte vi lite tittut som var otroligt kul. Speciellt om man var riktigt riktigt nära så det blev nästan lite läskigt också. Men var fjärde gång fick man ta paus för då ville han ha en puss, bekräftelse på att det inte var farligt på riktigt. Försökte jag sluta med leken sa han ett uppfodrande öööh och tog tag i min hand och satte den framför mitt ansikte.

Nu måste jag försöka hålla en redan supertrött bebis vaken i minst två timmar till. Sköj.

Igår var jag och Nico med min mamma på torget och kikade runt. Handlade inget speciellt men Nico tycker det är kul att komma ut. Idag blir det dock mestadels att vara hemma tror jag. Röja lite och ta det lugnt. Är trött nåt så in i norden för Nico vaknade flera gånger i natt och ville inte riktigt somna om. Efter 4 i natt fick jag knappt sova något alls.

Nu på morgonen lekte Nico så snällt i vardagsrummet att jag slappnade av lite för mycket med min bok en stund och plötsligt var han på väg mot sovrummet i full fart. Jag gick efter men när jag kom fram hade han redan kört handen i godisskålen och tuggade lyckligt på en chokladöverdragen skumkudde. Till och med efter jag lyckats lirka ut den så skrattade han en lång stund över att ha lyckats göra ett sådant gott fynd.

Nu är sovrumsdörren stängd och Nico använder sin lekställning som en slags hjälpmedel för att gå, så jag skall återgå till min bok en stund. Hoppas att Nico efter sin frukost om en timme vill ta sin morgonlur och då skall jag slumra till jag med. Efter det kan jag möjligtvis komma igång med dagen på allvar.

Jag har en sådan där olustig känsla i magen idag. Ni vet, en sådan där känsla av att man har glömt något mycket viktigt men inte vet vad. En känsla av att något kommer gå riktigt åt helvete. PMS? Jag kan få sådana känslor då... eller så har jag glömt något... något riktigt viktigt.... men vad?

I vilket fall som helst skall jag och Nico åka till torget om ett tag och möta upp mamma. Bara hänga lite och kanske ta en fika eller så... för att det är segt att bara vara hemma.

Nico vaknade till några gånger i natt och var lite ledsen, men kompenserade med att sova till 06.30. Så jag var nästan pigg när jag gick upp. Var så pigg att jag inte ens lade märke till att Nico fortfarande ville ta sin morgonlur, förrän han började gosa med en såg av plast och småsnyfta för sig själv på golvet.
Naturligtvis vill att inte erkänna att han är trött och ligger och smågnäller för sig själv i sängen, men sover han inte en stund till nu så kommer han smågråta hela dagen så han har inget val.

Idag är frågan om jag bara skall vara hemma eller om jag skall ta mig en tur någonstans. Får fundera på saken en stund.

Igår kom Nicos fastrar på besök, Anna från Stockholm och Agneta från Oslo. Vi började med att åka till Antikladan allihopa och kolla på roliga grejer, och på vägen hittade vi en annan loppis som vi också kvistade förbi. För min del blev det en ask i form av en bok, ett litet fat i "silver", en liten svan och två glasljusstakar.

På vägen stannade vi också på ett fik och åt goda mackor, och Nico åt sin middag.



Nico var på strålande humör hela tiden, och när vi kom hem var han uppe en timme extra och busade med fastrarna. Paket blidde det också. Hampus fick en tröja, jag fick produkter från The Body shop och Nico fick en t-shirt och ett linne.

När Nico lagt sig lagade Agneta en supergod middag. Förrätt med mozzarella och tomat, huvudrätt med fläskfilé, potatis, sås och sparris och efterrätt med jordgubbar och sås av vit chocklad och lime. Mums! Sedan bidde det lite vin och öl och vi var vakna till midnatt (vilket inte var så kul när Nico vaknade 5 som vanligt dagen efter och man var bakis).

Idag blev det frukost ihop innan jag körde Anna till bussen. Agneta och Nico följde med men Hampus behövde sova lite till.



Jag och Agneta stannade sedan en stund i Stenungsund, med Nico då, och kollade i affärer och tog en fika med Agnetas syster Emma och hennes son. Emma är Agnetas syster. Hampus är Agnetas bror. Emma är inte Hampus syster. Det ni...hehe.

Nico fick ett par supersöta skor av Agneta i en tidig födelsedagspresent. Jag passade också på att köpa två tröjor, ett par byxor och en kofta till Nico på rean på Lindex.

Sedan var det hem och umgås lite innan Agneta skulle till bussen hon med. När hon åkt hem kom min bror förbi en stund på kaffe, och Nico var överlycklig att så många hälsat på honom. Men han gråter varje gång någon går :)



Nu skall vi ta det väääldigt lugnt.

Här hemma är alla vuxna trötta samtidigt som den lilla gordan är pigg och det håller på att städas inför hans fastrars ankomst. Detta innebär ytterst sparsamt bloggande.

Bjuder dock på en liten bildserie av Nico som premiäräter med sin nya skål med matchande mugg. Anledningen till att det finns många bilder på honom när han äter är för att det är enda tillfället då han inte försöker sno kameran och blir hysterisk.

Inspirerad av krönikan jag länkade till tidigare har jag gjort slag i saken och beställt något jag tänkt beställa länge men liksom glömt bort hela tiden.
Det började med att jag störde mig på hur folk kör som idioter och min bror sa att jag borde ha en sådan där Baby on board-skylt för att folk skall visa mer hänsyn. Jag var dock tveksam till hur mycket hänsyn de visar ändå, men kom att tänka på att jag läst att folk saktar ner farten vid vägarbete när de satt upp en bild på ett barn med texten "Min pappa jobbar här. Kör försiktigt". Med andra ord så måste man göra det personligt för att folk skall bry sig.

Därför har jag nu beställt en bilmagnet och ett fösterklistermärke, i hopp om att i alla fall en av dem skall gå att sätta fast bakpå bilen på något sätt. Klistermärket ser ut som så att det först är denna bild på Nico:

Och sedan står det med stora bokstäver:

Tryck här och läs denna krönika. Så jäkla bra skrivet. Önskar alla som kör som idioter på vägarna kunde läsa den och skärpa sig.

För dig som är så lat att du bara inte orkar klicka på länken så bifogar jag här själva kärnan i krönikan... så om din plan är att faktiskt klicka på länken så läs inte följande, då det är lite av en spoiler:

Han satt och sov i sin bilstol på passagerarsidan när du körde om oss idag, med det där tyglejonet i famnen. Om jag inte hade bromsat när du gick över i bussfilen och sedan skar tillbaka in i min fil så är det genom hans dörr fronten på din bil hade kraschat. Jag vet inget om dig. Jag vet inte om du sett de där videoklippen på nätet om vad en bil i 100 kilometer i timmen kan göra med en människokropp av kött och blod. Och jag vet inte om du någonsin haft en ettåring sovandes på din mage, lyssnat på hans andetag, och insett hur ofattbart ömtålig den där lilla kroppen är. Jag vet inte om du älskat någonting så mycket någon gång i ditt liv att det känns som om du ska få en hjärtattack.

Hade en mycket trevlig förmiddag. Nico sov en timme extra och sedan en morgonlur på detta (innebar naturligtvis att han vägrat sova resten av dagen). Sedan bar det av till Sundsby Säteri där vi (jag, Nico och Hampus) åt en god lunch tillsammans med min mamma och pappa då de ville gratta Hampus på födelsedagen, i efterskott.

Nico tyckte att det hela var mycket spännande. Han kröp bland annat iväg i rekordfart för att sno en gammal gubbes krycka.



När vi kommit hem skulle Hampus iväg på körlektioner och Nico satte igång att gnälla. Han har gnällt till och från hela eftermiddagen, och stundvis har gnället övergått i skrikfester. Fick han inte dra i datorsladden? = gallskrik, gråt och stora tårar. Stängde jag luckan till diskmaskinen? = gallskrik, gråt och stora tårar. And so on.

Fick i alla fall hans ugglemössa idag som han fick prova lite snabbt. Han var inte helsugen på att testa mössa i värmen så fick ta ett snabbt kort bara.



Nico har även upptäckt Hampus lilla leksak, en Spock-figur som pratar om man skakar på den. Han tycker den är mycket lustig och när den pratar så vrålar han tillbaka.


Nico pratar med Spock

Har massa saker jag skulle behöva göra här hemma men det får nog vänta tills han sover. Jag undrade hur folk fick gjort saker när de hade spädbarn... Jag undrar nog än mer hur man får saker gjort när de kan förflytta sig. Skall jag göra något i köket susar han in i sovrummet och klättrar och river runt, skall jag göra något i sovrummet kilar han snabbt ut i vardagsrummet och går jag dit befinner han sig inom två sekunder i köket. Numer kan jag dessutom sällan göra något alls i köket för all aktivitet där förknippar Nico med att han skall få mat, och han sätter sig då på golvet och gråter tills han får detta.

Förhoppningsvis kunde Hampus i alla fall ta morgonen imorgon så jag kan få sova ut, och sedan skall det storstädas inför hans systrars besök i helgen.

Farao vad varmt det blev plöstligt. Smälter bort här. Svetten bara rinner. Försöker svalka mig med en öl men har så dålig alkoholtolerens nu för tiden att jag kände mig packad efter en halv.

Hemma från Kungälv nu i alla fall. Blev McDonald och strosande på ICA Maxi. Fattar ni vilket tråkigt liv jag har när jag ser fram emot och tycker det är skitkul att få gå runt på ICA Maxi!? Haha.
Köpte i alla fall tre pocketböcker och så hittade jag en matskål till Nico med sugpropp under, som jag letat efter, och var då bara tvungen att köpa en matchande drickflaska..hehe. Lila. Mucho fina.

Har förresten varit lite jobbigt att åka bil med Nico det sista då han skriker för full hals, för att han tycker det är skojigt att skrika. Men idag satte vi på Bandit Radio och Nico älskar rock så då satt han instället och diggade och viftade med sina små armar :)

När vi kom hem fick han ett snabbt bad innan kvällsmat och nu hoppas jag att han vill sova snart, men än så länge är han inte på humör.

Dags att fortsätta smälta.

Nico har haft en glad förmiddag, förutom att han har lite svårt för det där med att vänta på att hans lunch skall bli klar. Oavsett hur tidigt jag börjar, för att han inte skall hinna bli så hungrig, så börjar han gråta så fort han ser att en kastrull sätts på spisen eller hans tallrik diskas eller liknande. Mat skall serveras direkt. Tillagning finns det inte tid för... tydligen. Så under hela förberedelsen av måltiden sitter han på golvet och gråter och skriker och hänger sig i mina byxben.

Nåja, efter maten var han glad igen. Han verkar mer och mer lära sig att när katterna sover skall han låta dem vara.. men det är svårt. Idag låg Tesslan i soffan och Nico gick dit försiktigt, försiktigt och sedan lutade han såå försiktigt sin panna mot henne innan han gick vidare och nöjt log mot mig som för att visa hur stolt han var för att han låtit henne vara.

Det borde vara olagligt att behöva gå upp så här tidigt varje morgon. Varför kan han inte bara sova 2 timmar till? 2 ynka timmar så hade jag varit nöjd. Men tyvärr tar han sin morgonbajs vid 05-06 varje morgon och då vill han ju, helt förståeligt, bli bytt på och sedan vill han leka en timme innan hankan sova igen.

Så nu sitter jag häroch är så trött så jag vill kräkas.Usch.
Senare idag blir det att köra Hampus till Kungälv och hänga på ICAMaxi och McDonalds medan han kör. Hade tänkt att han skulle ta bussen idag men så kände jag mig snäll. Måste ändå ha tag på ett extratäcke, och hoppas att detta kan finnas någonstans i Kungälv centrum.

Innan Nico börjar dagis måste det också köpas gummistövlar och skor till honom. Kanske kan kolla efter det med. Ångrar att jag inte köpte Bamsestövlar när de var på rea på Lindex. Har de Lindex i Kungälv?

Idag har jag och Nico varit hos min mamma under dagen. Nico tycker om att komma ut och träffa andra än mig och som tur för honom dök det upp den ena efter den andra släktingen hos mamma så han flirtade hej vilt.

Själv passade jag på att få min onda axel masserad av mamma. Ont men gött.

Sedan vart det att hämta paket till Hampus på posten, och utföra den otrevliga uppgiften att ta in vår vanliga post. Otrevlig då brevlådan innehåller en mindre kolloni av myror. Usch. Folk tycker oftast så mycket om myror, tycker att de är så nyttiga och strävsamma och duktiga. I min värld är de fortfarande små, snabba och har många ben vilket gör dem till nästan-spindlar = usch.

När jag kom hem och hade gett pluttas kvällsmat så gnuggade han sina ögon och gosade med sin snutte och jag tänkte att idag somnar han nog gott. Tsss. Han gråter visserligen inte men han har legat därinne och sjungt och småpratat för sig själv ett bra tag nu. Men - helt klart bättre än att han gråter!

Vet ni förresten vad min mormor och morfar hade med sig?


Bara världens godaste köttbullar. Jag bara mölar i mig dem från förpackningen... vägrar dela med mig. Galet goda är de.

De hade också med sig wienerbröd... och när jag skulle äta det sa de: "Du borde kanske tänka på att inte äta sådant (..med tanke på din vikt)"...
Hmm... vad skall man säga... Ta med en morot nästa gång?

Nää de är goa min mormor och morfar :) Världens bästa :)

Min mormor och morfar kom på ett spontanbesök och dammsög och bjöd på wienerbröd. Trevligt, och det tyckte Nico också och susade runt och charmades hela tiden.
Dock stod han på huvudet och smockade i sidan av ansiktet så han kan nog få en liten blåtira. Förvånansvärt grät han dock inte alls så länge för att vara honom.

Tjugo minuter tills kvällsgröt och sedan läggning. Efter det skall jag rengöra kattlåda och sedan bara ta det himla himla lugn. Antagligen käka miniköttbullar som morföräldrarna hade med sig.

All makt åt Tengil... och all mat åt Nico... tydligen.

Jag försökte äta lunch tillsammans med Nico idag men det passade sig inte alls. All mat ät HANS mat tydligen och för varje tugga jag tog så studsade han ilsket i sin stol och vrålade. Han skulle minsann också smaka, från min tallrik, trots att vi åt i princip samma sak.

Nu äter han lunch själv varje dag, med lite hjälp ibland då mycket tappas på väg till munnen. Han försökte även med sked idag men efter ett par misslyckade försök tittade han skeptiskt på den och såg ut att tänka "det är ju nåt fel på den här" och sedan kastade han iväg den och åt med händerna.







Tydligen räckte det dock inte med lunch för en stund senare fann han en halv smörgås bredvid min säng och innan jag hann fram hade han tryckt in bröd i hela munnen och lyckats kleta smör överallt. Otroligt hur kvicka de kan vara när det gäller...

Skall låna mamma och pappas stuga en helg nu i sommar och förhoppningsvis kan en drös av augustimammorna (från gamla forumgruppen jag var med i under graviditeten) komma ner på besök. Hade varit såå kul!
Känns så skumt att man aldrig kan träffa de människor man "pratar" mest med och som man "umgåtts" dagligen med via nätet i över ett års tid.

Hade varit ännu roligare att göra det till en tradition och tvinga ner dem en helg varje sommar ;)

Nu har jag beställt en stickad ugglemössa till Nico. Hur söt som helst!


Bilden lånad från hemsidan.

Har en liten svacka igen. Vet inte varför. Trött är jag ju, men inte mer än vanligt. Dock är det ju detta med smärtan i kroppen och en känsla av att vara helt isolerad. Vill ju så gärna träffa folk men klarar inte riktigt av att ta mig några längre sträckor, kroppsligt och mentalt.

Nico är dock helt underbar. Tar på krafterna att hålla koll på honom hela dagarna, men han är sådan solstråle och bara full av bus, och så kommer han och vill pussa mig titt som tätt. Finns inte ord för den kärleken! Dock vill han ju inte sova och det tär på mig att han gråter så varje gång.

Imorgon är det Hampus födelsedag och skall fira honom innan han skall iväg till jobbet. Två dagars jobb och sedan har han ledigt i fem dagar, men två av dem går bort lite för han skall iväg till körskolan. I helgen kommer dock hans systar på besök vilket skall bli trevligt.

Skall nog försöka sova nu kanske... men min hjärna går på tomgång och vill inte stänga av.

Jag är ingen morgonmänniska men inte ens jag kan vara på dåligt humör när denna lilla solstråle glittrar av gäldje mot mig när han äter frukost.



Sedan är det full rulle hela dagen. Här är han på väg för att hitta på bus.



Stannade dock för en avstickare till gåstolen

Det är en tråkig dag idag. Händelselös. Skulle vilja åka någonstans men har inte orken. Har småpysslat hemma men egentligen mer läst än pysslat får jag väl erkänna. Fastnade i Neil Strauss bok Varning! Om du inte läser den här boken kommer du aldrig att överleva.

Om man inte vet vem Neil Strauss är så är han en amerikan som är mest känd för raggningsboken Spelet men som också skrivit uppmärksammade biografier tillsammans med Mötley Crüe, Marilyn Manson och Jenna Jameson. Jag har läst dem alla för han är en otrolig skribent som nog hade kunnat skriva om precis vad som helt och det hade fortfarande varit intressant att läsa.

Just denna bok handlar hur han blir besatt av tanken på att civilisationen är på väg att gå under och hur han genom olika kurser försöker rusta sig för detta. Han lär sig överleva i naturen, första hjälpen, att slåss etc etc. I början skrattar man lite åt honom och tänker att han blivit en typisk amerikansk galning, men ju mer man läser deto mer sugen blir man på att packa en överlevnadsväska och lära sig att slakta en get.

En bra bok!

Nico sover nu och jag tänker passa på att andas innan han vaknar och det är dags för hans middag och en tur till affären.

Kolla vilken otroligt supersnygg och cool stereo min man fyndade på Tradera idag. Typ 600 spänn om man inkluderar frakten.


CD och kassetdäck (kan jag spela mitt gamla Sha Boom-band..haha). Bara att hoppas att den funkar som det stod att den skulle göra.
Jag hatar i vanliga fall stereos för jag tycker de är så satans fula och tråkiga att man inte vill ha dem framme, men denna lilla skatt passar perfekt in hos oss. :)

Jag känner mig nöjd med mig själv idag. För att vara mig så har jag hunnit med en hel del... och det är bättre att jämföra mig med mig och inte med någon annan... för andra är inte som mig.

Jag har fixat med disken i köket, och under dagen sett till att ingen ny disk samlas. Jag har plockat undan allt smått i alla rum som ligger och skräpat. Samlat ihop alla Nicos leksaker (som ligger precis överallt). Jag har dammsugit större delen av övervåningen och tvättat golv i kök och toalett. Skurat toaletten. Varit och handlat. Förutom detta har jag ju då även utfodrat, passat och bytt blöja otaliga gånger på lilla herr bus.

Nu väntar jag på att det skall bli nattedags för Nico, att jag skall kunna slänga in en maskin tvätt till, att Hampus skall komma hem så vi kan äta middag och sedan på att jag skall kunna ta det lugnt en stund med en bok. Imorgon blir det nog att fortsätta städa. Tänkte göra sånt som jag typ aldrig kommer ihåg att göra, som att damma hyllor och torka lister.

Jag städar i sakta mak. Det är så jag föredrar att städa. I lugn och ro, en sak i taget, med små pauser då och då. När man städar tillsammans med en livlig liten buse har man inget större val ändå än att städa just på det sättet. Ändå lyckades han två gånger med att finta mig idag.

Först skulle jag snabbt ner och hämta tvätt i tvättstugan. Kan inte ta med honom ner dit så jag satte honom i gåstolen och tänkte att då kommer han i alla fall inte så himla långt och kan inte pilla i kontakter eller liknande.
Sagt och gjort, sätter honom i den och rusar ner, hämtar tvätten och upp igen. Och där sitter Nico på golvet i hallen med ett stort leende....
Då vet man det... han kan numera tippa/åla sin väg ut ur gåstolen och ner på golvet. Var ju tur att han inte slog sig i alla fall.

Sedan höll jag på att lägga in tvätt och röj i sovrummet medan Nico kröp runt. Jag hade inte riktigt kollpå vad som fanns på golvet på Hampus sida av sängen men när Nico försvann runt sänghörnet så gick jag efter... och tur var väl det för där stod en kastrull med popcorn. Nico trodde han hittat candyland och snabbt som attan dök han ner i den och bara mölade in popcorn i munnen som jag sedan fick pilla ut igen. Vicket fynd tyckte han.

Efter alla sina strapatser så sover han en stund nu och jag tar en paus. Axeln plågar mig, men vill få lite ordning här hemma så bara att bita ihop. Fortfarande en hel del plock kvar.

1. Jag har städdag så kommer inte blogga så mycket

2. Grattis till Minna som gifter sig idag!!!! :) Hoppas hon får en helt fantastiskt dag!

Idag fick jag sovmorgon då Hampus hade Nico på morgonen. Sov till 10! Underbart!

Efter Nico ätit lunch så var det dags att åka till Kungälv där Hampus skulle gå RiskEttan på körskolan. Medan han sysslade med det fick jag och Nico försöka roa oss på egen hand. Vi började med ICA Maxi där de hade massa barnböcker.
Blev dels en liten hög med böcker anpassade för riktigt små barn. Ångrar nästan att jag inte köpte ännu fler men blir säkert fler vändor dit.



Sedan hade de på rea böcker för lite äldre barn och jag kunde inte låta bli att köpa ett uppslagsverk för barn och en djurbok för barn, med massa lättformulerade fakta och grejer :)


När vi var klara på ICA gick vi till McDonalds för att äta. Vi satte oss på uteserveringen då det dels var varmt inne och det dels spelas så satans hög musik på den restaurangen. Var bara vi och två ungdomar som satt där ute.
På uteserveringen finns ett slags lekhus för barn. Rörformade rutschkanor (hur fan stavas det?) inuti ett slags glashus.
Plötsligt hör jag hlgljudd gråt och ett hysteriskt skrikande på hjälp från ett barn. Jag ser att en pojke i sjuårsåldern fastnat mellan ett av rören och glasrutan och liksom hänger där i luften helt tryckt mot rutan. Jag rusar in på restaurangen och ropar att det behövs hjälp på ett barn sitter fast.... och möts av ett trettiotal tomt stirrande blickar. Inte en jävel på stället reagerade utan tittade på mig som jag var galen. Efter att ha vrålat tre gånger (ville ju inte lämna dörren då jag inte vågade lämna Nico ensam utanför ensam) så reser sig en pojke i 12årsåldern och springer till kassan och meddelar personalen. I kön där står tydligen mamman till pojken som fastnat (som inte hört mig därborta pga den så in i helvete höga musiken). Har aldrig sett nån rusa så fort. Hon sprang ut och som en alien med övernaturliga krafter bara flög hon upp på lekhuset och lyckades ta sig in mellan väggen och taket och fick upp ungen. Hon tackade sedan vilket var gulligt. Men jag var chockad över hur lite människor bryr sig. Det handlade ju om ett barn!!

Sedan fick jag och Nico promenera runt lite och Nico hade små gosattacker så jag fick hela tiden sätta mig och krama honom då han sträckte sina armar mot mig och ville pussas. Gullungen.



Blev en lång dag och han var lite uppe i varv och övertrött när vi kom hem så tog ett tag innan han somnade.

När vi skulle äta middag så drabbades jag av världens underligaste anfall. Fick extrem smärta i halva kroppen. Kändes som om någon om och om igen högg en ishacka i höger axel på mig samtidigt som det stack och högg i hela höger sida av kroppen. Kunde knappt röra mig av smärta och trodde en stund att jag höll på att få en hjärninfarkt eller nåt. Sedan kunde jag inte röra den högra armen ordentligt på en halvtimma och har fortfarande ont. Vette fan vad det var....

Vi såg i alla fall världens sämsta film. Jag överdriver inte... det var den sämsta film jag NÅGONSIN sett. 2012 - Ice Age hette den och handlar om att en glaciär (på grund av att Hekla får ett utbrott??) bryter sig loss och sedan i full fart attackerar Canada och USA (efter att först ha förstört Oslo??) och detta sker också genom att det blir så kallt i delar av USA att människor fryser till is, det regnar stora isblock och det blir extremt dåligt väder i största allmänhet. Riktigt, riktigt, RIKTIGT dålig film.

Nu skall jag sova och hoppas att smärtan i axeln går över snart. Imorgon och på söndag jobbar Hampus hela dagarna så kommer vara alldeles, alldeles ensam :(