Knyttet - kort men tjock

En feministisk socionoms tankar om ditt och datt

Från sele till sjal

Publicerad 2016-08-05 21:19:54 i Allmänt,

Medan jag nu går och väntar på att min LennyLamb bärsele skall komma på posten så jag har ännu en värld öppnat sig för mig då jag testade bärsjal och både jag och Linnéa älskar det. Den jag har nu är dock en begagnad hybridsjal och både vill och behöver en ny känner jag. Vilken dock? Utbudet är ju oädnligt och den ena är vackrare än den andra. Inser dock att jag inte bör köpa med metarial som kräver specialskötsel då jag inte är så bra på sånt där. 
 
De jag fastnat för nu är de nedan. Tyck gärna till. Vilken är finast?
 
 
Själv är jag lite kär i den sista, men tycker mycket om den andra och den tredje också.... svååårt. Måste börja sälja av mina tillhörigheter för att ha råd känner jag. Svårt dock då jag inte kan sälja sonens urvuxna kläder utan att han gråter floder. 
 
Nu skall jag återgå till att se på The 100, min senaste serie-last. Är väl egentligen mer en ungdomsserie, men tycker om den ändå :)

Kolmården och världens gladaste unge

Publicerad 2016-08-01 21:32:06 i Allmänt,

Resan till Kolmården var riktigt lyckad, även om Nico blev så trött av bilresan att första kvällen spenderades på hotellet och Linnéa först var jätteledsen över att inte kunna sova i sin egen säng. Vi planerar redan nästa års resa dit, då med en extra dag :)
 
I övrigt får bilderna tala för sig själva :)
 
 

Ny serie att älska

Publicerad 2016-07-23 14:58:13 i Allmänt,

Det senaste har jag inte alls sett lika mycket på serier som tidigare. Eller jo jag ser sådär halvskitserier när jag försöker sova men det har varit lite paus vad gäller de riktigt bra serierna. 
 
Vi såg så klart senaste säsongen av Game of Thrones och senaste av Orange is the new black. Skall inte spoila utan bara konstatera att jag tycker båda var de bästa säsongen hittills av de serierna. Mycket som hände, lugnt sagt.
 
Sedan såg vi kriminalserien Marcella, som svenska Hans Rosenfeldt skrivit till Netflix. Man kunde se i stilen av serien att det var just han som skrivit den då den påminde om Bron i upplägget att massa separata personer och händelser långsamt vävs ihop till en, men den var inte i närheten av lika bra som Bron. Tyckte dock att den var klart sevärd om man tycker om den typen av serier. 
 
Men nu till den senaste serien som gör mig varm och pirrig i kroppen. Jag har något av en crush på den serien kan man säga. 
Ta ET, The Goonies och alla andra filmer och serier som du älskade som barn (lite Eerie, Indiana också) och slå ihop dem till en serie så har man den nya serien Stranger Things. Den skapar omedelbar mysig nostalgi då de inte bara återskapat miljöer och kläder i 80-talsanda utan också lyckats skapa exakt den känsla som filmer från den tiden hade. Kan inte ens sätta fingret på vad det är. Det är något med att skådespelarna ser ut som vanligt folk och att det är spännande på ett sätt som både kan uppskattas av barn (inte småbarn dock) och vuxna då det aldrig blir visuellt äckligt utan mer är en krypande känsla. 
Finns bara plus att säga om den serien förutom att det bara är åtta avsnitt. Till och med drar ut på att se de sista då jag inte vill att serien skall ta slut.
Hurrar dock över att jag läst att det ryktas om en säsong två. Hoppas den kommer snaaart. 
 

Tokig i att bära

Publicerad 2016-07-21 20:53:16 i Allmänt,

Jag har sällan tid/lust/ork att skriva numer, men har istället skaffat en slags hobby eller besatthet. Är numer tokig i ergonomiska bärdon. Bära bebis är både mysigt och smidigt.
 
Har nu fyra (ojsan) selar och en hybridsjal på väg på posten. Sedan får jag nog sälja nån innan vidare inköp.
 
En av de första var en sådan här, Ergobaby Stowaway.  En ihopvikbar sele som är smidig att ta med. Mjuk och lätt men inte så stadig som de andra. Använder den inte nu då jag har andra. 
 
Jag har denna Beco Gemini  i mönster Nova. Älskar Beco Gemini då den är lätt att använda då inget spädbarnsinlägg behövs. Känns som den kanske är lite för liten för större barn dock. 
 
Sedan har jag en sådan här Ergobaby  (dock begagnad och mer blekt än bilden). Tycker om den men mer krångel med spädbarnsinlägg och tycker de skaver lite under armarna.
 
Idag fick jag denna Beco Butterfly 2 på posten och tycker den verkar väldigt bra trots att jag inte hunnit prova den med bebis i.
 
Så småningom vill jag även ha en Tula (när Linnéa växt lite) men de mönster jag helst vill ha verkar inte finnas i Sverige :(
Vill helst ha den på bilden nedan.
 
Kommer skriva mer om detta nya intresse en annan dag :)

Sömnbristen gör sig påmind...typ

Publicerad 2016-06-12 19:36:02 i Allmänt,

Jag trodde det var det att jag slutligen fallit offer för konsekvenserna av de få timmar sömn jag får varje natt men så kom jag på att tröttheten nog mest berodde på att jag fått mens. Det är en så ovälkommen återkomst efter en graviditet. Ångrar nästan att jag inte bad dem ta bort rubbet när de ändå plockade ut bebis. 
 
Ja ja.. i alla fall... Det händer ju inga superspännande saker här, men är bra ändå :) Har introducerat sonen för Harry Potter och är skitkul att vi kan se dem  tillsammans nu och att han älskar dem med. Nackdel 1 - han vill se samma film om och om igen. Nackedel 2 - han är nu rädd att det skall komma dementorer.
 
Syskonkärlek <3
 
Vi var även en sväng och hälsade på min mormor häromdagen. Det var trevligt och Linnea var en solstråle hela tiden tills vi satte oss i bilen och skulle åka hem. 
 
 
Hon är nu världens mest pratsamma unge. Man kan föra "samtal" med henne då hon ligger och jollrar sina små ljud i typ en kvart, minst. 
 
 
 
Idag har sonen haft en kompis här som roat honom så jag har kunnat ta det lite lugnt. Gick runt med en alldeles för varm hoodie bara för att den är ny och så söt. 
 
 
Finns inte så mycket mer att säga.. Nu sover Linnea. Nico ser på Harry Potter och jag tänker läsa lite.
 

Får se om det går..

Publicerad 2016-06-03 20:11:00 i Allmänt,

Försöker blogga från mobilen och det brukar gå sådär bra.
 
 
Jag har fått mer färg... Har väl aldrig hänt förr...
 
Sonen drabbades i början av veckan av en underlig halvdagsmagsjuka som kom och försvann...
 
Och eftersom jag inte lyckas göra mellanslag mellan bilderna nedan får jag berätta om dem här :)
Först den, nästan, ständigt leende Linnéa. 
Sedan sonens och mina utflykter vid skog och hav och så jag lite tillpiffad för en gångs skull inför den trevliga invigningen av det nya torget.  
Och sist men inte minst, Linnéa idag inför sin hörsel koll  (vilket gick bra). I övrigt idag har vi varit på stranden och sedan bara försökt överleva värmen.

Mitt liv i bilder

Publicerad 2016-05-29 21:07:15 i Allmänt,

 
Jag har inte tid och ork att skriva så ofta nu då livet tar upp min tid. Men här kommer lite bilder från den senaste veckan, och vi inleder ovan med sonen som på bilden är på väg på ännu en fotbollsträning. Han säger att han tycker om det och vill fortsätta men orkar sällan en hel träning. Men försöka duger :)
 
 
Han har även fått vara på studiebesök i skolan där han början nästa år.. min stora unge. När han skall dit är det viktigt att vara fin :)
 
 
 
Fast bilderna är lite förledande då han ser så from ut..haha... i verkligheten är de flesta dagar som serien ovan. Han avgudar i alla fall sin lillasyster och hon tycker att han är det mest spännande som finns.
 
 
 
 
Han vill gärna köra bagnen på våra promenader, som jag försöker gå på nästan varje dag nu.
 
 
Han går mig på nerverna men är underbar min älskade unge <3
 
 
Och lillan är så glad och charmig att hon kommer undan med att beröva mig all sömn <3
 
 
Fast igår fick jag mig lite avkoppling då maken bokat spa åt mig i födelsedagspresent. Flera timmar i varma källor och bassänger... välbehövligt och riktigt härligt. 
 
 
Idag var det dock full rulle igen, med skogsmulle med sonen och sedan hem och städa bilar och annat.
 
 
Varit ute så mycket att jag till och med fått lite färg i ansiktet...
 
 

Hur skall man hinna?

Publicerad 2016-05-24 20:41:54 i Allmänt,

Jag fattar  inte hur andra hinner med allt... men det kanske de inte gör..? Samtidigt är det roligt. Jag tycker om när det händer saker och man inte bara sitter stilla. Skumt nog så både mår jag bra och dåligt av stress. Jag har svårt att hantera det när det går över en viss gräns men innan dess får det mig att känna mig levande.
Dock hinner jag inte alls med allt jag vill hinna med. Men förhoppningsvis kanske det lugnar ner sig snart (hahaha ja just det).
 
Om man tar denna veckan t.ex. Idag så körde jag Nico till dagis, handlade och gick sedan en snabb promenad innan maken åkte till  jobbet. Sedan tog jag hand om Linnea samtidigt som jag försökte ta tag i disk och tvätt och plocka undan det värsta stöket. Vid lunchtid kom en snickare för att kolla på saker vi vill få offert på. Strax efter det åkte jag och hämtade ut paket och sedan hämtade jag Nico. 
När vi kom hem fixade jag mat till Nico och matade Linnea. Sedan gick vi ut på en promenad tillsammans innan jag lämnade av Nico hos mamma och pappa. 
Hemma igen så tog jag det lite lugnt en kort stund innan jag lagade middag till mig och Hampus (som blev misslyckad då jag glömt köpa en del saker som behövdes). 
Äta och sedan försöka natta Linnea samtidigt som Nico skulle bada. Och nu i säng.
 
Imorgon upp vid 07. Fixa iordning mig och sonen samt packa in paket som måste postas. Köra Nico till skolan, posta paket och sedan hem och hämta Linnea. Åka till Kungälv på ritpratskurs. När det är slut måste jag snabbt handla och sedan hämta Nico i skolan. Hem och snabbröja innan min bror med familj kommer på besök. Gå promenad och sedan nattbestyr och sedvanliga utfordringar.
 
På torsdag skall Nico köras till förskolan och sedan kommer en snickare som skall ge offert. Städa som en jäkla galning innan Nico skall hämtas för 14.00 skall vi ha ett slags möte hemma (av icke-dela-med-sig-på-blogg-karaktär).
 
Fredag kommer en snickare för att ge offert och Nico är på förskolan som vanligt. På eftermiddagen får vi antagligen besök av en gammal vän, vilket skall bli superkul.
Lördag förbereda Nico inför fotbollen som mina föräldrar får ta honom till då jag skall på spa. Efter det kanske besök av en vän. 
Söndag skogsmulle bland annat. 
 
Plus att man skall hinna med städ, tvätt och umgås med barnen varje dag... Och det är liksom bara det man måste :P Det man skulle önsk atat man hann med som att måla om möbler och sånt kan man ju bara glömma :)

Fullt upp

Publicerad 2016-05-17 19:39:40 i Allmänt,

Varför är det när man är "ledig" från sitt jobb som man har som mest att göra? Känns som om jag har fullt upp varje dag och kalendern är full av anteckningar.
Allt från aktiviteter med sonen till möten och städning. Nu har jag också fått tummen ur att konatkta alla vi behövde kontakta för att få offerter  för det vi vill göra i trädgården och har bokat in möten för detta. Och mitt i allt detta skall man även ta hand om en bebis...som tack och lov är väldigt lätt att ta hand om 75% av tiden. 
 
I söndags tog jag med Nico och hans kompis Elin till skogsmulle, vilket var väldigt lyckat. Efter det lekte han hemma hos henne i några timmar och jag kunde ta det lite lugnt (fast hade en del städ som jag pysslade med).
 
 
Igår småpysslade jag hemma under dagen och samtalade med olika hantverkare och liknande för att boka in möten, och på kvällen var det föräldramöte på skolan som Nico börjar på efter sommaren. Förskoleklass. Han kändes plötsligt så stor... lite läskigt. 
 
Idag har jag smågrejat hemma men Linnea har haft en sådan där dag då hon mest har ont i magen och är missnöjd så blev inte lika mycket gjort som jag hade önskat. 
Hon är extremt söt när hon sover i alla fall :) och för all del, hon är ett söttroll även vaken :)
 
 
 
För att inte sonen skulle känna sig helt förbisedd så fick maken ta paus i sitt arbete (han jobbar hemma typ dygnet runt med nåt jobbprojekt just nu) och passa bebis så jag kunde gå ut och leka med sonen. Blev gungande, försök till Tennis och fotbollsspelande... vilket innebar mycket kringrusande på gräsmattan så jag var halvt asmatisk av utmattning efteråt... men var kul att se honom så glad och bra för mig att få röra på mig :).
 
 
 

Annars då?

Publicerad 2016-05-14 20:46:03 i Allmänt,

Har faktiskt fullt upp (nej föräldraledighet är inte som semester). Tar hand om bebis och femåringen, är på möten med bvc, förskola och allt annat, städar och donar, försöker röra på mig och försöker aktivera sonen. Förutom fotbollen idag så skall vi på skogsmulle imorgon. 
 
På måndag är min plan att jag skall gå till gymmet också (utan soren då). 
 
Linnéa är rätt lugn faktiskt och sover oftast helt ok. Hon äter vid 20 och somnar för natten strax därefter. Sedan äter hon runt 2 och runt 6 ungefär. Bara den vid 2 försvinner sedan så är det ju hanterbart.
Hon har börjat le mycket också och får man ett sådant leende så kan man klara lite för lite sömn.  
 
 

Fotboll

Publicerad 2016-05-14 20:37:03 i Allmänt,

Aldrig hade jag kunnat föreställa mig att jag skulle stå och frysa häcken av mig bredvid en fotbollsplan kl 9 på en lördag.... men det gjorde jag idag.  För sonen ville börja i Boll och lek, och då får man bara bita ihop.
Var orolig innan att han skulle sticka ut från mängden då han inte kan reglerna, har lite svårt att följa instruktioner och gärna vill ha mig nära.... men oron var obefogad då han verkligen inte var ensam. Det var ungar högt och lågt, de sprang hit och dit, glömde vad de skulle göra,  en del ville inte alls och en del ville hålla sin mamma i handen hela tiden. Är imponerad av tränarna som orkar. 
 
Nico var väldigt nöjd och glad och hade jätteroligt trots att han frös. Så senare på dagen fick jag ta och köpa fotbollsskor, benskydd och annat som behövdes. Dyrt :/ Men han var så stolt efteråt :)
 
 

Det värsta jag vet

Publicerad 2016-05-04 22:41:30 i Allmänt,

Nu skall jag inte vara sådär positiv hela tiden utan får jämna ut det hela med att lista lite av de saker som är det värsta som jag vet.
 
1. Doften av persika
Och nu menar jag inte om jag luktar på en riktig persika utan den doft som "persikodoftande" tvålar och sköljmedel har. En gång dejtade jag en kille som hade persikotvål... jag sa att han fick antingen kasta den och skaffa en annan eller så kunde vi inte ses mer. En av de värsta sakerna som finns är när jag köper kläder från Tradera och när jag får hem dem luktar de av persiko-sköljmedel. Jag får hålla andan och rusa in med dem till tvättmaskinen omedelbart.
 
2. Människor som smyter sig genom att hålla för ena näsborren och blåsa ut snoret ur den andra.... speciellt de som gör det på gator och torg.
Jag typ nästan kräks när jag ser folk göra det, och jag menar det verkligen. Jag kan få kväljningar och börja hulka av att se det. Använd en bit papper och snyt dig som vanligt folk för fan!
 
3. Människor som kommer hem till mig och går in barfota...
Jag har en grej när det kommer till fötter. Jag hatar dem. Fötter är skitäckligt. Så har väldigt svårt för när människor kommer hem till mig och går barfota, speciellt om det är manliga fötter. Än värre om de får för sig att lägga upp dem på bordet. Fötter skall helst aldrig synas och aldrig röras vid när någon annan ser på. Så är det bara. 
 
4. Att FK har tak på föräldrapenningen.
Man tror så käckt att man skall få ut ca 80% av sin inkomst men så visar det sig att man tjänar för mycket och att det finns ett jäkla tak. Så jag får verkligen inte alls ut 80% av min inkomst utan kanske 60% av min vanliga inkomst... och det är en jäkla skillnad :/

Life is good

Publicerad 2016-05-04 22:32:00 i Allmänt,

Nu har jag två barn varav ett är ett spädbarn som vaknar på nätterna och ibland kan gråta i timmar - så jag borde vara utmattad... men jag är mest bara lycklig. Känner mig sjukt energisk för att vara mig, och framför allt för att vara en mig som väcks vid 06 varje morgon.
 
Dagarna rullar på med att vakna tidigt och mata Linnea som sedan somnar om. Se till att Nico äter frukost och blir klar inför dagis (dit maken oftast kör honom). Sedan tar jag det lugnt till ca 10 för att efter det städa och greja här hemma. 
När Nicos hämtats försöker jag varva tiden mellan att ta hand om Linnea och leka med honom, tyvärr kan dock Linnea ta lite extra tid vilket jag försöker kompensera genom att jag hittar på mer med Nico på helgerna. 
 
Även om huset inte är pedantiskt städat och det alltid finns saker att göra så är det mer städat än jag någonsin haft det om man ser på helheten. Känner mig nöjd med mig själv och med tillvaron. 
 
Och så lite bilder på det...
Nico och jag  var på picknick (ja, egentligen Linnea också men hon sov i sin vagn)... vilket innebar att gå ca 200 m och sedan sätta sig på en solmadrass och dricka cola :)
 
Två glada barn som busar :)
 
Sonen tog kort på mig då vi var och promenerade i Sundsby
 
Bebismys <3
 
 
Två små bebisfötter i ansiktet :)
 

Skratt och tårar

Publicerad 2016-04-24 22:20:34 i Allmänt,

Denna helgen har varit omtumlande och har inte riktigt fattat vad som hänt ännu, men kan ju börja med trevliga saker.
Igår då solen sken bestämde jag mig för att ta med Nico till Sundsby och promenera och titta på grottor. Var riktigt trevligt, men efteråt trodde jag att jag förvärrat min ishias, men visade sig vara träningsvärk i sätesmusklerna. Så går det då man suttit stilla i  nio månader.
Avslutade med fika på säteriet och sonen var mycket nöjd.
 
 
 
 
Och idag tog jag med sonen och hans bästis Elin på bio och såg Zootropolis. Jag tyckte den var riktigt underhållande men Nico tyckte att den var lite för läskig även om han tyckte att den var rolig ibland.
 
 
Men det som kunde varit en riktigt trevlig helg var en helg som skuggades av sorg. I fredags tog maken med en av våra älskade katter, Norpan 15 år, till veterinären då hon plötsligt magrat av något enormt och vägrade att äta. Där fick vi beskedet att hennes lever slutat fungera och inget fanns att göra. Så vi fick hem henne för att säga hej då och idag fick maken ta med henne för att somna in.
 
I 15 år har jag haft denna underbara, konstiga och irriterande katt, full av egenheter men mest av allt full av kärlek... och det kommer vara så tomt utan henne. Både jag och maken har gråtit som små barn. 
Ingen som försöker sig smyga sig upp för att lägga sig i mitt ansikte och tugga på mitt hår på natten, ingen som välter ut alla vattenglas hon kan hitta, ingen som bryter sig in i garderoberna för att sova på mina kläder så de blir fulla av hår, ingen som gnager på hörnen på alla möbler, ingen som slickar på alla mina anteckningar så jag inte kan se vad jag skrivit.... och jag kommer sakna alltihop. För mest av allt så innebär det ingen som älskar oss helt villkorslöst och bara vill bli älskad tillbaka. 
 
 
Och svårast var att förklara för Nico, som sedan berättade för mig att "han inte vetat att katter kan dö". Han var först mest upprörd över att hon skulle begravas då hon "inte kan andas" och "kan få ont" under jorden. Men han fick se henne när hon somnat in och då förstod han verkar det som... att hon inte kommer vakna igen. 
Då sa han inget mer utan spelade på sin telefon tills det var dags att sova, då kröp han snyftandes upp i min famn och sa "Mitt hjärta är krossat för min katt är död, och jag tror aldrig jag kommer tycka att något är roligt igen". Älskade unge, vad jag önskar att du hade sluppit få uppleva det svarta hål som dödens slutgiltighet skapar. 

Härlig dag med sonen

Publicerad 2016-04-16 17:00:16 i Allmänt,

Morgonen spenderade jag med att ta hand om den söta lilla prinsessa. 
 
 
Men efter det var det dags för mig och sonen att ha lite kvalitetestid så Linnéa fick stanna med sin pappa medan jag och Nico åkte på teater och såg Petter och hans fyra getter. Precis lagom tempo och lagom lång (en halvtimma) så Nico tyckte att den var jätterolig. Han kunde inte sitta still utan hoppade upp och ner och klappade händerna av förtjusning.
 
 
Efter det åkte vi till öppnandet av Akademibokhandeln här för att Nico skulle få träffa sin favorit boktigern Acke. Han fick också köpa en bok och var väldigt nöjd.
 
 
Sedan blev det McDonalds och efter det hem igen. Nu är han ute i trädgården och eldar tillsammans med maken, vilket också är som ett litet äventyr för honom, så jag tror han haft en bra dag med ensamtid med både mig och hans pappa. 
Jag passar på att ta det lite lugnt då Linnéa sover. 
 
 
 

Vardagslunk

Publicerad 2016-04-14 19:45:22 i Allmänt,

Den första veckan med bebis är alltid lite magisk tycker jag. När hela familjen är hemma och man bara myser tillsammans och allt känns fantastiskt, och sömnbristen knappt stör en. Nu har dock vardagslunket satt in. Maken har fått börja jobba igen, sonen går på förskolan och jag försöker ta de tillfällen som ges att ta igen förlorad nattsömn. 
 
Linnéa är ju egentligen väldigt snäll. På dagarna mest äter och sover hon, även om hon nu har fler stunder då hon sitter vaken och bara betraktar omvärlden. Problemet är främst att hon har helt keff dygnsrytm och vill ha vakentid länge mitt i natten, samt att hon helst blir nattad av maken (som helst skall få sova på natten för att kunna orka med att jobba). Vet inte ens om det går att vända dygnsrytm för en bebis. Hon gör ju liksom som hon behagar. 
 
 
Dessutom är det problematisk då sonen sover i samma rum som oss, och han får panik av att väckas av henne på natten - så jag sover främst på soffan. Dock får han lika mycket panik om han vaknar och jag inte är i rummet så nu har han fått sova med stora hörselkåpor de senaste nätterna, vilket han själv tycker fungerar bra. 
 
Han är en mycket stolt storebror men det är klart att han försöker få uppmärksamhet på olika sätt och att han påverkas av det hela. Försöker se till att avsätta lite tid varje dag för att göra något med bara honom och på lördag får Linnéa vara med maken medan jag och sonen går på teater. 
Är också en väldigt tur att han har sin mormor och morfar som grannar och att älskar att vara hos dem, och att de är villiga att vara så mycket med honom. 
 
 
Tycker ändå vi gjort vårt bästa för att utökningen av familjen inte skulle bli något negativt för honom. Är mest städning som blir lidande just nu. 
Men att hindras från att städa av bebismys är liksom inget jag vill klaga på.
 
(ok, jag har inte haft tid att tvätta håret heller....)
 
Imorgon skall jag för första gången på egen hand ta med Linnéa ut, då jag skall till BVC för att väga henne och måste åka till Henån och hämta ut teaterbiljetterna. 
 
 

Spending my time

Publicerad 2016-04-09 21:29:35 i Allmänt,

Väntar på att sonen skall se klart på ett videoklipp så jag kan natta honom och fyller i en snodd lista så länge så jag har något att göra. 
 

HAR DU?
Folköl i kylen: Ja maken har nog det
Något husdjur: 2 katter och 2 kaniner
Någon favoriträtt: Broccoligratäng kanske, finns mycket gott... Löksås älskar jag
Puder på dig: Nope
Några framtidsplaner: Vara lika lycklig som nu? :) ooostigt
Någon sjukdom: Livmoderinfektion just nu, men den är på g att ge sig
Gymkort: Ja..haha.. men har väl inte nyttjat det på över ett år
Några MVG:n: Hade väl en hel del... hälften av ämnena ungefär... men var ju hundra år sedan
Något beroende: Snus
Fikat idag: Nej.
Nagellack: Inte det heller
Någon vän som bor i ett annat land: Nej jag tror inte det, men maken har familj utomlands

VEM?
Avskyr du: Finns en del. Marcus Birro t.ex. :p
Delar du mest minnen med: Min familj tror jag... och Karin. 
Längtar du mest efter: Alla jag kan länga efter är liksom här
Stör du dig på: Rasister, sexister och homofober med flera
Gosar du med: bebis
Lagar mat: Lite olika, mest jag
Diskar: Diskmaskinen 

VILKEN?
Tidning läser du: Läser inte direkt tidningar, men Vi Föräldrar har jag läst nåt nummer av det senaste
Buss åker du oftast: Åker ytterst sällan buss numer
Dag fyller du år: 23 maj 
Årstid föredrar du: Sen vår, när man kan ha t-shirt utan att frysa men utan att svettas
Stad är du uppväxt i: Inte i nån stad alls.. är lantis

VAD?
Gör du nu: Skall strax natta barn
Gör dig till en bra människa: Jag bryr mig om andra och har bra värderingar
Gör dig till en dålig människa: Jag kan vara lite lat och ego ibland
Vill du arbeta med: Det jag gör tror jag nog... eller skriva böcker... om jag fått tummen ur
Är roligast just nu: Att Linnea är här
Har du på dig nu: En lång rosa glittrig tröja
Äger du för skor: En del
Har du för storlek i skor: 35-36
Läser du för bok: Just nu ingen men skall börja läsa Den femte vågen
Ska du göra nu: Ja det var ju det där med att natta barn då... så snart börjar fighten

Familjedag

Publicerad 2016-04-09 21:16:54 i Allmänt,

Fördelen med flaskmatning av bebis är att barnet kan knyta an lika mycket till mamma som till pappa eftersom båda kan turas om att mata. Nackdelen är när barnet knyter an mycket mer till pappan och den (stackars) mamman får känna sig helt ratad när bebis gråter men slutar och får en salig min i ansiktet när hon lämnas över till pappan och får ligga och mysa på hans bröstkorg.
Hehe, nej det är faktiskt mest härligt att se hur mysiga de är tillsammans och då och då får jag lite mys jag med.
 
 
Nicholas har tagit det relativt bra att få ett syskon. Han älskar verkligen sin lilla syster, är så stolt och vill gärna pussa på henne hela tiden. Dock är det klart att det är svårt för honom ibland när han är van vid all uppmärksamhet och han dessutom inte kan få lov att pussa på lillasyster hela tiden.
 
Vi har därför försökt att vi båda har stunder då vi kan ge Nico odelad uppmärksamhet. Allt från lite större aktiviteter då en av oss åker hemifrån med bara honom till mindre saker som att gå en promenad med bara honom eller sitta och spela ett spel tillsammans medan den andre har Linnéa. 
Idag ville vi dock hitta på något som familj och Nico fick välja och valde (det av oss hatade) Lek- och buslandet. Då ljudvolymen i den lokalen är outhärdlig så fick maken mest sitta i restaurangen på andra våningen där det är tystare med Linnéa medan jag ibland var med dem och ibland var nere med Nico. han lekte dock en del på egen hand också då jag inte kan hänga med i hans tempo.
Han var mycket nöjd och glad efteråt, och Linnéa hade nog fått overload av intryck för hon sov i timmar.
 
 
 

Kul i trädgården

Publicerad 2016-04-06 00:50:49 i Allmänt,

Jag är ju inte mycket för trädgårdsarbete trots att vi har en trädgård. Finns dock en del jag vill göra med den... framför allt skapa en rolig lekplats för barnen. 
Såg dessa bilder på nätet och tyckte att det var en kul grej. Kanske man skulle pröva sig på någon gång.
 
 

Livmoderinfektion - igen

Publicerad 2016-04-06 00:48:15 i Allmänt,

En sak som folk sällan pratar om är hur vanligt det är med livmoderinfektion efter förlossningar och kejsarsnitt. Eller, om det inte är vanligt så råkar just jag känna väldigt många som råkat ut för det inklusive jag själv.
 
Eftersom jag hade det efter min förra förlossning kände jag igen tecknen tidigare denna gång, även om jag först misstänkte urinvägsinfektion. 
Då smärtat från snittet minskat kunde jag känna hur jag hade en konstant magvärk och dessutom en allmän sjukdomskänsla med stunder då jag kallsvettades något enormt. 
Uppsökte läkare idag och efter allehanda tester och konsultationer med förlossningsvården så fick jag utskrivet två sorters antibiotika som vi får hoppas gör susen snabbt. 
 
Annars har dagen varit bra. Så skönt med den första tiden då båda är hemma och man kan turas om. Känner bara en sådan där känsla av familjeidyll och kärlek. 
 
 
Hur mysigt är inte detta <3 

Flaskmatning och mina råd kring detta

Publicerad 2016-04-04 20:27:25 i Allmänt,

I denna del av världen klarar sig barn som växer upp på ersättning utmärkt, men ändå är amningshysterin så stor att det knappt går att hitta information om flaskmatning överhuvudtaget. Trots att jag sagt till all personal jag talat med inom förlossningsvården att jag med största sannolikhet kommer flaskmata så har jag inte fått några råd eller instruktioner, förutom en och annan skeptisk blick och förmaning om hur bra amning är. Inte ens tillverkarna av ersättningen får lov att informera ordentligt. På sjukvårdsupplysningens sidor får man leta sig fram genom små underubriker för att hitta en sida som tar upp saken. 
Jag kan känna att när man förvägrar människor information DÅ skulle ju flaskmatning kunna bli skadligt. Om ingen vill berätta om det. 
 
Varför jag flaskmatar finns flera skäl till men jag kommer inte gå in på eftersom jag inte anser att man skall behöva förklara och försvara det valet (trots att stor del av omvärlden kräver det). Jag har mina skäl. 
 
Nico hade mycket ont i magen som liten och kanske berodde det en hel del på att vi inte fick den informationen vi behövde. Linnéa hade några dagar nu med mycket gråt innan jag hittade lite tips och info via nätet och fick prova mig fram till en bra strategi. Vill därför dela med mig om någon annan som flaskmatar behöver detta.
 
1. En sak som jag faktiskt vill betona som är något (kanske det enda) jag delar åsikt om med amningsförespråkarna är vikten av anknytning. Flaskmata i lugn och ro med ditt barn i en bra ställning i knät, ha ögonkontakt stor del av tiden, småprata gärna med barnet och om möjligt sitt hud mot hud. Matningen skall vara en stund av närhet.
 
2. Hitta rätt flaska. Med Nico hade vi MAM men jag har nu insett att den inte är optimal för små bebisar då ersättningen droppar ur flaskan alldeles för fort. Barnet sätter lätt i halsen och har en tendens att hinna få i sig för mycket innan de känner att de är mätta. Testade sedan DrBrowns antikolik-flaska som jag tyckte var bra, men fastnade slutligen för NUKs flaska då den hade bäst nappdel som ger ett mer naturligt sugande för barnet. 
Sedan är ju alla barn olika och trivs med olika typer av flaskor, men min rekommendation är NUK. 
 
3. Låt barnet äta tills det själv känner att det inte vill ha mer. Vi följde tidigare instruktionerna på paketet slaviskt. Om det stod att en tvådagars bebis skall äta 20 ml per gång så var det så vi gjorde = ledsen bebis. Nu låter vi Linnéa själv avgöra när hon är mätt och det är så mycket bättre. Hon är gladare, nöjdare och sover bättre. 
 
4. Det kan behövas pauser för rapar. Det hände att Linnéa började spotta ut maten eller gråta mitt i maten vilket vi först tolkade som att hon var mätt. Nu vet vi att vi i sådana lägen skall ta upp henne mot axeln och gunga henne försiktigt tills hon rapar och efter det kolla igen om hon vill äta mer. Ofta är det en rap som behöver komma ut innan hon kan fortsätta.
 
För att se om det bara var en rap eller om hon är mätt så "petar" vi försiktigt med flasknappen bredvid hennes mun, om hon då uppvisar sugreflex, dvs vänder sig mot nappen och gapar så vill hon äta mer. Om hon är ointresserad är hon mätt. Och så klart inte glömma att rapa efter maten också, även om barnet somnat så ta upp det försiktigt mot axeln och ofta kommer rapen bara av att kroppen hamnar i upprätt läge. 
 
Efter att vi börjat följa dessa rutiner är hela situationen mycket bättre och vi börjar få tillbaka lite nattsömn och Linnéa är inte alls ledsen lika ofta. 

Kejsarsnittet

Publicerad 2016-04-04 17:51:00 i Allmänt,

Ni som följer bloggen/känner mig vet att jag kämpat ganska hårt för att få kejsarsnitt då första förlossningen var psykologiskt väldigt traumatiskt för mig. Efter att ha fått avslag på första remissen fick jag vänta en mindre evighet på att kallas till Aurora för att få en andra bedömning (skickade också i desperation remiss till ett annat sjukhus, men hann inte kallas dit innan jag fick tid i Göteborg).
Fick träffa bm på Aurora som mest talade om risker med kejsarsnitt och fördelar med vaginal förlossning och kände mig inte alls lyssnad på. Dock skickades remiss vidare till läkare och denna läkare var jättebra. Hon lyssnade verkligen, men det kändes som om hon behövde medicinska skäl för att få det hela godkänt av sina chefer. Det kravet visade sig uppfyllas av att jag bl.a. haft hjärninflammation vilket gör att jag har svårt att hantera stress och oro.
 
Fick sedan tid för inskrivning på Mölndals sjukhus en dag och kejsarsnittet inplanerat fem dagar senare (påskledigt i mitten). Inskrivningen gav egentligen inte så mycket mer info än det jag redan visste men kändes ändå tryggt och bra då personalen var trevlig och lugnande. 
 
På dagen för kejsarsnittet åkte vi till Mölndals sjukhus med vår BB-väska. Jag var väldigt nervös men samtidigt förväntansfull. 
När vi kom dit förbereddes jag på samma avdelning som man sedan återhämtar sig efter kejsarsnittet på. Jag fick ta av mig allt och ta på mig en sådan där sjukhusrock. Sedan fick jag lägga mig i en säng och så sattes en kanyl/slang fast i vänster handled och en i höger armveck. Ingen av dem gjorde direkt ont att sätta alls. Egentligen skulle dock den högra suttit i handleden också men där var blodkärlen inte så bra så det blev en miss när den sattes, och det gjorde en hel del ont (har fortfarande blåmärke runt det). 
 
Efter det sattes kateter in. Det var jag skitnervös för att det skulle göra ont, men det sved mest när bedövningssalva sattes på och sedan gjorde det inte ett dugg ont. Var rätt gött att slippa gå på toa på ett dygn sedan :)
 
Sedan fick jag vänta ett tag innan det blev vår tur. Narkossköterska och läkare kom ner och hämtade oss. De var väldigt lugna och vänliga och det kändes tryggt. Jag blev dock lite chockad av hur många som skulle vara med i operationsrummet. Det var läkare, två narkossköterskor, sjuksköterska, barnsköterska och jag vet inte vad. Hela rummet var fullt av folk. Var imponerande att se hur de liksom jobbade som en organism, alla visste sin plats och sina sysslor och var effektiva. 
 
Jag drabbades dock av en hel del stresspåslag då jag kopplades in till massor av slangar och sladdar och apparater. Kände mig som en robot eller nåt med alla apparater kopplade till mig. Hampus såg dock att jag började freaka ur så han bad dem ge mig något lugnande, vilket de gjorde och sedan kändes allt bra igen.
Narkosläkaren kom in och tvättade ryggen med något extremt iskallt och satte sedan den första lilla bedövningssprutan och sedan sattes ryggbedövningen. Trodde det skulle göra skitont men var bara lite obehag.
 
Efter det la de upp en skitsnabbt på bordet. De testade om den del av nerverna som känner smärta och kyla var bedövade genom att dra med något kallt på magen. Va en ganska cool känsla när benen och magen liksom "försvann" samtidigt som man kunde känna beröring.
När de visste att jag var bedövad så satte de igång bakom skynket som hängde så att jag och Hampus inte kunde se själva snittet. 
Och på 2 minuter (!) var Linnéa ute. Hon fick ligga lite på mitt bröst innan barnsköterskan kollade henne medan övriga fortsatte att sy ihop mig, vilket tog ungefär 40 minuter.
 
Sedan var det klart och jag kördes ner tillsammans med Hampus och bebis till "uppvaket". Där låg man i ett rum som man delade med några andra familjer men man hade draperi runt så det kändes ändå privat. 
Det var en fantastisk känsla att liksom vara vaken och klar, och inte i total chock som efter förra förlossningen, så vi kunde njuta tillsammans av att ha vår lilla bebis hos oss. 
 
Efter några timmar då jag kunde röra mina ben och hade suttit upp, stått och gått några steg så kördes vi till BB-avdelningen.
 
* fortsättning efter lång paus *
 
På BB var all personal jättegulliga. De var omtänksamma, frågade innan de hjälpte till med saker och fick oss att känna oss precis lagom omhändertagna. 
De var lite förvånade att jag ville åka hem redan dagen efter men hjälpte oss att se till att det blev möjligt.
 
Nu efteråt har jag såklart ont i snittet, även om det blir bättre för varje dag, men det är så stor skillnad om man jämför med hur psykiskt knäckt jag var efter den vaginala förlossningen. Nu mår jag psykiskt bra, är glad, känner att jag kan njuta av att vara mamma till två underbara barn och allt är på alla sätt så mycket bättre. 

Bebis <3

Publicerad 2016-04-04 17:31:16 i Allmänt,

Ok, nu har jag inte skrivit på ett tag för har passat på att bara njuta av första tiden med bebis - så nu får ni vara beredda på att kanske överösas av blogginlägg istället.
 
Vi börjar med massa bilder och bebisprat, för jag är helt kär <3. Innan lilla Linnéa föddes oroade jag mig mycket och undrade om jag verkligen skulle kunna älska ett annat barn på samma sätt som jag älskar Nico. Vilken idioti! Så fort jag såg henne älskade jag henne precis lika mycket och nu känner jag mig så lycklig som har två så fantastiska barn <3. 
 
Kommer berätta mer om själva kejsarsnittet i ett annat inlägg, men kan berätta att Linnéa kom på tisdagen strax efter 14 och hon var 49 cm lång och vägde 3875kg. Vilket innebär att hon var lite kortare men lite tyngre än Nico när han föddes. Massor av mörkt hår hade hon på huvudet.
Hon är väldigt lik Nico som bebis även om hon har lite mer "feminina" drag, och hon är även väldigt lik mig som bebis. 
 
 
Här är en bild från BB. Hon var en väldigt lugn och snäll bebis från start. Mest grymtar hon som en liten gris när hon är hungrig. 
 
 
Nico är en extremt stolt storebror som gärna vill gulla med sin lillasyster, men det är klart att det innebär viss svartsjuka att få ett syskon och vi försöka jobba mycket med att han skall känna sig inkluderad och också få egentid med oss föräldrar. Kommer skriva mer i ett annat inlägg om det där med syskon.
 
 
Här ligger lilla sessan och sover. Hon sover mycket och hårt. Inte ens när Nico får ett av sina utbrott bredvid henne så vaknar henne. Men hon har väl vant sig vi ddem i magen kan tänkas. 
 
 
Här ser man en jämförelse. Linnéa till vänster och Nico som bebis till höger.
 
 
Ja, än så länge är det ju mest bilder på henne när hon sover då det är det hon gör mest :)
 
Vi är just nu en väldigt lycklig familj <3
 

Imorgon är det dags - kejsarsnittet

Publicerad 2016-03-28 16:24:45 i Allmänt,

Jag tror jag lyckats ganska bra med att förtränga det hela ända tills nu... Nu har nerverna tagit över.
Skumt nog är jag inte rädd för själva snittet utan det är sjukhusmiljön, nålarna, slangarna och allt annat som gör mig ångestfylld.
Så denna dag blir inte mycket gjort. Ligger med huvudvärk och ångest halvt kollapsad i sängen. Men imorgon är det över.
 
Jag ser ju såklart fram emot det också. Inte snittet, men att få träffa min bebis. Lära känna en ny liten människa. Känns dock lite overkligt. 
Snart är vi en till. <3

Snart dags

Publicerad 2016-03-26 20:41:12 i Allmänt,

Jag skriver inte så mycket nu för är helt upptagen med det sista boandet innan bebis skall komma. På tisdag är det dags för kejsarsnitt... alltså bara några dagar kvar!!
Har städat och pysslat och rensat och sorterat och jag vet inte allt, men nu börjar det bli "klart". 
 
Har samtidigt försökt roa sonen så han inte redan innan bebis ankomst skall känna sig åsidosatt och hittat på små utflykter och upptåg.
Överlag kan man säga att jag dagligen överskattar min förmåga till aktivitet och varje kväll har skitont och är helt utmattad. Min mage är liksom enorm och varje förflyttning är plågsam.. men men. Det funkar och snart är det över :)
 
Kan bjussa på lite bilder från de senaste dagarna.
 
 
Ovan ser min lilla påskhare. När han fick frågan om han ville vara påskkärring eller påskgubbe när dagis skulle klä ut sig svarade han genast att det var påskhare han ville bara. Älskar att han tänker lite utanför lådan och vågar köra sitt eget race. Tack vare hans mormor som snabbt kunde knåpa ihop en dräkt så fick han som han ville. 
Jobbigt nog tog jag fel på dagar och insåg att det var dagen för påsklunchen redan efter maken kört honom till dagis och fick själv avbryta min efterlängtade sovmorgon, hämta dräkten hos min mamma och speeda till dagis och rädda dagen. Blev bra i alla fall :)
 
 
Samma dag hämtade jag honom tidigt på dagis för påskharen skulle till frisören. Ville att han skulle se lite prydlig ut i håret inför kommande bilder tillsammans med bebis :)
 
Igår var det stor städningsdag här hemma men tog också med sonen till Barnens Lekstad. Visade sig vara en utmärkt dag att vara där på långfredagen. Lagom med folk. 
 
 
Bilden ovan är från idag då jag chillade med min vän i solen medan barnen lekte på lekplats. Inte riktigt lika bekymrad som jag ser ut utan har bara solen i ögonen :)
 
 
 
Dora Utforskaren var på besök på torget också så barnen kunde få krama lite. Var roligt tyckte sonen men han var också lite besviken då "hon varken pratade eller lärde dem någonting", som han själv uttryckte det. 
 
 
 
 

Annat som händer och sker

Publicerad 2016-03-12 21:00:31 i Allmänt,

För de som var nyfikna på min tillvaro men ville slippa läsa förra inlägget om saker som sker i de nedre regionerna (märks det att jag ogillar att benämna allt mellan midjan och låren vid dess rätta namn? En skum grej med mig) så kan jag berätta att jag just idag inte fått gjort ett endaste dugg idag. Och inte igår heller.
 
Igår hade sonen någon konstig reaktion efter sin vaccinering dagen innan och hade somnat på dagis och sagt att han mådde dåligt, så vi hämtade honom och han somnade i bilen, vaknade och kräktes och mådde sedan toppen igen. 
 
Min ork är minimal men som tur var hade jag köpt en korsordsbok för barn och det visade sig att han tyckte det var jättekul med korsord, och duktig på det, så nu kan jag locka med stillsamma aktiviteter när jag blir för trött. 
Imorgon hoppas jag få lite mer gjort. I alla fall liite. Har inga höga förhoppningar på storslagna prestationer här hemma imorgon speciellt då maken drabbats av en mansförkylning. Och skall inte håna detta då han verkligen ser risig ut med typ svarta påsar under ögonen. 
 
Första korsordet.. han har nu blivit ännu bättre på det :)
 
Har i alla fall rensat i sonens rum och tagit bort det mesta av allt smått och satsar nu istället på kreativa saker som att han har en bra plats att måla på, att han har krokar och lådor för utklädningsgrejer, masker och hattar samt har köpt lite kasperdockor och skall ta upp dockteatern från källaren. 
 
I morgon och i veckan skall kontoret storstädas och sedan skall jag pyssla med småsaker som att sortera sonens lego och rensa i alla lådor med leksaker som vi ställt undan. En del tänkte jag se om man kan skänka till något lekrum på något asylboende i närheten eller något. Är ju kul om det kan komma till användning för jag tycker inte om att slänga saker, men har inte orken att hålla på och lägga ut annonser och sälja. 

Inget för känsliga

Publicerad 2016-03-12 20:46:29 i Allmänt,

Om du tycker det är jobbigt att höra om andras intimare besvär så bör du inte läsa detta inlägg, bara som en liten varning. Det kommer vara lite "under bältet"-tema idag då det fokuserar lite på graviditetens mindre trevliga inslag. Så.. nu har ni blivit varnade.
 
Idag var jag inne på Östra för att kolla läget gällande bebis då jag tyckte att hon varit lite stillsam plus att jag var rädd att jag läckte fostervatten. Allt visade sig vara bra, Så i efterhand var det svårt att veta om man skulle känna sig lättad (vilket vi såklart gjorde!) eller om man skulle vara lite irriterad på sin egen nojja som gjorde att en hel dag försvann på en onödigt läkarbesök i en annan stad. Som tur var så tog det bara en och en halv timma totalt med undersökningar och allt. 
 
Såklart började bebis sprattla runt så fort vi kom dit, men de kollade ändå hennes hjärta vilket slog precis som det skulle. Sedan skulle de kolla det där med fostervatten... vilket var mindre kul då man skulle tvätta underlivet med en bakteriedödande svamp vilket kändes ungefär som om jag hällt en skvätt bensin mellan benen och tänkt på. Aj! 
Sedan fick man sitta med binda ett tag innan man fick träffa en barnmorska som frågade hur mina "läckage" brukar lukta, något jag inte kunde svara på då det inte ingår i min rutin att sniffa på mina egna begagnade bindor. Är det vanligt att man gör det? I vilket fall som helst så var det inte fostervatten utan kunde vara vanliga flytningar eller att bebis trycker ut lite urin då och då när hon sparkar mot blåsan. 
 
När jag kom hem fick jag sätta mig och beställa lite salvor på apotea då jag också drabbats av en annan intim problematik som är vanlig vid graviditet, vilket är det trevliga fenomenet hemorojder. Detta dök upp plötsligt och nu går jag runt lite som om jag bajsat ner mig då det inte känns helt... trevligt. 
Om naturen vill att vi människor skall föröka oss, kunde de då inte kunnat göra själva graviditeten lite mer angenäm? Istället känns det som ett komplett kroppsligt haveri. 

Det är då man vill flytta långt in i skogen....

Publicerad 2016-03-07 19:28:20 i Allmänt,

Jag tar del av nyheterna och vet inte vart jag skall ta vägen.. Det kryper i kroppen. Är det denna verklighet mina barn skall växa upp i nu? Ett samhälle så fyllt av hat, intolerans, fördomar och egoism. Ett samhälle där vi sätter en prislapp på människors/barns liv, där vi hellre baserar våra åsikter på icke-källgranskade "artiklar" på facebook än att verkligen träffa och prata med människorna det gäller, där vi väljer att sparka neråt istället för uppåt och anklagar de i nöd att stjäla från våra resurser medan vi sitter tysta och bara tar att inkompetenta politker som tvingas avgå får fallskärmar som långt överskrider vad jag kommer tjäna under en livstid. 
 
Innan kunde jag värja mig genom det naiva "men det händer inte just här". Invagga mig själv i den falska säkerheten att hemskheterna, de onda, fanns någon annanstans. Att just här var vi lite mer toleranta och klarsynta. Vilken idiot jag var.
 
Här finns boende för ungdomar som inte ens hunnit öppna innan "oroliga grannar" ser till att förhindra det hela, och när de väl öppnade ett boende för ensamkommande ungdomar i Stenungsund och bjöd in närboende på information och för att de skulle kunna möta ungdomarna så fanns det de som vägrade ta ungdomarna i hand utan vände sig bort, de som uttalat att de inte ville att dessa ungdomar "skulle släppas ut i samhället".... Och jag gråter och skriker inombords... Vad är det för människor!!!??. 
Detta är barn/ungdomar som flytt under svåra förhållanden (ja, svåra förhållanden - ta del av deras historier om hur de tagit sig hit... det var ingen jävla mysig tågluff om ni tror det) och kommit hit med hopp om trygghet, en bättre framtid, att slippa leva i rädsla för att bli misshandlade eller dödade - och de möts av detta?! Jag skäms så jävla mycket över att vara svensk i de ögonblicken. 
 
Jag har umgåtts med så många av dessa ungdomar, en av dem bor hos mig, och en klar majoritet av dem är underbara, vänliga och ambitiösa unga pojkar som trots den sorg de bär med sig över att ha behövt lämna sin familj bakom sig och den längtan de känner efter mammor, pappor och syskon hyser en förhoppning om en bättre framtid och är nyfikna på att lära sig om den nya kultur de kommit till. Tar man sig tid vill de så gärna prata, ställa frågor, lära sig mer och få känna sig som hemma här. 
Och som en perentes i det hela riktad till alla de som hävdar att de minsann "kan se" att dessa pojkar är över 18, så vill jag ställa frågan om de också tycker att det är onödigt att behöva visa leg när man köper alkhol och tobak - med tanke på att det ju är så lätt att se skillnad på en 16åring och en som är 20 i alla lägen? Och också passa på att fråga om de själva eventuellt kanske hade sett lite äldre och mognare ut i tonåren om de varit tvugna att arbeta hårt på fabrik sedan de var 7 för att hjälpa till att försörja sin familj? 
 
Och nu läste jag också att en homosexuell man överfallits och misshandlats av ungdomar vid en busshållplats i Stenungsund. De hade skrikit homofoba saker medan detta skedde så motivet var uppenbart. 
Intoleransen sprider sig till alla områden. Hela samhället liksom backar. Hatet har blivit så normaliserat att de som tidigare kunde sitta och muttra för sig själva i sina stugor nu istället kan ta plats och skrika ut sitt hat, fysiskt agera ut sitt hat, för att de vet att de samtidigt som de möter motstånd också har de som hyllar dem och hejar på. 
Känner mig rädd. Hur vänder vi detta? Hur får vi tillbaka mänskligheten? 

Dagens

Publicerad 2016-03-05 23:47:45 i Allmänt,

Idag har jag lyckats få en del städning gjort, även om maken fick ta stor del av det och jag fick ta till udda metoder som att sitta på golvet och hasa fram för att plocka upp saker :)
 
Fick även lekt en del med sonen. Spelat spel och roat honom enormt genom att kasta en ballong på honom om och om igen. Dock fått hantera upprepade gråtattacker från hans sida då han förlorar i spel mot mig eller misslyckas i datorspel. Besvikelse är inget han är bra på att hantera själv. 
 
Avslutades med lite familjemys där jag och maken slog om chipsskålen med de nya chipsen som visade sig vara en ny favorit för oss båda, Kettle honey barbeque - rekommenderas.
 
Imorgon fortsätter projekt städ i sakta mak medan sonen har en kompis som kommer för att leka. 
 
Själv drömmer jag om Ullared, men inser att det inte finns en chans att jag hinner dit innan bebis kommer... samt att det kan vara lite orealistiskt att tro att jag klarar att gå runt där en dag med tanke på energin som går åt för att ta sig mellan soffan och sängen :)

Slutspurt inledd

Publicerad 2016-03-02 19:11:21 i Allmänt,

Fått datum för kejsarsnitt... så 29/3 kommer bebis ut om allt går som det ska. :)
 
Känns som om det verkligen är slutspurten nu för har ont hela tiden. Kan inte sova pga värk i höft och mage. Höften gör det också svårt att ta sig upp från säng och soffa, förflytta sig osv - plus att det förvärras av plötsliga kraftiga hugg i mittenfogen som nästan gör att jag svimmar. Bebis själv fortsätter leva rövare i magen vilket heller inte är så bekvämt (ganska smärtsamt rentav) men såklart bättre än motsatsen.
 
Så just nu blir inget gjort och åter ligger jag stor del av dagen, vilket frustrerar mig då jag inte är klar här hemma och måste fixa färdigt. Men är svårt att greja och städa då jag måste vila en kvart efter att ha böjt mig en gång :/
 
Nej nu skall jag se om jag kan få sovit nåt i natt, men först är det sonens nattningrutin som jag måste ta tag i. 
Har i alla fall hunnit hjälpa Ali med att söka sommarjobb och spelat lite dunderfia med Nico, alltid något. 

Om

Min profilbild

Knyttet

Knyttet är en feministisk socionom som tycker om vänster politiskt med sover på höger sida av sängen (beroende på vart man befinner sig i förhållande till sängen). Hon älskar science fiction och att prata om genus samt män i klänning. Hon är dock gift med en man utan klänning och tillsammans har de en son och bor i ett hus på landet. Hon har även en förkärlek för presentationer skrivna i tredje person, därav denna.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela