Knyttet - kort men tjock

En feministisk socionoms tankar om ditt och datt

Om du skall bara skall se två filmer i år..

Publicerad 2015-01-24 21:48:52 i Allmänt,

Nu kanske ni förväntar er att jag skall rekommendera att om man bara skulle se två filmer i år så skulle det vara två scifi-rullar... eftersom det är det jag vanligtvis ser... men nej.
 
De senaste dagarna har jag sett två filmer inom biografi/drama-kategorin. Båda är filmer jag längtat extremt mycket efter att se och ingen av dem gjorde mig besviken.
 
Den första filmen var The Therory of Everything.
 
Den handlar om den brittiska vetenskapsmannen Stephen Hawking och hans liv. Hur han lyckades åstadkomma banbrytande forskning trots att han samtidigt kämpade mot den hemska sjukdomen ALS. I huvudrollerna ser man de, för mig, ganska okända skådespelarna Eddie Redmayne och Felicity Jones - vilka båda gör riktigt bra rollpretstationer. 
 
Stephen Hawking
 

Det jag tycker väldigt mycket om i filmen är det inte bara är en film om Hawking och hans arbete, utan att det lika mycket är en film om hans fd fru och den roll hon spelade när det kom till att han fick möjligheten att genomföra sin forskning. Den visar de uppuppoffringar hon tvingades göra och det enorma stöd hon var. Då jag tidigare läst en hel del om deras liv så är väl min enda kritik att filmen fick det att se ut som om hon "gav upp" och lämnade honom tillslut, medan det i verkligheten var mycket mer komplicerat och en annan kvinna var inblandad. 
 
Men filmen är mycket bra, intressant och gripande... och man lämnas med den där känslan av att man kan åstadkomma vad som helst, övervinna alla hinder, om bara viljan finns.
 
Den andra filmen är The Imitation game.
 
Filmen handlar om den brittiske matematikern Alan Turing, som spelas av Benedict Cumberbatch. Om man inte vet något om Alan Turing och vill se filmen utan förkunskap så kan jag meddela att det följer spoilers nedan.
Turing var ett något udda geni som lyckades knäcka tyskarnas enigmamaskin (en krypteringsmaskin) under andra världskriget - vilket ledde till att kriget kunde vinnas mycket snabbare än det annars hade kunnat göras. Han var dock en missförtådd man och dessutom homosexuell, vilket var olagligt vid den tidpunkten.
 
Efter kriget var blev allt han åstadkommit hemligstämplat och det var inte förrän nyligen som hans bedrifter blev offentliga. Han var då sedan länge död då han valde att ta sitt eget liv efter att ha fått välja mellan fängelse eller kemisk kastrering pga sin homosexualitet. 2013 benådades han postumt av drottningen.
 
 Alan Turing
 
Jag har läst mycket om Turing innan då hans öde är gripande och fruktansvärt. Han var ett sant geni som lade grunden för dagens datorer, en visionär. Genom att han lyckades knäcka enigmakoden räddade han många miljoner liv och hans tack var att behandlas riktigt riktigt illa av brittiska staten. Vem vet vad han hade kunnat uppfinna om han fått leva...
 
För mig är historiens om hans liv lika mycket om hans vetenskapliga bedrifter som om hur illa homosexuella behandlades under den tiden, men även om hans homosexualitet är en del av filmen så fokuserar man mest på hans vetenskapliga arbete och hans udda, nästan autismliknande, beteende.
Filmen är dock otroligt välspelad och vackert gjord. Man grips av hans levnadsöde och hans person, av spänningen i arbetet med att lösa enigma och den brinnande passion han kände för det han gjorde. De har dock tonat ner hur illa han behandlades efter kriget.
 
Jag älskar filmen då Turing är ett av mina "ateistiska helgon", men det är ingen film man blir glad av. Man lämnas med en sorg över att det slutade som det gjorde och en känsla av "vad är det vi människor egentligen gör mot varandra?"..
Det är en viktig film. En film om en människa som borde vara långt mer känd än har är (även om han är relativt känd).
 
Båda filmerna måste ses. Båda är för övrigt nominerade till en Oscar för Bästa film, om jag inte minns fel.
 
 
 
 
 
 

Snuvig men rätt nöjd

Publicerad 2015-01-23 18:01:33 i Allmänt,

Då en förkylning med tillhörande nattlig hosta fått mig att känna mig rätt risig så kände jag att jag behövde en dag att kurera mig så har spenderat stor del av dagen med att bara ligga i sängen och vila. Välbehövligt.
 
Kanske jag imorgon kan få energi nog att ta tag i allt jag behöver göra här hemma.... den listan tar liksom aldrig slut.
 
Är dock ganska nöjd trots snor och allt, då jag gått ner 4 kg på tre veckor. Följer mitt lilla program och det fungerar. Kommer inte skriva så mycket om det för är inte meningen att någon skall känna att man måste banta eller att det är viktigt vad man väger. Själv har jag inte brytt mig så mycket innan, men det senaste började det kännas lite ohälsosamt plus att jag var trött på att läkare kan skylla alla problem man har på vikten. Är dock inte så duktig att jag börjat ta tag i träning och motionering utan äter bara mer hälsosamt (ingen svältdiet eller så). Kul att se resultat när man ansträngt sig lite i alla fall. Vill ju dock går ner ungefär 20 kg till så lär ta ett tag (om jag ens orkar bry mig nog för att gå ner så mycket, kanske nöjer mig med 10 kg till)
 
Vad jag gör annars? Well håller på att gå igenom alla avsnitt av Law and Order: SVU... kommer ta ett tag.

Kanin - ett underskattat husjur

Publicerad 2015-01-19 21:35:02 i Allmänt,

Innan vi skaffade Frasse så hade jag haft kaniner innan och jag tyckte väldigt mycket om kaniner, men samtidigt hade jag väl lite samma fördomar som många andra - att kaniner inte är samma typ av sällskapsdjur som katt eller hund.
 
Efter att ha haft Frasse ett tag så måste jag dock uppmana alla att sluta tänka på kaniner som tråkiga djur som bara skall sitta i sin bur.
Frasse är coolaste och keligaste husdjuret någonsin! Han hoppar fram och möter en i glädje när man kommer. Knäpper med sina små tänder och gnuggar hakan mot en för att visa att han tycker om en. Han slickas och slickas och slickas. Gör glada små klacksparksskutt för att visa att han är glad.
Han är verkligen gosig och tillgiven och har personlighet. Han försöker klättra längs en arm för att få tag på chips om han känner lukten av att man äter det, och ingen kan tigga som honom.
 
Han kissar bara på sin låda, men kan droppa små kulor här och var. Eftersom katterna inte tycker att han är lika bedårande som vi tycker så kan han dock bara vara lös under övervakning. Hade de inte bott i huset så hade han dock kunnat springa fritt.
Den ena katten Norpan, som i princip saknar jaktinstinkt, verkar alltmer kunna hälsa på honom och ligga i närheten av honom dock. Hon är mest lite rädd för honom och kan smälla till lite med tassen, fräsa och kila iväg om han kommer för nära (vilket han förr eller senare gör då han är extremt social och saknar självbevarelsedrift)... andra katten, Tesslan, tittar dock lystet på honom som om han var ett skråvmål som hon bara väntar på att få lägga vantarna på :/
 
Alla borde i vilket fall som helst ha en kanin att mysa med

Tittar in för en lista

Publicerad 2015-01-19 18:38:26 i Allmänt,

Stulen sådan...
 

Vad har du på dig?
Svarta leggins och svart stor stickad tröja med döskallar på...

Hur mår du?
Väldigt trött efter jobb och vårdcentralsbesök med sonen, med en timmas väntetid för en enminutersundersökning...

Vad önskar du just nu?
Att få sova.. och att min nedladddningshastighet skall öka med ungefär 800% omedelbart

Vad har du ätit idag?
Inte mycket.. jag hittade en näve chips på jobbet men det var allt tills jag kom hem och för ca 10 minuter sedan slängde i mig lite köttfärssås med nån slags slemmiga sega low carb nudlar till.

Vad ska du göra imorrn?
Jobba... otroligt spännande...

och på söndag?
Hmmm... ta det lugnt troligtvis. Hade ju kunnat hoppas på energin att storröja i huset och börja måla bokhyllorna som bara väntar på min omsorg, men man skall inte ha för höga förväntningar här i livet.

Vem saknar du?

Ingen egentligen... träffar de jag tycker om rätt ofta så saknad hinner sällan uppstå. Eller jo jag saknar min lillebror lite, och lilla brorsdottern. Fast de bor grannar med oss så hinner vi sällan ses.

Senaste köp?
Trots att jag lovade mig själv att inte köpa så mycket så kunde jag inte hejda mig när Halens hade rea och köpte typ 8 eller 9 plagg. Kommer på posten imorgon tror jag så då ere party. (för nu räknar jag inte med mat, för då var senaste köpet typ gurka och mjölk)

Vad skrattade du senast åt?

Om vi menar skrattade så jag typ grät så var det när jag härom kvällen läste auto correct-sms... det får mig alltid att bryta ihop. Småskrattade gjorde jag senast för en stund sedan åt vår gulliga kanin.

vad grät du senast åt?
Var ett tag sedan och vill nog inte dela med mig av just det... var kanske stressrelaterat kan man säga.

vem sov du senast med?
Mina pojkar, som alltid.

vad läser du just nu?
Nada... orkar aldrig läsa nu för tiden.

senast sedda film?

eehh... var väl nån jag skrev om för ett tag sedan... Life after Beth? Vette fan.

 

Vilken svordom använder du mest?
"Fan"

Vem var den senaste som ringde dig?
Mamma tror jag.

Har du dejtat någon av en annan religion?
Nej, har väl dejtat nån kristen nån gång men funkar sällan väl när man är ateist

senast 3 inkomna sms?
...är privata... och inte spännande..

Vad stod de i ditt senaste skickade sms?
Tack <3

Vilket var ditt favoritämne på gymnasiet?
Svenska

Vilken är din favoritfrukt?
Banan tror jag... eller vissa äpplen.

Vilka kändisar har du blivit jämförd med?
Ingen nyligen, när jag var yngre var det alla möjliga..som Jennifer Love Hewit, eller vad hon heter, haha

Vad är du rädd för?
Ond bråd död

En person du tycker är snygg?
Ray Stevenson, just nu

Blir du lätt svartsjuk?
Nej, inte direkt.. men kan bli omotiverat dum i huvudet ibland

Din favoritkaraktär ur en serie?
Shit vad svårt... finns så många... Starbucks i Battlestar Galactica?

Vem skrev senast åt dig på facebookchatten?
Min man antagligen

Vilket språk hade du velat lära dig?
Arabiska vore praktiskt på jobbet

Vad för sorts killar faller du för?
Smarta, lugna och snälla killar

Vart vill du åka just nu?
Ingenstans faktiskt

Vad önskar du dig i födelsedagspresent?
Alla de böcker jag är sugen på att köpa men inte har råd med...

White washing.. och annat

Publicerad 2015-01-10 19:22:07 i Allmänt,

För er som inte vet det så bor jag på västkusten vid havet = det blåser som faaan idag. Så jag har hållt mig ganska mycket inomhus förutom en liten sväng med bilen då jag såklart fick för mig att åka över Tjörnbron = skräckupplevelse.
 
Så idag har jag mestadels roat mig med att deltaga i debatter/diskussioner på ateistforumet, där jag som väldigt bestämd atheist och antiteist trots detta allt som oftast verkar ta på mig rollen som försvarare av religiösa. Har svårt för generaliserande och demoniserande. På grund av händelserna i Paris så har diskussionerna just nu handlat mycket om skillnaden mellan religionsfrihet och religiös/kulturell rasism, om individer av en viss religon skall behöva ursäkta saker andra tillhörande samma religion gör, om islam är "värre" än kristendom och en hel del kring yttrandefrihet och dess innebörd/begränsningar.
 
Jag har funderat mycket kring en viss feministisk blogg som jag brukade tycka mycket om men som jag nu bara blir irriterad av då jag inte instämmer i knappt ett ord av vad hen skriver, och försöker stoppa mig själv då jag har ett extremt behov av att skriva om det och uttrycka min åsikt samtidigt som jag egentligen inte vill kritisera andra feminister när jag inte anser det som nödvändigt. Svårt.
 
Sedan har jag ju såklart även lekt med sonen, vikt tvätt, bakat en äppelpaj och annat husligt såklart. Vill bara slänga in det här så det inte framstår som om jag och min dator har ett osunt beroendeförhållande.
 
Nu kan vi gå tillbaka till internettets värld dock. Har stört mig på en grej som delats på mitt flöde idag där någon kritiserar att de flesta Disneyprinsessor är vita (och blonda) och någon som försvar säger att det visst finns Disneyprinsessor med annan etnicitet (och ja det finns det men de går att räkna på en hands fingrar) och att orsaken inte är Disneys fel utan det beror på att de sagorna utspelar sig i vissa länder och i de länderna bor det vita människor.... *sucka*. Sedan får denne försvarar applåder och alla bara hell yeah..
Men ok... för det första är det inte så många år sedan som Disney över huvud taget började göra filmer med andra etniciteter och det känns som om de så där pliktskyldigt gjort en av varje hudfärg de kunde komma på typ, och de filmerna hör ju till undantagen.
 
För det andra så är det ju ingen som bestämmer vilka sagor Disney skall göra film av,.. Det väljer de själva. Med andra ord väljer de sagor som handlar om vita.
För det tredje så är det faktiskt så att om du t.ex. åker till Tyskland, England eller vilket-land-som-helst så kommer du inte möta bara en enda hudfärg även om majoriteten ser ut på ett visst sätt.
För det fjärde så är det sagor och de som skapar film har en artistisk frihet att göra lite som de vill utan att begränsas av historiska fakta... (om magiska björnar, isförbannelser, sjöjungfrur och annat går finfint så tror jag faktiskt inte att hudfärgen är skriven i sten).
Det handlar om att man fokuserar på vita och gärna kör white washing i alla filmsammanhang. Oavsett var en film utspelar sig så kommer oftast majoriteten i filmen vara vita eller i alla fall ha huvudrollsinnehavare som är det. Se bara när man gör film av asiatiska original (tyvärr om man ser till anime så sysslar ju asiater en del med en form av white washing själva vilket jag tycker är synd).
 
Och på tal om detta med att använda film för att skapa fler perspektiv och låta alla få synas så tycker jag det är synd att det inte finns fler filmer för barn är homosexuella är med som en naturlig del. Fortfarande känns det tyvärr som om homosexuella är med i film så är det antingen som lustiga sidekicks som är mer asexuella då de sällan ses tillsammans med en partner (och de måste vara fjolliga så folk kan tycka de är kul) eller så är det dramor där det är mycket sex och/eller våld eller liknande så att man inte direkt vill  se det med sonen.
Vill ju att han skall få se alla typer av människor i sina barnfilmer, som tyvärr oftast fokuserar på heterosexuell kärlek (även barn emellan).
Kom att tänka på detta när vi såg kriminalserien Ögonvittnet på SVT där två av tonårskillarna i serien var homosexuella, och om man bortser från hemlighetsmakeriet och vissa personers fördömanden (och stöttanden), så fanns det många fina scener som skildrade det som den vanliga tonårskärlek som det är. Hålla handen, kramas, trevande mys, känslor som svallar, lekfullt... Sådär fint som det borde visas och som jag vill att sonen skall få ta del av gällande all typ av kärlek. (Nu kan jag ju dock inte låta honom se en kriminalserie med mord och grejer bara för den sakens skull tyvärr).
 
Well.. nu skall jag natta son, lyssna på vinden som tjuter och se film med maken.

Mina förväntningar på 2015

Publicerad 2015-01-09 22:02:52 i Allmänt,

Nytt år... japp.
Jag är ju lite av en morbid människa med extrem rädsla för döden, så när alla andra hurrar för det nya året och dess möjligheter så ser jag nyår som en påminnelse om att döden sakta kommer närmare. En slags ångestframkallande nedräkning.
 
Inte heller gör jag nyårslöften då jag tycker att jag kan förändra saker i mitt liv när som och de flesta tycks inte följa sina nyårslöften oavsett så... Fan vad negativ jag framstår idag.
 
Meeen jag har ju dock lite förväntningar på det nya året, saker jag vill ta tag i, saker jag hoppas skall hända... and so on...
 
Följande dyker spontant upp i mitt huvud just nu:
 
* Jag hoppas fortsätta att planera inköp bättre och få lite ordning på ekonomin. Inte så att vi har ont om pengar egentligen men vi kan vara extremt slösaktiga och förköper oss till och från.
 
* Vill fortsätta äta nyttigare och bli lite hälsosammare, men inte gå till överdrift eller så. Chips är livet...
 
* Jag vill åter ta tag i mitt skrivande som liksom föll platt i och med intågandet av stress och ångest.
 
* Hoppas kunna ha fler vuxenkvällar med maken så att inte allt bara är vardagsleda hela tiden
 
* Jag vill också spendera mer kvalitetstid med sonen
 
* Jag skulle vilja studera lite igen.... nåt kul
 
* Vill få ordning på min ångest och tuffa till mig lite... det sitter liksom ihop.. Behöver bli mer hårdhudad och bestämd samt sluta ha behovet av att vara så jäkla duktig hela tiden
 
* Hoppas kunna utveckla ett samarbete som kombineras med att hjälpa folk.. men vill inte gå in på det mer.. så va fan tog jag upp det alls för?
 
* Jag vill köpa och läsa fler comics... hade velat skapa dem också om jag hade kunnat rita... men jag suger på det.
 
* Jag skall sluta engagera mig i massa diskussioner på nätet som bara slutar med att jag tar åt mig och blir ledsen
 
* Jag borde också sluta läsa bloggar som bara gör mig frustrerad och arg.
 
En liten del av vad jag vill....och få klart huset....och måla om en del möbler... men typ det... och säkert nåt mer.
 
Jag vet att många, som känner mig, tycker att så stressad som jag är så borde jag kanske varva ner och ta det lugnt istället. Vem fan vill börja plugga vid sidan av jobbet när tiden inte räcker till som det är liksom? Men jag är sådan. Samtidigt som jag har svårt för stress så har jag svårt för känslan att livet bara passerar förbi. jag vill utnyttja tiden... det finns så mycket jag vill göra... och jag vill hela tiden känna att jag utvecklas och rör mig på ett psykologiskt plan.

Ångest... typ panikångest

Publicerad 2015-01-06 21:38:14 i Allmänt,

Jag har haft noll lust att blogga det senaste, som ni märkt, och när jag idag kände att jag "var tvungen" att skriva något så letade jag först efter en intervju med någon annan där jag kunde utgå från frågorna för att slippa tänka själv... men hittade bara en med underligt många frågor om Borås... och det hade ju bara blivit konstigt... för jag skiter väl i Borås.
 
Kanske skall jag vara ärlig istället och skriva om vad som verkligen pågått det sista. Dela med mig, som man säger. Jag har den senaste tiden haft en period då jag haft extremt mycket panikångest, vilket tar en hel del på krafterna.
 
Jag har haft ångest i perioder i mitt liv. När jag var tonåring hade jag några år av den klassiska existetiella ångesten. Sedan hade jag en period i 20årsåldern då jag hade någon konstig social fobi vilket gjorde jag att jag mådde illa och blev yr, och fick gå in på en toalett och lägga mig på golvet en stund, varje gång jag var och handlade. Jag hade också extrem panikångest efter ett övergrepp när jag var runt 27. Efter det har det dock varit lugnt, tills nu.
 
Det jag har nu påminner om det jag kände efter övergreppet, men nu är orsaken mer oklar. Antagligen är det att jag efter min hjärninflammation 2013 inte kan hantera stress på samma sätt och att stress (på jobbet framför allt) utlöser extrema attacker av ångest. Det är värst på kvällen. Det gör fysiskt ont  i bröstet, jag har svårt att andas och jag klarar inte av att vara ensam så maken är typ tvungen att sitta hos mig hela tiden. Jag får gråtattacker, vilket de dagar det är som värst till och med är svårt att hålla tillbaka på jobbet. Vissa dagar mår jag riktigt riktigt dåligt.
 
Samtidigt så tycker jag att det hela är pinsamt. Vill inte riktigt söka hjälp. "Jag har panik men har egentligen inget riktigt skäl till det hela"... man känner sig dum i huvudet. Som ett psyko vrak.
Men påverkar energin och då jag har mindre ork så känner jag mig som en sämre förälder, och jag orkar mindre hemma och på jobbet... vilket skapar mer stress och så hamnar jag i någon slags ond cirkel.
 
Well well... vi får hoppas att det blir bättre. Maken är i alla fall världens bästa stöd som verkligen ställt upp och funnits där, frågat vad jag behöver för att må bättre och spenderat timmar med att bara sitta bredvid mig och klappa mig på ryggen för att jag skall kunna slappna av och sova.
 
Men om jag inte bara skall skriva om negativa saker så kan jag också dela med mig av några trevligare saker:
* Börjat äta nyttigare och gått ner 2 kg på en vecka... en bra start
* Upptäckt lergrytan och lagar just nu nästan enbart mat i den och gör egna supergoda såser
* Har insett att jag har underbar personal som jobbar för mig som ställer upp när jag inte mår bra
 
 

Om

Min profilbild

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela