För er som inte vet det så bor jag på västkusten vid havet = det blåser som faaan idag. Så jag har hållt mig ganska mycket inomhus förutom en liten sväng med bilen då jag såklart fick för mig att åka över Tjörnbron = skräckupplevelse.
Så idag har jag mestadels roat mig med att deltaga i debatter/diskussioner på ateistforumet, där jag som väldigt bestämd atheist och antiteist trots detta allt som oftast verkar ta på mig rollen som försvarare av religiösa. Har svårt för generaliserande och demoniserande. På grund av händelserna i Paris så har diskussionerna just nu handlat mycket om skillnaden mellan religionsfrihet och religiös/kulturell rasism, om individer av en viss religon skall behöva ursäkta saker andra tillhörande samma religion gör, om islam är "värre" än kristendom och en hel del kring yttrandefrihet och dess innebörd/begränsningar.
Jag har funderat mycket kring en viss feministisk blogg som jag brukade tycka mycket om men som jag nu bara blir irriterad av då jag inte instämmer i knappt ett ord av vad hen skriver, och försöker stoppa mig själv då jag har ett extremt behov av att skriva om det och uttrycka min åsikt samtidigt som jag egentligen inte vill kritisera andra feminister när jag inte anser det som nödvändigt. Svårt.
Sedan har jag ju såklart även lekt med sonen, vikt tvätt, bakat en äppelpaj och annat husligt såklart. Vill bara slänga in det här så det inte framstår som om jag och min dator har ett osunt beroendeförhållande.
Nu kan vi gå tillbaka till internettets värld dock. Har stört mig på en grej som delats på mitt flöde idag där någon kritiserar att de flesta Disneyprinsessor är vita (och blonda) och någon som försvar säger att det visst finns Disneyprinsessor med annan etnicitet (och ja det finns det men de går att räkna på en hands fingrar) och att orsaken inte är Disneys fel utan det beror på att de sagorna utspelar sig i vissa länder och i de länderna bor det vita människor.... *sucka*. Sedan får denne försvarar applåder och alla bara hell yeah..
Men ok... för det första är det inte så många år sedan som Disney över huvud taget började göra filmer med andra etniciteter och det känns som om de så där pliktskyldigt gjort en av varje hudfärg de kunde komma på typ, och de filmerna hör ju till undantagen.
För det andra så är det ju ingen som bestämmer vilka sagor Disney skall göra film av,.. Det väljer de själva. Med andra ord väljer de sagor som handlar om vita.
För det tredje så är det faktiskt så att om du t.ex. åker till Tyskland, England eller vilket-land-som-helst så kommer du inte möta bara en enda hudfärg även om majoriteten ser ut på ett visst sätt.
För det fjärde så är det sagor och de som skapar film har en artistisk frihet att göra lite som de vill utan att begränsas av historiska fakta... (om magiska björnar, isförbannelser, sjöjungfrur och annat går finfint så tror jag faktiskt inte att hudfärgen är skriven i sten).
Det handlar om att man fokuserar på vita och gärna kör white washing i alla filmsammanhang. Oavsett var en film utspelar sig så kommer oftast majoriteten i filmen vara vita eller i alla fall ha huvudrollsinnehavare som är det. Se bara när man gör film av asiatiska original (tyvärr om man ser till anime så sysslar ju asiater en del med en form av white washing själva vilket jag tycker är synd).
Och på tal om detta med att använda film för att skapa fler perspektiv och låta alla få synas så tycker jag det är synd att det inte finns fler filmer för barn är homosexuella är med som en naturlig del. Fortfarande känns det tyvärr som om homosexuella är med i film så är det antingen som lustiga sidekicks som är mer asexuella då de sällan ses tillsammans med en partner (och de måste vara fjolliga så folk kan tycka de är kul) eller så är det dramor där det är mycket sex och/eller våld eller liknande så att man inte direkt vill se det med sonen.
Vill ju att han skall få se alla typer av människor i sina barnfilmer, som tyvärr oftast fokuserar på heterosexuell kärlek (även barn emellan).
Kom att tänka på detta när vi såg kriminalserien Ögonvittnet på SVT där två av tonårskillarna i serien var homosexuella, och om man bortser från hemlighetsmakeriet och vissa personers fördömanden (och stöttanden), så fanns det många fina scener som skildrade det som den vanliga tonårskärlek som det är. Hålla handen, kramas, trevande mys, känslor som svallar, lekfullt... Sådär fint som det borde visas och som jag vill att sonen skall få ta del av gällande all typ av kärlek. (Nu kan jag ju dock inte låta honom se en kriminalserie med mord och grejer bara för den sakens skull tyvärr).
Well.. nu skall jag natta son, lyssna på vinden som tjuter och se film med maken.