Har i dagarna läst två böcker, deckare, som jag kan tipsa om. Orkar dock inte kolla upp författarnamnen just nu så håll till gogo med titlarna och leta er fram i bokhandeln på egen hand.
Den första var en bok med det lite udda namnen Mr Clarinet. På grund av namnet och att den utspelar sig på Haiti så hade jag den förutfattade meningen att den inte skulle vara speciellt bra. Dumt av mig. Den var faktiskt riktigt bra men en intressant och skrämmande intrig. Kändes genomtänkt.
Dock inte lika briljant genomtänkt som den andra boken jag kan tipsa om vilket är Hungerelden, vilket är del två i den triologi som inleddes med boken Kråkflickan. Om man skall säga något negativt, vilket knappt går, så är det att delarna inte är fristående och man egentligen hade velat läsa dem som en enda stor tjock deckare. Dels eftersom det tar ett tag att minnas handlingen helt i den första boken när man börjar läsa den andra och dels för att de alltid slutar så spännande att det suger att vänta nästan ett år på att få läsa mer. Men det är som sagt det enda negativa. Skulle kunna säga att dessa två böcker är de bästa inom genren jag läst. De är intelligenta, genomtänkta, karaktärerna är trovärdiga och inga stereotyper, och intrigen är mångbottnad och lagom skrämmande. Rättare sagt att historien mörk, hemsk och obehaglig men man passerar inte gränsen och börjar gotta sig i ohyggliga detaljer utan låter en få veta det fruktansvärda utan att beskriva det för intimt. Mästerverk.
Vi firar ett lugnt nyår hemma jag och maken och ser fram emot en god middag. Hoppas bara att alla raketer inte håller Nico vaken i natt utan att vi kan få det lite lugnt och skönt.
Idag har vi mest vart ute och övningskört medan plutten var hos sin mormor och morfar. Det tycker han är jättekul.
Ha ett gott nytt år nu allihopa. Min år har varit sömnlöst men härligt, för jag såg min bebis bli en liten pojke... världens bästa och mest underbara lilla pojke.
Vi har fullt upp här hemma med allt möjligt så blir inte av att jag skriver så mycket på bloggen, men sålänge kan jag bjuda på ett videoklipp när Nico "pratar i telefonen". Han tar sin lilla leksakstelefon och slår ett nummer, pratar och lägger sedan noga på. Om och om igen. Så himla sött :)
Kan ju börja med en snabb liten statusuppdatering. Nico sov inget vidare i natt. Vaknade och var väldigt ledsen och ville ha mig hos sig hela tiden. Han somnade dock tillslut, vaknade för morgonen vid 7 men sov sedan stor del av förmiddagen. Sedan har han haft en varierande och lite underligt humör. Ibland har han kunnat leka själv men stundvis har han varit arg och ledsen och kastat saker och försökt bita mig. Sedan får han stunder då han är supergosig och vill att jag skall bära runt honom så han bara kan mysa i min famn. Nu sover han dock och snart jag med hoppas jag.
....
Så här kan man också se ut ibland..hahaha
Jag tänkte dock ge lite tips på hur man kan spendera dessa långa mellandagar om det regnar och är trist. Detta är alltså tips på saker man kan se eller läsa på internet, och alla är saker som jag själv spenderar tid med att titta på - tro det eller ej :)
**
På plats fem på min tipslista kommer att läsa Fredrik Backmans blogg på Café.se. Min kompis Karin tipsade mig för ett tag sedan och nu läser jag den nästan dagligen. Hans besatthet av smörgåsar tycker jag är rätt seg men han kan ha riktigt roliga inlägg ibland.
**
Fjärdeplatsaren passar kanske inte alla och att jag själv ser den allt som oftast är inte helt frivilligt utan för att Hampus ser på den jämt. Dock brinner den här killen för sitt intresse, elektronik, vilket gör att man rycks med och tycker nästan allt han säger är intressant. Kul är han också. Så kolla in EEV-blog (www.eevblog.com)
**
På plats tre på tipslistan kommer att se Parkour-videos på YouTube. Tycker det är helst fantastiskt att titta på.
**
På andra plats kommer två YouTube channels: Vsauce och Vsauce2. De har roliga program om nördiga saker. Underhållande, lättittat, intressant och man blir ledsen när man tittat igenom alla programmen och måste vänta på ett nytt.
**
På delad förstaplats kommer dels ZOMGitsCriss Channel på YouTube. Hon är en snygg och smart ateist som gör jävligt roliga och tänkvärda videobloggsinlägg. Måste ses. Sedan kan man sura över att hon är perfekt och att det är orättvist :)
Dels hamnar, överraskande nog kanske, TopGear delad förstaplats. Och då menar jag deras längre specialavsnitt när de gör tokiga motorrelaterade utmaningar runt om i världen. Jävligt kul.
Jag tycker det är så svårt att veta när det är befogat att bli arg och hur arg man får bli. Varje gång jag blivit arg på Nico har jag en enorm ångest.
Bland annat så krånglar Nico alltid mycket mer när jag skall lägga honom än när Hampus gör det, och det sista så vill han inte gärna sova efter lunchen trots att man märker att han är trött och behöver det. Och då har han kommit på ett knep för att få mig in i rummet igen. Han stoppar fingrarna i halsen tills han kräks. Och det gör mig vansinnig.
Så idag när han vrålat, kastat ut allt ur sängen och slutligen försökt kräkas så gick jag helt enkelt in, la tillbaka hans kuddar, torkade honom om munnen och la honom ner. Sedan gav jag honom napp och snutte och sa "Nu SKA du sova"... och argt lät det... och sedan gick jag ut igen.
Sedan fick jag ångest... tycker inte om att bli arg på honom... men jag måste väl i ett sådant läge? Han kan ju inte lära sig att han får som han vill genom att kräkas med flit? Det är ju ohållbart.
EDIT: Bara för att klargöra så handlar det alltså inte om att han gråter så hysteriskt att han kräks, för han skriker mer argt än han gråter... Det handlar alltså inte om en sådan missuppfattning från min sida. Han stoppar handen ner i halsen tills han kräks med flit. Jag har sett honom göra det, och han gör det även i andra situationer.
Blir lite mindre bloggande kring jul men vi har haft det trevligt. På grund av Hampus och pappas jobb så firade vi jul redan på fredagen. Då åkte vi hem till mamma och pappa där det väntade ett berg av julklappar till Nico.
Det inleddes dock med julmat såklart. Nico åt inte jättemycket utan ville hellre sitta på en vanlig stol vid bordet och babbla och vara social.
Efter det så busade han runt. En favorit är att sitta i korgstolen och bli runtputtad i huset.
Sedan var det dags för julklapparna. Nico är ju fortfarande för liten för att fatta själva grejen med att öppna paketen, men han blir väldigt glad för allt han får och skall leka med allt. Det var mest jag och Hampus som öppnade alla tusentals paketen.
Av oss fick han ju en klosslåda och en kassaapparat som han tycker om men inte fattar riktigt än. Just nu är det mest kul att flytta klossarna och pengarna från en plats till en annan. Av sin mormor och morfar fick han bland annat en leksakstelefon som pratar och sjunger och den har han lekt med massor sedan dess, så den var uppskattad. Av sin morbror fick han en xylofon och en leksakstrumpet - som han genast rusade iväg med och inte lät någon annan röra :). Av sina mostrar fick han en annan slags xylofon och en liten kärra med klossar. Av sin gammelfarmor fick han bland annat en docka och en pippi-tröja, av min morbror och mina kusiner fick han bland annat ett gosigt litet får och presentkort på torget och presentkort fick han också av bland annat gammelmormor och gammelmorfar (hade önskat mig detta då jag vill köpa fler filmer till honom). Sedan fick han en stor gosig hund av min moster och små Disneyfigurer av min mammas moster. Han fick även en hel del annat som en gosig pläd, en pall, pengar och... nej, dags att sluta rabbla upp saker nu tror jag. Jag och Hampus fick också fina saker såklart. Jag fick bland annat Keplers senaste deckare som jag sedansträckläste för den var såå bra.
Sedan var det lek med alla saker tills det var dags att gå hem.
På själva julafton jobbade Hampus så jag och Nico åkte till mamma igen och umgicks lite med henne och min bror vilket var trevligt även om Nico var hyperenergisk.
Och idag sov han till 08.20 vilket var suuuperhärligt! Fast nu kastar han saker på mig för att han inte får se på YouTube.
Tack till alla för de fina presenterna, tack till mamma och pappa för julfirandet och även tack till dem för de fina bilderna!
Det sägs ju att det sanna glädjen är skadeglädjen, och om man betraktat vår son idag kan man ana att det ligger en sanning i detta. Alternativt att han är en sadist. Idag har han nämligen runt tjugo gånger sett klippet när Lotta på Bråkmakargatan kraschar med med en stpr cykel rakt in i ett buskage - och han asgarvar varje gång. Han verkligen älskar att se Lotta flyga genom luften och nästan skriker av skratt :)
...
I övrigt finns inte mycket att säga. Vi har tagit det rätt lugnt idag. Laddat inför morgondagen då vi skall fira en för tidig jul hemma hos mamma och pappa. Längtar <3
Kanske är det därför man tycker om scifi och fantasy och sådant, för att det vore mycket enklare om det fanns en klar skillnad mellan gott och ont, bra och dåligt. Goda människor, onda människor. Bra dagar, dåliga dagar. Men i verkligheten är ju allt en enda stor blandning som gör det svårt att veta hur man skall känna, hur man skall hantera.
...
Dagen började stressigt och var och jobbade, sedan for jag till mamma och pappa och plockade upp julklappar till dagispersonalen och åkte och lämnade dem, handla och så hem.
Fick ett julpyssel Nico hade gjort på dagis (tidigare då, för nu är han ju hemma sjuk). Ett hjärta av lera som han målat på. Hans första julpyssel! <3
När jag kom hem möttes jag av en stor kram och små vardagsmirakel följde. Jag kunde t.ex. genom att prata med honom få honom att gå med på att jag skulle få ta bort allt intorkat snor kring hans näsa. Han slog och skrek innan men så lovade jag att vara snabb och sa att det skulle kännas bra efteråt och plötsligt sträcker han fram den lilla näsan och sitter still! En stund senare kommer han och kastar en blöja i famnen på mig och vill bli bytt på.
...
Mitt i allt detta goa känner jag dock ledsamhet då min bror precis förlorat en av sina bästa vänner. En ung man som borde haft livet framför sig gick plötsligt bort och i sådant finner man ingen mening eller rättvisa som man gör i sagorna. Det känns bara fel. Tänker på min bror, på hans väns familj och andra vänner. Önskar man kunde säga något som hjälper men det finns inga ord för sådant. Önskar att det fanns.
Måste röra på mig för att inte frysa ihjäl, så för att få lite fingergympa så listar jag här mina fyra favoritröster... ja alltså de människor jag anser har de bästa rösterna att lyssna på... av de människor jag just i detta nu kommer på.
**
På fjärdeplats kommer Bo G Eriksson, mao E Types pappa. Han har en röst som av någon anledning gör mig både intresserad av att lyssna och rädd. När han berättar om rymden får man lite av en domedagskänsla.
**
På tredjeplats kommer Hugo Weaving, speciellt för att han låter cool som Agent Smith (så hette han väl?) i The Matrix.
**
På andraplats kommer Alan Rickman. Han har jämt cool röst.
**
På första plats kommer Terence Stamp och jag har ingen aning om varför, förutom att jag gillar hans röst.. och det var lite själva syftet med listan.
**
En dag funderade jag på att OM vi skulle få veta att jorden strax skulle gå under, vem skulle man då vilja berätta om det hela på tv. Bo, som nämndes ovan, kanske kunde vara ett alternativ men jag väger mellan Mark Levengood eller Leif GW Persson. Mark, om man vill ha en sådär lite go "det ordnar sig nog ändå"-känsla, eller Leif GW, om man istället vill att budskapet riktigt skall gå fram "vi kommer alla att dö, det är kört". Vad tycker ni? :)
Jag vet inte om ni vet det, men om ni känner mig så vet ni det antagligen, men jag stör mig så saker.. på massor av saker. Tänkte nu dela med mig av några av dessa saker, och då hoppar jag över de mer uppenbara sakerna som jag liksom dagligen stör mig på... som religion och allt som har med det att göra, och människor som kör bil som idioter.
Jag stör mig som fasen på människor som kommenterar ett uppenbart komiskt blogginlägg (inte min blogg då) med ett seriöst svar som tydligt visar att personen inte fattat att det är ett skämt alls. Och dessutom har helt puckade åsikter i sitt svar.
Jag stör mig otroligt mycket på människor som kommenterar en film se sett med att "den var så svår att förstå" när handlingen är helt uppenbar om man bara fokuserar på filmen och tänker till lite. Kanske stör jag mig ännu mer när människor inte gillar de lite mer kluriga filmerna - det är ju det som är kul!!
Sedan stör jag mig på.... nej fan nu känner jag ju att jag inte riktigt vågar dela med mig av allt jag stör mig på.. för i princip alla jag känner gör något av allt detta och kanske kommer ta illa upp... så jag hoppar över det, men jag kan ju likagärna erkänna att om du någonsin träffat mig och bytt ett endaste ord med mig så.. ja, jag stör mig på något hos dig. Jag stör mig på alla, mer eller mindre.... men jag kan tycka om dig ändå! :)
(och för rättvisans skull så stör jag mig på vansinnigt mycket hos mig själv också, trots att jag är så otroligt bra..hehe)
Nu väntar ni med spänning... hade det någon effekt att Nico var uppe till 20 igår kväll? Tillåt mig utbrista i ett hysteriskt asgarv på gränsen till galenskap.... eeeh... nej, det hjälpte inte. Han vaknade 04.30... som vanligt (han har börjat vakna lite tidigare för var dag som går nu). Var visserligen Hampus som skulle ha honom på morgonen, men ändå. Well well, bara att fortsätta.
Världens goaste unge har vi! Ok, jag erkänner... klockan halv fem i morse tyckte jag kanske inte det. Då var jag såååå trött och sur, och efter att han vägrat somna om efter två timmar kände jag ett inre vansinne. Men när han äntligen somnat om så sov han nästan till 11 och efter det har han varit en busig, glad ängel hela dagen.
...
Han och Hampus har busat helt hejdlöst och mellan varven har vi fått gos. Sedan har han lekt en hel del på egen hand också och tittat i sina böcker. Varje gång han ser ett får så skall han säga bää, antar jag, men istället gör han ett ytterst underligt ljud som låter som ett inandningskrik... ja alltså om man skriker samtidigt som man andas in.
Han tittade också på bilder på sig själv, pekade och sa Kickobä (=Nicholas i hans värld).
Vi har även sett en hel del på Pippi Långstrump, han äälskar Pippi.
...
Var och handlade och när jag kom hem ställde jag påsen i hallen och gick för att byta några ord med Hampus. Innan jag hinner tillbaka så kommer Nico med en banan han plockat upp ur påsen och som han sedan försökt gnaga sig igenom skalet på. Nåja, då visste man att han var sugen i alla fall. Annars är han rätt bra på att säga till. Vill han ha vatten hämtar han en mugg och kommer och viftar med den och gör sina små uppfodrande ljud.
...
Projekt ställa om Nicos dygn lite pågår också. Han har alltid somnat 18 och vaknat runt 05... och vi vill INTE vakna 05. Det senaste har vi dock försökt hålla honom vaken så nära 19 det bara går. Ikväll när vi la honom blev han någon sekund senare superpigg dock så vi tog upp honom, busade massor och la honom nu vid 20... och det tycks som om han somnade utan protester. Hoppas nu att det funkar och han sover lite längre imorgon.
...
Nu skall jag sova för jobb imorgon, men en sista tanke... varför kommer jag nu, när alla redan köpt sina julklappar, på massor va böcker jag önskar mig. Attans. Fatta att det är mindre än en vecka till julafton... känns som oktober fortfarande.
En ångmopp. Jupp. Jag hatar att tvätta golv och jag tycker aldrig det blir rent när jag gör det ändå för jag är så klen i armarna, och så blir vattnet smutsigt hela tiden och man får byta femtioelva gånger om man inte vill gnugga runt smutsen istället för att få bort den. Men en ångmopp, det verkar käckt.
Synd att den säljs på Gekås nu när jag inte skall dit, och inte har pengar.
I morse hostade Nico så han kräktes och lät inte alls bra så han fick vara hemma från dagis och beställde tid på vårdcentralen. Innan det var dags för läkartid så hade vi dock mäklarbesök och fick tipsa och råd och bedömning av huset inför en kommande försäljning. Kändes riktigt bra.
...
Sedan åkte jag och Nico in till Stenungsund och mötte upp mamma. Vi handlade lite och käkade innan det var dags för vårdcentralen. Nico var duktig som vanligt, han älskar läkare och denna läkaren tycktes älska honom tillbaka. En väldigt trevlig läkare som pratade om hur söt Nico är, sånt gillar vi :). Nicos lungor lät bra och den rossliga hostan beror nog på den slemmiga förkylningen. Dock verkade han ha en mindre öroninflammation i ena eller båda öronen (var lite ouppmärksam där) men det krävdes inte penicillin. Hoppas han blir frisk snart!
...
Nico somnade gott i bilen på vägen hem så efter han fått kvällsmat så hoppades jag naivt att han skulle somna när jag la honom...HA! Nu har han legat snart en timme i sängen och pratat, sjungt, joddlat, gnällt, ropat efter sin pappa, sparkat i väggen, kastat sina sängkläder etc etc.
I natt sov Nico knappt alls så imorse var jag så trött att jag ville dö, på riktigt nästan. Han sov på förmiddagen sedan dock så jag fick lite vila och efter det åkte vi till min moster där även min mamma, mormor och morfar var. Var väldigt trevligt och Nico tyckte det var skoj. Han satt så duktigt på en vanlig stol och fikade.
När vi kom hem var han dock lite småsur tills hans pappa kom hem då han var såå glad och de busade massor innan han la sig. Hoppas bara han sover gott i natt.
Jag har ju tidigare berört att jag har mycket konstiga drömmar på nätterna, och jag minns dem i princip alltid (tyder det på nån sorts sömnstörning?). Det är väldigt underhållande faktiskt.
Natten till igår drömde jag att en kollega kom på besök men Hampus envisades med att håna henne så jag bet honom hårt i hakan (?!) för att få tyst på honom..haha. I natt drömde jag att jag hade ställt min bokhylla på parkeringsplatsen på Stenungstorg av oklar anledning, och stod där och sorterade mina böcker och en hårdrockare kom och hjälpte mig med detta. Böckerna var för övrigt enbart gamla Fem-böcker och liknande.
Skall bli spännande att få veta vad jag kommer drömma i natt. En favorit från förra veckan var att jag hölls inlåst i ett slott men flydde och byggde upp en skate-park vid en camping eller den när jag tågluffade tillsammans med en vampyr som även var en världsberömd konstnär.
Tråkigaste drömmen måste vara den när jag för ett tag sedan drömde en hel natt att jag kröp runt under en stort bord där det låg massa skräp och letade efter min morbrors frus körkort.
Till min stora stora lycka har Nico börjat bli gosig. Först trodde jag att det var när han var sjuk som han blev lite gosigare men det tycks stanna kvar <3. Om man ber om att få en gos så kan han komma och luta pannan mot ens panna eller ge en puss, och ibland kan man få en go kram om man ber om det, men han kommer även ofta spontant och sätter sig bredvid mig och lutar huvudet mot mitt bröst och vill mysa eller kryper upp i min famn och bara gosar en stund. Oftast inte länge men det räcker för att jag skall känna en så stor lycka och kärlek att det skulle ta över hela universum om den tog materiell form.
Blir inte så bra uppdatering av bloggen just nu för det är så mycket att göra, men så fick jag fina foton på mailen som mamma tog igår och då måste man ju dela med sig. Var ju Nicos första luciafirande med luciatåg på dagis igår <3. Kan dock inte dela med mig av bilder på själva "tåget" för får respektera de som inte vill ha bilder på sina barn online.
Nico var så duktig, trots att han var det enda barnet som inte ville stanna bland de andra utan började knata omkring bland föräldrarna när de andra stid och sjöng - men han satt kvar ett tag :) Och fröknarna sa att det var stor förbättring från när de hade övat då han hade puttat ner andra barn från bänken där de satt och försökt dra med dem för att de skulle leka med honom istället..haha.
Tänk vad stor han är nu, och ändå så liten.
Slutade lite trist när ett större barn slog Nico så han började gråta dock och jag var skitupprörd över detta halva dagen. Kändes bättre när jag fått prata med personal senare på dagen dock och Nico är ju superglad när han skall till dagis och de sa att det måste varit en engångsföreteelse. Det var mest känslan av att jag inte alltid kommer kunna skydda honom som var jobbig. Att han måste bli stor och inse att livet inte alltid är lätt. Jag vill ha honom liten och trygg.
Nu är det jobb som gäller. En vecka kvar innan "jullov" sedan. Dags att köpa de sista klapparna, slå in paket, skicka julkort och allt möjligt. Fått e inbjudan att följa med en annan barnfamilj till Liseberg på söndag, får se hur det blir. Hade varit kul och Nico hade nog älskat det men vi har nästan inga slantar kvar :/.
Jag skall inte förneka det; att ha ett litet barn tär på förhållandet... för man är trött jämt och stör sig på allt som inte hinns med... och då är det lätt att titta lite snett på ens partner för det är ju så mycket lättare att vara ilsk på någon annan än sig själv. Om hela familjen dessutom är sjuk i flera veckor så växer irritationen och hopplösheten... och ja, suck, man kämpar sig fram när man egentligen vill skutta på mysiga familjemoln och bara vara lycklig.
...
Men så sker något som gör att man puttas ut ur den där tråkiga spiralen och bara tänker "åh vad han är underbar". Det började med att jag och Nico åkte till mamma och pappa igår när Hampus sov på dagen. Vilket i övrigt var mycket trevligt och fick fina handledsvärmare av mamma som jag nu har på mig hela tiden. När vi kom hem hade Hampus trots sin sjukdom (låter nu som om han har något hemskt men det är alltså nån form av influensa i kombination med B12-brist antagligen) hade städat typ hela huset. Var så otroligt skönt att komma hem och det var rent och fint! Sedan föll han ihop i soffan och fick ta igen sig stackaren.
...
Jag gick och la mig tidigare än honom och vad jag inte visste var att han stannat uppe längre än jag trodde, och lyckats skrapa ihop lite enegergi till.
När jag vaknar på mogonen och går in på toaletten och tänder ljuset får jag först panik och tror, helt på allvar, att jag har fått fel på min syn. Herregud, tänker jag, jag ser inga färger bara vitt.
Visade sig dock at Hampus målat om toaletten vit...haha. Jättebra kommer det bli när det är klart.
Sedan hade han rasat i säng och nu mådde han inte alls bra, men är väldigt älskad :)
Om ni vill se hur en människa på randen till en mental kollaps ser ut så skall ni besöka mig... själv behöver jag bara titta i speglen.
Vi har nu varit sjuka i en evighet, jag är nästan frisk nu dock och Nico på bättringsvägen medan Hampus mår jättedåligt. Dessutom har vi en miljon saker att göra hemma som vi inte hinner göra och jag har massa studier. Jag har konstant huvudvärk och får aldrig sova.
Har försökt plugga nu på kvällen men Nico vägrar sova så jag får ge upp. Känner att jag är på ett konstant dåligt humör, vill bara fräsa åt folk samtidigt som jag vill lägga mig i en hög och gråta. Fattar inte hur vi skall hinna med allt.
Eftersom det tog tre timmar att ta sig hem från skolan idag pga vädret (var scary shit att sitta på en buss i den blåsten och sedan fick jag sitta i typ 45 minuter kö till färjan) så är jag trött och orkar inte skriva så mycket. Kan dock kort sammanfatta dagen med att säga att det varit roliga och lärorika diskussioner kring sexualitet i skolan idag men att det bästa på dagen var den stora kramen jag fick av min son när jag kom hem.
När man saknar tid hemma får man passa på att blogga när man har en sekund ledig på jobbet. Sedan kommer det bli stress, eftersom jag av någon anledning hade bokat elever efter det att jag egentligen slutat... så får bli gasen i botten till dagis efteråt (ne, jag kör alltid lugnt ändå... men inre stress blir det).
...
Jag uttalar mig ju annars sällan om mitt jobb av självklara skäl, men kan idag bara nämna att jag haft två elever som efter att ha haft en jobbig period nu mår mycket bättre vilket gör mig glad i själen. Härligt att veta att de kommer ha ett jullov utan att må dåligt.
...
Igår var det ju fullt upp men fick i alla fall bra besked av läkaren, att Nicos lungor nu låter bra, och han slipper medicin. Då han nu hostar mycket mindre så fick han till sin stora glädje vara på dagis idag.
Nicos farfar kom ju besök igår också. Nico kanske inte direkt känner igenom honom som just farfar eftersom de ses så sällan men han var väldigt glad och tyckte att all fokus skulle vara på honom, som alltid. Så när vi andra försökte prata så gick Nico runt och pekade på golv, väggar, lådor, luft... allt... och vrålade "DÄÄ!" "DÄÄ!". Gullungen.
...
Blev lite senare än vanligt så sedan somnade han gott och sov faktiskt bra hela natten och vaknade inte förrän jag skulle gå upp till jobbet, så var perfekt tajming.
En annan gullig sak är att han börjat blåsa på sin mat om man säger att den är varm. Han ser så himla go ut :)
...
Nu skall jag jobba vidare, åka och handla och sedan hämta på dagis. Sedan är det hem, göra lasange, plugga och försöka hinna med att andas. Mitt mantra: Snart jullov, snart jullov, snart jullov
Ju äldre han blir desto svårare är det att återge hans utveckling då det händer så mycket hela tiden, men skall ge det ett försök. Nico är nu 1 år och 4 månader, är runt 83 cm lång och väger runt 12-13 kg.
...
Han sover från 18-19 på kvällen till 05-06 på morgonen. När han är frisk vaknar han oftast inget alls på natten men just nu hostar han ju så han vaknar ibland. Han sover oftast runt 1-2 timmar efter lunch vid 12.
...
Han äter bra, när han är frisk, och äter det mesta men han vill äta själv. Han är duktig på att äta med sked och tar sällan händerna till hjälp numer. Han kan dricka ur pipmugg, ur glas, med sugrör och ur liten petflaska om det krävs.
...
Han babblar oerhört mycket men använder nästan inga riktiga ord. Han säger mamma, babba/pappa, titta, där och kallar sig själv för Kickobä. Han kan också ibland säga "komma" om han vill upp i famnen. Annars härmar han mest tonfallet man använder när man säger saker men säger inte ordet utan något eget.
...
Han är väldigt aktiv och springer runt mycket och klättrar upp på stolar (och gärna på bord med om han får chansen). Han tycker fortfarande om att bläddra i böcker och att spela med sina instrument. Han tycker om att måla men helst inte med kritor utan han föredrar bläckpenna. Han är älskar att bygga med Duplo och är väldigt duktig på att sätta ihop klossar. Att spola på toaletten är han också förtjust i. Han spelar även munspel en hel del.
...
Ger man honom något och säger åt honom att slänga det så går han och kastar det i soptunnan, och ber man honom "lägga saker i lådan" så tar han leksakerna från golvet och lägger dem i leksakslådan. Han kan öppna dörrar om han bara når handtaget. Han kan låsa upp mobiltelefonerna, och han vet hur man skruvar av och på korkar på pet-flaskor.
...
Han förstår det mesta av det man säger till honom, även om han ibland skiter i vad man säger :)
...
Ja det var bara en liten del av det han kan nu... finns tusen exempel. Kommer bli ännu jobbigare att skriva om allt han kan när han är 17 år..haha. Vilken lista det kommer bli :P
Här är ännu ingen snö (även om grannkommunerna tycks ha fått lite grann) och vi hostar oss vidare i tillvaron. Nico är glad och pigg men hostar hemskt och penicillinet är stört omöjligt att få i honom. Att blanda ut det med saker (har testat det mesta) fungerar inte.. han kan på sin höjd ta en liten sipp eller sked för att sedan ilsket slå undan... och jag förstår honom för den lukten och smaken kan inte döljas på något sätt. Att ge honom medicinen och sedan snabbt ge något gott fungerar inte... han spottar allt vad han kan och spottar även ut "det goda". Överfallstekniken med att hålla fast och brutalt spruta in medicinen i munnen fungerade tills han började tokkräkas efteråt. Det enda som går är om vi ger en mindre dos. 2,5-3 ml går att snabbt spruta in och han sväljer då även om han spottar och grimagerar lite efteråt. Sin Bricanyl dricker han dock gladeligen.
Har dock bestämt mig för att ta honom till vårdcentralen imorgon för rådgivning och för att jag vill att de skall kolla hans lungor igen då hostan inte ger med sig.
....
Imorgon blir därför en hektisk dag. Köra maken till körlektion, åka till vårdcentralen, hämta maken efter uppkörning, hem och städa huset som ser ut som ett krig och sedan kommer Nicos farfar på besök.
....
Idag jobbade jag trots min hosta och sedan åkte vi till världens bästa mamma och pappa eftersom pappa så snällt erbjöd sig att byta våra däck och mamma bjöd på mumsig broccoligratäng. Nico var på gott humör och de senaste dagarna har han varit en riktig gosunge som bjuder på pussar, kramar och mys.
Nico har plötsligt börjat med att han vill att man sitter hos honom när han somnar igen. Men denna gången luras han. Man sitter där, i en evighet, tills han blundar. Man väntar...väntar... han verkar sova. Man försöker smyga upp och *poff* så flyger han upp, stirrar på en och babblar något som kan tolkas som vart är du på väg??!! Bara att sätta sig och börja om igen. Han e lurig den ungen.
Har inte riktigt orkat skriva de senaste dagarna då det är fullt upp att ta hand om sjuk plutt och sjuk man. Nicos hosta blev bara värre så igår åkte jag och mamma med Nico till vårdcentralen och det visade sig att han har början till en lunginflammation. Fick penicillin att ge honom. Han uppskattar inte detta. Han får i sig kanske 2/3 av dosen och resten spottar han ut hur vi än försöker. Men men han verkar bättre redan efter två doser (nu tre) och idag har han inte haft någon direkt feber, medan han var jättevarm och dålig igår.
...
Igår åt han nästan inget alls på hela dagen men idag har det varit lite mer, men man får truga och bjuda på oemotståndliga läckerheter.
Var tvungen att köra sjuk Hampus till en läkarundersökning idag också och medan han var där handlade jag och Nico. Inte idealt att vara ute med sjuk liten men hade inget val, så ingen tror att det är en vana. Nico fick dock åka i en sådan där kundvagnsbil och var mycket nöjd. Sedan fick han äta på McDonalds, och då kunde han minsann äta. Middag senare på dagen ville han inte ha så mycket av dock, men fick i sig en hel del gröt nu på kvällen.
...
Han har inte velat sova direkt på dagen och la sig en timme senare än vanligt nu på kvällen (och sover inte än utan ligger och småpratar därinne ännu). Dock har han varit glad och busig, och pratat non-stop som alltid. Själv är jag dödstrött och ser fram emot en lovad sovmorgon imorgon, och sedan måste det städas och pluggas och grejas...*pust* Hittar dessutom ingenting... tror all stress satt sig på mitt minne för jag är som en dement. Yrar omkring hemma hela dagarna utan att hitta något jag skall ha. Just nu är det julkorten jag inte vet var de är... :/
