Hej hej
Inte kan man tro att detta oskyldiga underbart söta lilla barn kan skrika i timmar och nästan få sin stackars mamma att förlora förståndet... men jo jo. Han hade några lugna timmar idag... främst när han var med sin pappa... men i övrigt bara skrik och gråt. Nu senast skrek och grät han, som om jag hade hält frätande syra på honom, i en kvart... och vad var min synd som framkallade detta utbrott? Jag laddade min mobil och använde den vita sladden... HANS sladd.
Tur att han är söt i alla fall och att han pussas så gott ibland så ens hjärta smälter. Och tystnad är inte alltid heller bra... tystnad kan innebära bus. Som nyss då han satt så tyst på golvet och jag insett att han hittat kartan med klistermärksögon som hör till hans duplo.
Men jag älskar min plutt... don´t get me wrong... han bara gör mig tokig ibland.
