Knyttet - kort men tjock

Sitter här och väntar på att Nico skall somna och roar mig med att försöka komma på alla bra tv-serier man sett genom åren. Känns som jag knappt kommer på några alls men tanke på vilken serie-nörd jag är. Eller nej, det kanske man inte kan kalla mig då det finns många väldigt älskade serier som jagskitit i helt, som Prisonbreak, Oz och Lost.

 

Två klassiker som alltid kommer finnas på topplistan är ju Twin Peaks och Arkiv X.

 

När det kommer till sci fi så måste jag säga att jag älskar Battlestar Galactica mest av allt. Kände riktig sorg när den serien tog slut. Sedan har jag ju såklart tyckt om alla StarTrek serier och Stargate serier också. Tyckte om Falling skies också - lades den ner?

 

Älskar ju kriminalserier också och där är favoriterna CSI - Las Vegas, Criminal Minds och Bones. Även om Sherlock nog vinner trots sitt miniserieformat. The Killing var också riktigt riktigt bra.

 

Vad gäller sjukhusserier så älskade jag Cityakuten när den var ny, annars är det House som gäller.

 

På humorfronten är det nog The Big Bang Theory och The IT crowd som vinner enligt mig.

 

På fantasy/skräck hållet så har vi ju också The Walking Dead, som jag tyckte om men som vi slutade se på i en period då vi hade lite för mycket serier att se men som jag nog får återuppta, True Blood, som jag tycker om men inte älskar, och såklart Game of Thrones som är i en klass för sig själv.

 

Dexter är ju lite en egen genre men en serie som jag tycker väldigt mycket om. Kan också nämna att Heroes var asbra första säsongen men sedan sakta gick utför och jag såg aldrig klart den och Flash Forward tyckte jag mycket om innan den lades ner.

 

En ny serie som jag tycker är asbra är Homeland. Har mycket gemensamt med 24 men inte riktigt lika bra, men nästan.

 

Och 24 är nog också den serie som jag får utnämna till en av de två serier jag tycker är de bästa någonsin. Den och Rome. Båda måste ses.

 

Har jag glömt någon? Är det någon jag inte sett som jag borde se?

 

 

 

 

 

 

 

 

I morse när klockan ringde så kände jag ångest över att må skitkasst men veta att man hade massor att tag i på jobbet, men när jag väl gått upp kände jag att det inte fanns en chans att jag skulle klara en hel dag på jobbet som mådde. Hade inte ens klarat att ta mig till tåget.

Så Hampus fick köra Nico till dagis och jag spenderade dagen i sängen. Kan inte säga att jag mår mycket bättre, men något.

 

Nu på eftermiddagen har Hampus lekt massor med Nico. Bland annat har Nico gått runt i sitt rum och benämt olika saker, och kunde härma ljudet på alla djur i sitt pussel. Något han aldrig visat att han kan förut så Hampus blev väldigt förvånad. Han har varit på glatt humör, förutom att han gråter varje gång vi kör förbi mina föräldrars infart eftersom han så gärna vill åka och hälsa på dem. Men det får vänta tills jag inte är en smittohärd. Tills dess får han roa sig med sin pappa och jag roar mig med att gå igenom alla gamla säsonger av CSI.

Jag tycker ytterst synd om mig själv att jag är förkyld igen. Snor, snor och snor. Fick i alla fall uträttat en del ärenden idag fst jag inte kunde träna. Hade en bekant som är mäklare här också som gav oss råd inför utbyggnad av huset. Kändes riktigt bra att få lite input.

Nico var på gott humör efter dagis och ännu gladare när mäklaren kom. Han tog honom i handen och drog in honom på sitt rum där han försökte få honom att titta på film tillsammans med honom :)

 

Sedan var det middag. Köttfärssås och spagetthi (totalt hjärnsläpp, hur stavas det?)

Jag kanske skall klargöra att allt inte var bara hemslt när jag var liten. För det första hade jag världens bästa liv hemma, och för det andra så hade jag vänner som jag ofta var med så jag var inte helt ensam alltid. Dock fanns det stunder då jag var helt ensam och vänner som bara var mina vänner i smyg utanför skolan.

 

Och det var inte så att alla i min klass var små monster. Majoriteten, om inte alla, är trevliga människor. De var bara barn. Barn som omedvetet kanske gav sig på den som de kände var svag (= för snäll för att göra motstånd) och som medvetet inte hade en tanke på att deras "roliga" påhitt och intriger gjorde någon annan väldigt illa.

 

Jag var kanske lite udda när jag började skolan. Mest van att umgås med vuxna, lite lillgammal, kunde redan läsa och skriva väldigt bra och hade ingen koll alls på sociala koder och de där oskrivna regler som tycks finnas och som jag än idag har väldigt svårt för. Dessutom var jag säkerligen ganska känslig. Jag var van vid positiv uppmärksamhet hemifrån och var helt oförberedd på att någon kan vara elak mot en utan anledning.

 

Nu i efterhand kan jag själv inte förstå varför jag aldrig sa något. Jag vet ju att de frågade mig när jag ofta hade ont i magen och sådant och inte ville till skolan. Varför berättade jag inte då? Om alla jäkla "hemliga klubbar" som alla i klassen fick vara med i utom jag, och allt annat de hade för sig. Jag vet inte.

 

Och det är väl det som oroar mig. Att jag en dag skall fråga Nico om något är fel, och han skall svara att det inte är det... fast det egentligen är något.

...så svarar man på 60 frågor om sig själv. Vid det här laget så har ni säkert lärt er att det är något ni får stå ut med då och då. Frågorna är för övrigt knyckta från Hanapees blogg, en blogg jag rekommenderar er att läsa.

 

1. Hur gammal är du? 32 (låter så gammalt)

2. Hur gammal känner du dig? Varierar mellan 5 och 80

3. Vad har du gjort i dag? Jobbat (nu har jag lunch)

4. Vilken film såg du senast? The Hobbit tror jag

5. Vem ringde du senast? Min mamma

6. Är du besatt av någonting? Läsa om skådisarna i alla filmer jag ser på imdb

7. Är du rädd för blod? Nej, men är väl rätt obehagligt i stora mängder

8. Beskriv platsen du befinner dig på just nu? Opersonligt arbetsrum

9. Kan du nämna fem statsministrar under 1900-talet i Sverige? Kanske om jag tänkte efter, men det orkar jag inte

10. Googlade du för att få fram svaret på föregående fråga? Nej, orkade inte det heller

11. Vilken färg är dominerande i din garderob? Svart?

12. När vaknade du i dag? Nico väckte mig strax innan klockan ringde 05.20

13. Vilken är din favorithögtid? Midsommar, för det är rätt årstid då

14. Vart i världen skulle du vilja befinna dig just nu? Hemma :)

15. Nämn en plats i världen du besökt som du aldrig vill återvända till? Kommer inte på någon, ingen geografisk plats i alla fall

16. Hur vill du tillbringa din pension? På min altan med min man, sippandes på en drink

17. Vad lyssnar du på just nu? Kollegornas konversation i rummet bredvid

18. Har du någon gång brutit ett ben? Nope

19. Vilka fem saker vill du inte vara utan i ditt skafferi/kyl?  Kolsyrat vatten, lök, buljong, tonfisk, majs (ingen logik i det svaret alls)

20. Vem är din favoritkändis? Ricky Gervais kanske

23. Snarkar du? Min man hävdar detta

25. Hur går du helst klädd? Mysbyxor och t-shirt

27. Vilket är ditt favoritgodis? Choklad tror jag

28. Vad sa du senast? – Hej då

34. Vad köpte du senast? En tonfiskbaguette

36. Om du var fast ensam på en öde ö, vilka tre saker skulle du ta med? Min son, min man och en lyxig båt

38. Senaste filmen du såg på bio? The Hobbit.

39. Har du blivit sydd någon gång? Nej jag tror inte det, eller jo, efter förlossningen

40. Har du någon gång badat naken utomhus? Nix, eller jo när jag var liten unge kanske

44. Vem gjorde senast något extra speciellt för dig? Min man hade städat hela huset när jag kom hem igår, det tyckte jag var speciellt <3

45. Vart lägger du din mobiltelefon när du sover? Bredvid sängen

46. Vad var det sista du åt? Skolmat, stroganoff

47. Vem är världens vackraste kvinna? Ingen aning.... finns många vackra

48. Är du blyg?  I vissa sammanhang, fast mer obekväm än blyg

49. Vilken var den sista konserten du var på? Var så länge sedan att jag inte ens minns. Heather Nova kanske.

50. Vad heter du i andra namn? Therese

51. Har du varit med om en bilolycka? Bara mindre sådana, inget allvarligt

52. Har du något bevarat inom dig som ingen annan vet? Antagligen inte, är ganska öppen

53. Vilken är den roligaste träningsformen? Just nu, indoor walking

54. Har du några husdjur? Två katter

55. Vill du gifta dig? Är redan gift

56. Var växte dina föräldrar upp? Tjörn till stor del

57. Har du någon gång ringt polisen? Ja, en gång när jag hittade en hund och en gång när någon körde på min bil och stack

58. Har du svenskt ursprung? Ja

59. Har du, eller har haft, något smeknamn? Nej

60. Vilka är dina största svagheter? Jag blir lätt ledsen och lätt arg, men lätt glad också. Och så är jag ofta trött.

Idag är jag lite sur. För det första så har Stenungsund världens minsta pendelparkering så jag fick på morgonen åka till nästa ort/tågstation för att kunna parkera innan jag tog tåget till jobbet. Mindre kul i ösregn och blåst så kraftig att jag trodde att jag skulle fara av vägen.

För det andra tycks jag ha blivit förkyld. Kände det redan igår men försökte förneka det. Imorgon har jag två träningspass och vill verkligen kunna gå på dem. Nu när jag kommit igång med träningen och tränar varannan dag minst så känns det surt att behöva ta ett uppehåll på grund av snor.

 

Annars rullar livet på. Försöker ta tag i saker men känner mig väldigt snurrig nu för tiden. Eller snarare så känns det som om dagarna går för fort för att jag skall hinna med saker.

 

Oroar mig för Nico och hans tal och så. Inte så att det spelar någon roll om han har en svårighet eller en diagnos eller whatever. Han är han och han är underbar och jag älskar honom mest av allt oavsett. Vill dock kunna ge honom det bästa stödet och hjälpen och det är svårt när man inte vet var problemet finns. Får ångest över tanken att det skulle vara något han kommer lida av sedan. Vill ju att han skall vara lycklig jämt.

Att vara förälder är typ ständig ångest ibland känns det som. Kan fastna i tankar på att någon nångång kommer vara dum mot honom, såra honom, inte låta honom vara med, och jag vet hur ont det gör i en och vill inte att han någonsin skall känna så. Men vet ju att man inte kan förhindra det heller. Usch. Får flashbacks till min egen barndom och hur ont det ibland gjorde. Små barn skall inte behöva känna så, bara för att andra små barn inte alltid är så snälla.

 

Busigheter

 

 

 

Idag åkte vi allihop till Universeum och såg på hajar i stora akvarium, vandrade i regnskogen och lekte. Jag tror att jag och Hampus tyckte mer om det än Nico dock för han tyckte det var lite skrämmande med så mycket folk, mörker och stora fiskar. Fåglarna i regnskogen tyckte han dock om, och den lilla lekplatsen.

Var en mysig dag i alla fall.

 

Äntligen fredag. Är så trött att jag egentligen hade kunnat somna redan klockan fem typ.

Idag började jag ju dagen med att träna innan jobbet så kanske är det.

Pratade med specialpedagogen idag också. Hon hade hälsat på Nico på dagis igen. Hans språk är fortfarande ganska outvecklat och han har lite svårt med det sociala men hon såg mycket framsteg så hon var positiv. Dock tyckte hon att vi skall träffa en logoped.

Jag frågade henne om han verkar glad trots sina svårigheter och hon sa att han verkade glad mest hela tiden, och det tycker jag är det viktigaste.

Nico var på bra humör när han kom hem i alla fall. Fredagsmys med ostbågar tycker han om :) Såg lite film och busade lite i sängen. Nu dags att sova vilket han inte är jättesugen på men han ligger tyst i sängen i alla fall.

Sedan skall jag ta ett glas vin och se ett avsnitt CSI innan jag somnar.

 

Imorgon är planen att vi skall till

Jag har i och för sig issues med ordet "uppfostran". Tycker det låter så nedlåtande att uppfostra någon, försöka forma dem, tala om för dem hur man skall vara... and so on. Kanske är det bara jag som lägger massa negativt i ordet. Tycker bättre om att kalla det... vägledning, kanske.

Men om vi skall bortse från ordet i sig så är det intressant att se hur olika människor tänker vad gäller det där med att lära sina barn saker.

 

Personligen tycker jag dels att Nico är lite för liten för att man skall ställa alltför stora krav, och dels så tycker jag inte om att ha för många regler. Om jag har en regel så är det oftast för att det handlar om att det kan vara farligt (typ: håll mig i handen när vi går nära bilar) eller för att det påverkar mig eller någon annan negativt (typ: hoppa inte på mig så jag får ont el. skrik inte högt på en restaurang). Jag vill att han skall lära sig att ha respekt för andra men också att känna att vi respekterar hans vilja.

I många fall tänker jag att jag vill behandla honom på samma sätt som jag skulle behandla Hampus, min man. T.ex. om Nico vill att jag skall snabbspola fram till de roliga delarna av en film så säger jag nej för jag skulle inte tycka det var ok om H gjorde så när vi såg film, men om han säger att det inte är den filmen han vill se så kan jag byta för jag skulle inte tvinga Hampus att se en film han inte ville titta på.

 

Jag säger aldrig till Nico att han måste städa i sitt rum eller ställa bort sin tallrik efter maten (dock måste han plocka upp om han slänger ut saker på golvet i vardagsrummet eftersom vi inte vill behöva trampa på det), men jag kan ibland fråga om han kan tänka sig göra det. Vill han inte så är det ok, men om han gör det får han massa beröm. Om han gör det utan att bli ombedd får han också beröm. Jag känner att detta sporrar honom mer än krav vad gäller att göra saker. För han vill instinktivt att vi skall vara nöjda med det han gör.

 

Jag har också upptäckt att Nico fungerar mycket bättre om man förbereder honom. Om jag bara plötsligt säger att vi skall ta på jackan och gå så kan han bli galen, men om jag innan säger att nu tar mamma på sig sin jacka och när jag är klar så skall vi åka så då skall du också ta på dig din jacka.... så är han mentalt förberedd när jag kommer tillbaka och då går det bra. Fungerar i nästan alla situationer, som dagislämning etc. Även om man leker något, som att han gungas, så kan han bli ledsen när vi slutar om jag inte tydligt talar om att nu gör vi tre gung till och sedan är det klart.. ett... två... tre. Och då accepterar han det.

 

Visst kan han klaga och bli ledsen eller arg, men jag måste säga att om han inte är sjuk så är han överlag extremt lätt att ha att göra med nu. Man kan resonera med honom och om man bara förklarar så går allt hur smidigt som helst. Allt handlar om att ta reda på hans behov och tillgodose dem och inte bara stressa på. Ett exempel är att om jag skall laga mat så kan han komma in i köket och förr brukade han klättra på mig och gnälla hela tiden så jag blev galen. Nu vet jag att om jag lyfter upp honom och visar och berättar vilken mat jag lagar så är han nöjd sedan och lämnar köket (vi har extremt litet kök så man kan inte vara flera personer där på en gång)

 

Så jag måste säga att just nu känns allt så himla bra hemma, för det känns som vi hittat ett sätt att fungera tillsammans som en liten demokrati där man tar hänsyn till varandra och inte bara två vuxna som försöker bestämma över ett barn och därför alltid har konflikter. Hoppas det kan hålla i sig så ett tag.

 

 

Jag tycker ju det är kul att lista saker som stör mig som ni kanske märkt. Idag tänkte jag lista top 5 saker som stör mig på Tradera och top fem saker som stör mig i trafiken. Så kul skall vi alltså ha. :)

 

 

5. Klädpaket där jag enbart vill ha ett av plaggen. Mest störande om jag vill ha en speciell tröja och den ingår i ett klädpaket med två klänningar så att jag verkligen inte har nytta av dem.

 

4. Folk som angivet en helt orimlig fraktkostnad. Kanske tänker man inte på det och så vinner man en t-shirt för 12 spänn och så har idioten angett 60 spänn i frakt som man måste betala.

 

3. Folk som stavar helt fel eller använder sig av särskrivningar. Kan knappt köpa av dem. Fast kan vara ganska underhållande att läsa ibland.

 

2. Människor som skickar arga mail om man inte hunnit sätta in pengarna en dag efter man vunnit plagget.

 

1. Det ABSOLUT VÄRSTA är de som anger vilket kön plaggen bör användas av. Typ "Fin tröja till tjej" eller "byxor för den tuffa killen". Kan inte jag få avgöra själv om jag vill ha en rosa tröja till min son!? Blir rasande av sådant. Speciellt då det är uppenbart unisex, som lila mjukisbyxor. Ge en bra beskrivning istället där eventuella volanger och puffärmar står med så kan köparen avgöra själv.

 

5. Människor som inte fattat att de måste lämna företräde när de lämnar parkering/utfart etc. utan bara kör rakt ut oavsett om man kommer körande på vägen,så man tvingas tvärnita.

 

4. Människor som sätter på helljuset för tidigt, dvs. bländar av men sätter på det igen när de är PRECIS framför en så man nästan kör av vägen av chocken.

 

3. Människor som ligger upp i röven på en och tror att det skall få en att köra fortare.

 

2. Människor som kämpar som små svin för att köra om en men som efter de kommit om börjar köra långsammare än vad jag gjorde innan... va fan skulle de om för?!

 

1. Människor som parkerar så jävla nära att man knappt kan komma in i bilen och knappt kan backa ut utan att skrapa upp deras jäkla bil.

Jag klarar inte av den här kylan mer. Fryser hela tiden, förutom när jag ligger i sängen, och lederna känns stela. Nu vill jag ha vår. Och ett jobb närmare där jag bor. Skall det vara så svårt att fixa? Vill kunna hinna träna innan jobbet istället för att sitta på ett tåg en timme.

 

Annars är allt fint. Just nu känns allt bättre faktiskt. Sådär så det nästan känns perfekt. Vi tränar nu båda två och det har en uppiggande effekt. Livet rullar på. Och Nico är så underbar att det inte finns ord för det. Visst kan man vara dödstrött ibland men Nico är överlag en väldigt glad och go unge. Han bjuder på så mycket skratt.

Nu går han ju dessutom att prata med och då är det sällan några problem. Om man bara förklarar vad man gör så är det liksom lugnt. Om han vill att man skall se film med honom och man säger att nej, vi skall laga mat, så kommer han och tar fram sin lilla stol, börjar plocka undan, skall titta på maten som lagas och vill veta vad det är etc. Inte som innan då han fick raseriutbrott eftersom han inte fattade varför man inte ville se film med honom.

 

Det är mycket kärlek nu <3

Har varit en ovanligt bra måndag. Annars är ju måndagen typ hatdagen då jag alltid är skittrött. Men kom upp på morgonen utan att känna mig döende och Nico var på bra humör.

 

Jobbet gick bra och kände mig nöjd med arbetsdagen. Blev till och med intervjuad i radio om nätmobbing vilket var en nervös upplevelse.

 

Efter jobbet åkte jag och tränade. Gick på indoor walking-maskinen och så tränade jag lite mage. Folk som ser mig tror nog jag är efterbliven för jag blundar alltid när jag går på maskinen. Dels för att jag lättare fokuserar på musiken och dels för att man känner kroppen arbeta mer då, så då orkar jag mer :)

 

Vet dock inte hur effektfull träningen är med tanke på hur hungrig jag blir efteråt. Äter väl igen det jag tränar bort typ.

 

Efter träningen handlade jag och sedan hem till mina pojkar. Nico var på glatt humör och sjöng och skrattade som vanligt. Massa bus och efter maten röjde vi loss rejält. Nu nattar jag honom men än så länge sjunger han mest och skall pussas så vet inte om han kommer somna snart.

Har haft en riktigt trevlig helg. I fredags var jag och tränade efter jobbet och sedan hade vi myskväll hemma. Nico var på strålande humör.

I lördags fick han vara hos sin mormor och morfar frn morgonen tills runt middagstid för jag och Hampus åkte och tittade på The Hobbit. Åååhhhh vad bra den var!! En sådan där helt magisk bioupplevelse. Man märkte knappt att den var tre timmar lång utan kände sig bara ledsen att den tog slut.

Tack snälla mamma och pappa för att ni passade honom! Han hade haft jättekul och lekt med lego bland annat.

På kvällen busade han med Hampus en del så han somnade snabbt och gott, och då kom lillebror förbi och vi spelade lite TP tillsammans.

 

Idag har vi haft en slapp förmiddag men på eftermiddag drog hela familjen till gymmet. Jag tränade pass, Hampus tränade på cykel och Nico var i lekrummet med sin mormor och morfar och hade kul. Han var sedan noga med att säga hej då till alla på hela gymmet innan vi gick hem :)

Han är riktigt riktigt go och charmig nu för tiden. Sjunger mest jämt och bara busar.

 

Nu skall vi strax se en film och sedan sova. Träning efter jobbet imorgon igen.

Sista eleven för dagen var inbokad nu men verkar vara en no-show så nu sitter jag och spekulerar kring hur länge jag bör vänta för att se om denne enbart är sen innan jag kan dra.

Efter jobbet skall jag direkt och träna. Tänkte köra lite på en indoor walking-maskin på egen hand och sedan se om jag kan träna lite mage och kanske lite armar (för armarna har blivit sorgligt bortglömda i min träning och man vill ju inte ha det där beryktade gäddhänget).

 

Sedan skall jag hem och fredagsmysa, vilket jag skall försöka se till inte blir lika med att äta ungefär dubbelt så många kalorier som man nyss brände på gymmet :P

Gosa med min unge som är extra go nu då han sov hela natten i sin egen säng så att jag kunde ta hur mycket plats i sängen som helst och sov riktigt gott (även om jag på morgonen fick panik, trodde han var död och hysteriskt sprang in och väckte honom).

 

Imorgon skall Nico spendera förmiddagen med min mamma och pappa medan jag och Hampus åker och ser på Hobbit-filmen på bio. Skall bli riktigt kul.

Så får man väl se om man hinner med allt annat man tänkt också... som att såga ner buskar... eller nej förresten, glömde att det ju blivit massa snö igen... då får buskarna vänta. Åka pulka istället kanske. Det kunde ju vara något.

Jag är usel på att komma ihåg att skriva nu för tiden. Men det kanske är bra, för mig, på ett sätt. Det kanske betyder att jag gör annat skojigt. Ibland i alla fall.

 

Vet inte ens vad jag gjort sedan sist. Jobbat, Planerat. Lekt med Nico.

I helgen var vi på släktkalas där Nico visade upp sin bästa sida och charmade alla med sitt prat och sina skratt. Tills vi skulle hem och han fick ett utbrott.

 

Och igår var vi och kollade hans hörsel. Nedsatt på ett öra men det kan ha berott på att det inte gått tillräckligt lång tid sedan hans senaste öroninflammation så skall göra om testet om ett tag. Nico vill inte vara med på noterna alls heller. Tog mina händer och ville att jag skulle hålla för hans öron så han slapp höra ljuden :)

 

 

Jag tränade igår också. Har börjat bli lite sådär hurtig och bra. Igår var det Indoor walking, som det nog kommer bli mer av. Var kul. Skall försöka träna tre-fyra gånger i veckan i alla fall.

 

Men mest av allt myser vi. Ligger och kramas i Nicos säng och ser på film. Nej, inte så att vi gör det jämt men när vi gör det så liksom stannar tiden och det känns som en evighet för det är såå mysigt att man inte vill att stunden skall ta slut. Att bara få ligga och lukta på hans hår. Min älskade unge.

 

Nico är så himla mysig nu för tiden. Visst är det mycket vilja som inte alltid överensstämmer med vår men det är så mycket personlighet, värme och humor också.

Nu pratar han ju alltmer så att man i alla fall oftast vet vad det är han vill och man kan kommunicera på ett annat sätt. Han imiterar sådant han ser på film, sjunger med i sånger och kan spela upp hela scener från vissa filmer. Just nu är det Pippi och Lotta för hela slanten.

 

Han visar sin humor alltmer också. Gömmer sig vid sidan av dörren när vi skall in till mormor, kikar fram och säger tittut.

 

Visst har vi våra fighter dock. Han är inte helt lätt att tas med när han inte får som han vill. Blev riktigt arg förut idag dock och höjde kanske rösten lite väl för nu skrattar han inte längre när jag säger ifrån, utan blir lite ledsen istället. Han säger dock inte förlåt eller så utan snyftar, biter sig själv i fingret, säger aj och vill att man skall blåsa. Vet inte om han försöker släta över det hela genom att få sympatier, kolla om jag fortfarande bryr mig om honom eller om han straffar sig själv... Klurigt beteende.

 

Känns i alla fall som vi har bra dagar då han är mestadels glad och att han mer känns som en liten egen människa nu och inte bara litet barn. En människa som visar att han är kärleksfull, hjälpsam och vill väl <3

Nu börjar äntligen Nicos tal komma igång lite, även om man ganska ofta inte fattar vad han säger. Men om han vill ha något att äta så talar han nu om vad han vill ha. Han sjunger sånger. Och frågar jag om han vill se på Pippi eller Lotta så kan han svara. Kan låta fånigt men är så himla underbart att kunna kommunicera mer.

Konstigt nog känns det som om jag har svårt att hitta tillbaka till vardagslunken efter lovet. Känns som om jag är på tillfälligt besök på jobbet på dagarna och engagemanget är inte som det brukar. Kanske känner Nico likadant för han vill plötsligt inte till dagis och gråter vid lämningarna. Riktigt jobbigt tycker jag.

Dagdrömmer mest om framtiden, husrenoveringar och annat. Har små hemliga projekt för mig. Inte hemliga för nära och kära alltså, men för bloggen. Vet inte hur det kommer gå så vill inte prata högt om det.

 

Börjat träna igen i alla fall. Om man kan kalla det börja när jag bara varit på gymmet en gång än - igår. Träningsvärk i magen så jag nästan dör. Skall dock dit imorgon med och förhoppningsvis på söndag.

Nytt år - ny fas... typ.

Idag satte jag igång att träna igen efter att ha varit slapp i snart fyra år typ. Blev att gå på band och indoor walkning maskiner i någon timma och sedan ett pass av core-typ. Aj vad jag kände att mina muskler försvunnit men oj vad härligt det var. Älskar ju att träna. Så blir  mer träning på fredag och förhoppningsvis en sväng på söndag också.

 

Nicos tv kom idag med, så vi möblerade om i hans rum.

Som sagt var så sjunger Nico nästan nonstop nu för tiden. När han kommer hem tar han fram sin lilla Playmobil-buss och så är det "biip biip biip" och "ope an shu" (open and shut) för hela slanten.

 

Idag har dock varit en trött dag för Nico vaknade i natt och skulle sova hos oss, och fick en idé om att jag var tvungen att hålla min hand över hans ansikte, som om min hand vore en sådan där alien ur filmen med samma namn. Var mycket noga hur den låg, vilket såklart var en helt omöjlig vinkel, annars skrek han.

Tänk dig själv att försöka sova om någon tvingade dig att han armen i en satans skum vinkel med handen fixerad i mycket obekvämt läge och så fort den rörde sig en millimeter så satte världens högsta larm igång.

Så var trött i morse.

 

Nico var trött han med och skulle inte ta på sig eller äta eller någonting. Hatar sådana mornar. Han hade vart glad på dagis i alla fall.

Äntligen är min nya garedrob ihopsatt och kläderna inlagda. Trots att det rummet just nu förvandlats till ett enda stort förvaringsrum temporärt så är jag så glad över att få plats med alla mina kläder och kunna se dem.

 

Nu drömmer jag bara om hur det blir när vi har renoverat om huset. Kommer bli så himla bra och mycket mer rymligt. Om man bara kunde komma på ett sätt att hyfsat varmt förvara gamla barnkläder och sådant också (takisolera vinden så vi man kan förvara där?) så hade allt varit topp. Just nu är det förvaring av sådant som inte används som är det stora bekymmret. Kanske kan man fixa något i källaren som fungerar när vi bygger ut så att tvättmasin och sådant kommer upp i huset?

 

Just nu håller mina pojkar på och leker och jag kan höra hur Nico bara skriker av skratt :)

De senaste dagarna har varit glada dagar. Har fått mycket gjort tillsammans och Nico har varit en riktig solstråle helt fylld av livsglädje, skratt och bus. Nu för tiden sjunger han sig igenom tillvaron och det hörs sång från honom nästan hela dagarna. Imorse väckte han mig genom att sätta sig i sängen och sjunga, och efteråt gjorde han en liten nedräkning "ee too TEE" innan han slog en kudde i ansiktet på mig och skrattade.

 

I fredags åkte jag och Hampus till IKEA tillsammans och köpte garderob och lite annat. Käkade på thaibuffé och fick tillfälle att bara vara tillsammans. Kan låta underligt men efter allt som varit och den nedstämdhet och isolering vi befunnit oss i så kändes det så levande att bara komma ut tillsammans och göra något.

 

Igår passade mamma och pappa Nico några timmar så jag och Hampus kunde åka och käka på restaurang tillsammans också. Väldigt god mat och vi hade det så mysigt. Nico hade varit väldigt glad hos mamma och pappa också så det var roligt. När vi kom hem fortsatte jag och Hampus att se några avsnitt av The Killing som vi håller på att gå igenom nu och Nico satt och såg YouTube-klipp bredvid oss i soffan. Bara massa mys.

Och plötsligt när jag reste mig för att hämta något så slog det mig, att här är jag nu med en underbar man, världens härligaste unge och ett litet hus på Tjörn.... precis där jag för bara några år sedan drömde som allra mest att jag en dag skulle befinna mig. Att jag nu har allt som jag då drömde om att någonsin få och tvivlade på att jag skulle kunna uppnå. Jag lever i den dröm jag hade då. Och då kände jag det... lycka. Jag var lycklig.

Idag har jag varit så duktig att jag nästan är sådär självgod nu för att jag känner mig så duktig. För andra kanske det dock hade räknats som en vanlig dag.

 

Jag åkte på morgonen och lämnade min kaputta bil på verkstaden.

Pappa körde hem mig och vi handlade på vägen.

Fikade kort hemma hos mamma och pappa innan jag gick hem och gjorde klart Nicos fotobok och beställde den (sådär några månader för sent).

Sedan redigerade jag det sista på min uppsats och skickade in den.

Betalade en del räkningar.

Sedan hade jag en timme paus då jag läste i en bok jag lånat av mamma.

 

Efter pausen började jag städa =

ut med alla sopor och skäp

städa badrummet

ta bort allt julpynt

städa Nicos rum

sortera Nicos filmer

röja i vår bokhylla som fungerat som samlingsplats för typ allt

städa biblioteket

diska

dammsuga

röja lite i sovrummet

 

Sedan kom Hampus hem och vi lagade middag och busade med sonen.

Nu försöker jag natta densamme men han vill inte sova.

Fortfarande sjuk och allt som jag skulle gjorde under de dagar då först Nico var sjuk och sedan jag ligger nu i en lång rad och bara väntar på mig. Suck.

Från uppsatsskrivande till tvättupplockning, paketskickande och fotobeställningar.

 

Men nu skall jag tänka på annat då maken kom hem med massa onyttigheter från affären. Han vet hur man tar hand om sjuk fru <3.

Dagens mysterium är förresten: Hur kommer det sig att makens täcke ser ut som vanligt på morgonen medan mitt samlats i en hög i botten av påslakanet??

 

Kan tillägga att Nico varit på strålande humör idag trots sina tråkiga och trötta föräldrar. Han lekte med sin mormor och morfar en stund och har i övrigt sjungt, sett film, pysslat och hällt ut en hel förpackning med salt i vardagsrummet.

Sedan slocknade han för natten strax efter 17 (aj då), han vaknade en sväng runt 19 och satte sig upp i sängen och asgarvade innan han somnade om.