Knyttet - kort men tjock

En feministisk socionoms tankar om ditt och datt

Dagens boktips

Publicerad 2015-12-28 10:42:40 i Allmänt,

Vi börjar med det som jag kallat för Demon-serien, skriven av Diana Rowland. Den består hittills av sju böcker som jag nedan kopierat namnen på från Wiki då jag inte orkade skriva ut dem själv..
  1. Mark of the Demon 
  2. Blood of the Demon 
  3. Secrets of the Demon 
  4. Sins of the Demon 
  5. Touch of the Demon 
  6. Fury of the Demon 
  7. Vengeance of the Demon 
Jag har fortfarande inte helt läst ut den sista boken, men då jag känner mig lite "mätt" på denna serie just nu så kommer det nog att dröja lite så skriver vad jag tycker om resterande böcker så länge.
Böckerna tillhör den genre som kallas urban fantasy, alltså fantasy som utspelar sig i nutid. De första böckerna, som är de jag tyckte mest om, är en perefekt blandning mellan kriminalroman och fantasy medan det sedan går mer och mer mot ren fantasy.
 
Böckerna är välskrivna men samtidigt lättlästa. Man märker att författarinnan skapat en genomtänkt bakgrund som hon använder sig av och där man bit för bit får veta mer om den värld hon skapat, och jag tycker ju om genomtänka historier. 
 
I början tyckte jag om det faktum att huvudpersonen är en kvinna, och det gör jag fortfarande, men jag kan störa mig på att hon från början var en väldigt självständig och handlingskraftig person som kände att hon var sig själv nog för att sedan utvecklas till en väldigt behövande person som inte verkar kunna motstå att försöka få uppskattning från varje manlig person som kommer i hennes väg, oavsett om de behandlar henne väl eller ej. Tvärtom kan de behandla henne rent illa och hon vill fortfarande ha dem. Detta tycker jag inte skickar speciellt bra budskap till unga kvinnor som läser boken och det känns som om den fastnar i stereotypa bilder av manligt/kvinnligt och den romatiserade bilden av att omvända en butter man. 
 
Det jag också har svårt för är de många sexscenerna. Jag vet att många säkert uppskattar dessa och kanske kan jag anses lite pryd, men jag tycker helt enkelt inte om detaljerade sexscener i en bok. Det intresserar mig inte att läsa om det och jag tycker inte att det tillför något i historien utan känns mer som "tantsnusk".
 
Överlag så är böckerna dock värda att läsa, även om jag gillar hennes White trash zombie-böcker mer. 
 
Nu till dagens verkliga boktips. En bok jag läste igår som heter We have always lived in the castle, av Shirley Jackson. 
Boken skrevs och publicerades redan i början av sextiotalet. Den är inte speciellt lång men skriven på ett ganska kompakt sätt, med vilket jag menar att den inte går att skumläsa då varje rad i boken känns viktig.
Det är svårt att beskriva boken utan att förstöra något, men den handlar om två unga systrar som bor tillsammans med en sjuklig äldre farbror i ett stort hus utanför en liten by. De lämnar sällan huset då byborna hatar dem då de tror att en av systrarna mördat resten av familjen. 
 
Boken skapar en slags surrealistisk spännande stämning där man nästan har svårt att veta vad som är verkligt och vad som är berättar-jagets fantasier. Jag tror att man kan tolka boken på många sätt men för mig blir det till sist en bok om psykisk sjukdom och kärleken mellan systrar. 
 
Den är annorlunda, men verkligen ett litet mästerverk och alla borde läsa den. En bok att läsa på en ruggig mörk kväll då man kan sitta i lugn och ro och gotta sig.
 
 

IKEA och sådant

Publicerad 2015-12-27 20:14:34 i Allmänt,

Idag blidde det liten utflykt till IKEA med mamma, Nico och maken (men har var tekniskt stet aldrig på IKEA utan körde vidare till andra affärer som intresserade honom mer under tiden).
 
Köpte en liten skolbänk till Nico som han kan sitta och måla vid i vardagsrummet och förvara sina papper och pennor i. Köpte tidningsställ och lite annan småförvaring, mer galgar och lyckades hålla mig från att köpa ett nytt badrumsskåp (får bli nästa gång).
 
Väl hemma igen var vi mosiga som fasen men jag fick leka Darth Vader med sonen, en lek som går ut på att jag är Darth och skall stjäla saker och han skall komma rusande och skjuta mig, och sedan fick Hampus bygga bilbana med honom. 
 
Nico har väldigt svårt att hantera lov och andra avbrott från rutinerna samt den omställning det innebär att jag är gravid och en bebis skall komma. Han pendlar både i humör och energinivå hit och dit under dagen och det är svårt att hänga med i svängarna. Egentligen kanske det hade behövts mer tydliga rutiner här hemma, men dels är jag askass på att följa rutiner och dels är det ännu svårare nu då min egen energinivå beror så mycket på hur jag mår för dagen. 
 
Imorgon blir det i alla fall att försöka bygga ihop hans bänk och dona. 

Barnspel 4

Publicerad 2015-12-26 21:09:00 i Allmänt,

Denna gången blir det inte ett lika positivt omdöme för en gång skull. 
För ett tag sedan köpte jag hem, och gömde, spelet Labyrint för att kunna plocka fram på rastlös lovdag. Spelet är baserat på barnprogrammet Labyrint som går på SVT och jag köpte det trots att det var från 6 år, då jag visste att Nico skulle älska det då han älskar programmet.
 
Kanske var det bland annat detta att han inte "hade åldern inne" som gjorde det lite svårt, men inte bara det.
 
Spelet kan spelas av 2-4 spelare och precis som tv-programmet så spelas det i flera olika delmoment.
 
I delmoment 1 skall man tävla mot en eller flera andra spelare samt mot Taurus, den slajmsprutande roboten, i en labyrint där man skall samla livspuckar. 
För Nico var spelplanen lite otydlig med hur man skulle gå och han förstod inte heller riktigt vad poängen var med att man även skulle styra taurus mot den andre spelaren. Fick tumma en del på reglerna för att det skulle fungera. 
 
I delmoment 2 skall man tävla mot motspelaren i att snabbast möjligt bygga en figur enligt instruktioner. Detta delmoment var lätt att begripa så det tyckte nog Nico var roligast. Den snabbaste vann livspuckar.
 
I delmoment 3 skall man ta sig över slajmsjön genom att gå på plattor på en spelplan och man kan även med hjälp av tärningen flytta dessa plattor. Här tyckte jag att reglerna var väldigt otydliga och det blev lite hipp som happ då man inte riktigt förstod vad man skulle göra eller hur man skulle gå. 
 
I sista delmomentet spelar man ett slags memory där man skall samla par för att vinna och gissar man fel förlorar man livspuckar. 
I slutet av spelat vinner den som har flest livspuckar.
 
Nico älskade spelet för att det var just Labyrint, men det var väldigt väldigt svårt för honom att kunna spela som det egentligen skall spelas. På grund av delmomenten var det fyra olika uppsättningar regler han skulle lära sig och dessutom var reglerna ofta ganska otydligt skrivna. 
Spelet innehåller också en hel del olika delar som behövs för att kunna spela och hyser en viss rädsla att dessa kan försvinna. Av memorykorten finns tex inga extra så det räcker att ett försvinner för att det skall sabbas en hel del. 
 
Varje delmoment går dock ganska fort att spela så man håller inte på så länge. 
Jag hade dock tyckt att det var bättre att konstruera ett spel enbart baserat på delmoment 1, labyrinten, och göra detta bättre... eller i alla fall konstruera delen med slajmsjön mycket bättre och mer begripligt. 
 
Njee, detta är inget spel jag rekommenderar. I alla fall inte för barn i Nicos ålder. Han själv hade nog dock gett det massa plus :)

Ett litet boktips för unga

Publicerad 2015-12-25 22:22:20 i Allmänt,

Eftersom dagen varit fylld av att storstäda huset (tills min rygg gav upp) och försöka få fason på barnet som hamnat helt ur fas på grund av julfirande (och mest rusar runt och skriker och gråter) så är det inget kul att skriva om. 
 
Istället ett litet boktips. Denna gång har jag läst en bok som faktiskt inte är för vuxna egentligen, utan för barn i åldern.. kanske 10-13? Men själv tycker jag att vem som helst kan läsa den.
 
Anledningen till att jag köpte den var att den är skriven att Kristina Ohlsson, som även skrivit deckare för vuxna som jag tycker om. Bokens namn är Hester Hill.
 
 
Boken är lättläst. Den har 221 sidor och jag läste klart den på ca en timma (med små avbrott på grund av tjatig son). Den är precis lagom spännande för barn tycker jag. Den bygger upp en kuslig stämning och har en lagom komplicerad intrig som ändå känns ganska originell. 
Boken påminde mig i stilen och känslan om en av mina absoluta favoritböcker som ung, Mormorsmysteriet av Elsie Johansson. Det är ett väldigt bra betyg då den boken fortfarande räknas som en modern klassiker (och som jag nu känner att jag måste införskaffa då jag inte vet vart mitt gamla exemplar tagit vägen).
 
Även som vuxen kunde jag uppskatta den då den  gjorde mig lite nostalgisk. Älskade spänningsböcker som ung, med övernaturligheter.
Tänker att boken kan passa väldigt bra som högläsningsbok då den är uppdelad i lagom långa kapitel. Dock för barn äldre än min son. För honom hade den nog varit både  läskig och obegriplig.
 
En bra bok, helt enkelt. 

Barnspel 3

Publicerad 2015-12-24 20:40:08 i Allmänt,

 
Idag fick Nico i julkapp av sin morbror, hans färstmö och sin kusin spelet Lilla tjuv och polis
Jag har själv aldrig spelat vanliga Tjuv och polis, men detta är junior-versionen. Det kan spelas av 2-4 personer från 4 år.
 
Nico ville givetvis spela det med en gång så vi testade.
Själva kartongen är även spelplanen vilket jag tycker var praktiskt. Bara man ser till att den inte trampas på. 
Det finns sedan fyra fängelser i olika färger med en tillhörande polis i samma färg, samt en mängd tjuvar.
Under varje tjuv finns en klisterlapp, varav ca en fjärdel är blanka och resterande har tjuvgods på sig.
 
Tjuvarna placeras ut i fyra fält och poliserna (spelarna) slår en tärning (1-3) och går på en bana runt dessa fält. Där man hamnat får man sedan vända och titta under en av tjuvarna i det fältet och om denna har tjuvgods på sig får man sätta den i finkan. När man slår tärningen kan man också antingen få en stjärna, då får man titta under två tjuvar, eller en bov, och det innebär att en av ens tjuvar rymmet. 
Den polis som först får fem tjuvar i sitt fängelse vinner.
 
För ett barn är spelet väldigt spännande och roligt. Det innebär också ett tränandet av minnet då man får försöka komma ihåg vilka tjuvar man redan tittat under samt vart förrymda tjuvar står så man kan haffa dem igen. 
 
Det går relativt snabbt att spela en omgång vilket är bra då barnet inte hinner tröttna och man istället kan spela fler gånger om man vill. Nico hade lite svårt att hantera att förlora och det faktum att han kanske var tvungen att släppa en tjuv fri första gången vi spelade, men sedan gick det lite bättre. 
Han tyckte verkligen om det och vi har redan hunnit spela det ett antal gånger.
 
Ett väldigt roligt spel som hade regler som var enkla för ett barn att förstå. Rekommenderas verkligen. Min enda oro är att man skall slarva bort tjuvar då det var så många, men Nico har börjat lära sig att alltid plocka ihop spel efter sig för att undvika att saker försvinner så det skall nog gå bra.
 
Är väldigt nöjd med vår lilla spelsamling hittills så alla spel varit väldigt bra för ett barn i Nicos ålder och vi kan ha väldigt roliga spelstunder tillsammans. 

God Jul alla

Publicerad 2015-12-24 20:30:36 i Allmänt,

Nu har julafton kommit och passerat. Har ännu inte fört över alla bilder från kamera/usb till dator så blir inte så mycket bilder från dagen men så här såg den ut.
 
Sonen vaknade vid underbara halv tio vilket ju är sovmorgon om man är förälder och öppnade sin första julklapp. Sedan var det frukost och att fixa till sig innan vi skulle till mamma och pappa. Nicholas hade slips för första gången i sitt liv vilket tydligen väckte upp den inre direktören i honom och han skulle absolut fotograferas lite avslappnat poserande vid spiselkransen.
 
 
Själv piffade jag till mig lite extra dagen till äre och fick som kommentar från sonen att han inte tyckte att jag var fin, men "annorlunda". Tydligen är osminkat och slappt mer i hans smak.
 
 
Sedan åkte hela familjen till mina föräldrars hus, dit även min bror och hans familj kom. Som tur var kunde de vara med en liten stund trots att deras lilla dotter var förkyld och febrig. Lilla skruttan såg så pluttig ut när hon var sjuk men hennes leende när hon ser Nico är obetalbart. 
 
Tomten kom vilket innebar att Nico gömde sig i mina föräldrars sovrum tills han gått, som vanligt, och sedan delades julklappar ut. Fick bland annat jättefint set med babykläder från Ali (som för övrigt firade sin första julafton) och presentkort på böcker från maken (perfekt). 
Mest fokus var det ju dock på de små barnen. Nico fick saker så han har att leka med i ett år framöver. Bilbanor, kulbana, mörkerglasögon, fjärrstyrd helikopter, spel, Bamse-by, bok, tröja, prutt-pistol (från Dumma Mej-filmen) och mycket mer... och han var verkligen glad och tacksam. 
 
Sedan fick man leka med alla leksaker, äta massa god julmat (magen är påväg att spricka fortfarande), se på Kalle Anka och sitta och bara mysa tillsammans. Kändes som en alldeles lagom avslappnad och trevlig julafton. 
 
Nu är Nico helt uppe i varv så får väl se när det går att få honom att sova. Själv hade jag gärna somnat med en gång :)

Nya böcker i varukorgen

Publicerad 2015-12-23 23:03:10 i Allmänt,

Jag har knappt ens börjat läsa de böcker jag beställde sist men sitter redan och packar min lilla online-varukorg på Bokus med de böcker jag vill beställa härnäst.
 
 
Seveneves av Neal Stephenson är, om jag inte tar helt fel, en bok som min make tipsade mig om först och som jag sedan såg tipsas om på Felicia Days vlog. En scifi-bok som handlar om hur människorna reagerar på vetskapen om att jorden strax kommer att gå under. 
 
 
 
Welcome to Night Vale (och nej jag är för lat att kolla upp författarnas namn när jag inte ser det på bilden) är vad jag förstår en bok baserad på en podcast, och handlar om en underlig liten stad där det händer skumma saker. 
 
 
John Scalzis bok Redshirts har jag planerat att köpa i en evighet. Själva storyn är liksom roligast om man är ett Star Trek fan. I Star Trek är det nämligen oftast de med röda tröjor som dör, och boken handlar om hur de med röda tröjor inser att de blir offrade hela tiden och börjar protestera.
 
 
Furiously Happy nämnde jag nyligen i ett blogginlägg att jag ville ha pga den härliga omslagsbilden, och strax därefter tipsade Felicia Day om den så det måste vara ödet. En samling noveller om en kvinna med ångest och hennes liv. 
 
 
Boken ovan fanns på rea och jag vet inte mycket mer om den förutom att det innehåller monster och det lät ju bra :)
 
Om någon har bra, gärna lite ovanliga, zombieböcker att tipsa om så gör det. Gillar zombies. 
 

Barnspel 2

Publicerad 2015-12-23 22:47:34 i Allmänt,

Idag köpte vi ännu ett barnspel.
 
 
Dunder-Fia. 
Jag är lite osäker men jag tror att det stod att det var från 4 år. Då det spelas med färgtärning så kan i alla fall barn som ännu inte kan räkna spela det, vilket är en fördel för mindre barn.
 
Nico kan räkna och har spelat vanligt Fia hos sin mormor och morfar, så detta var på ett sätt en baggis för honom men ändå lite svårt då det innehåller en del moment som vanligt Fia inte innehåller, som han var tvungen att anpassa sig till. 
 
Själva spelplanen ser ungefär ut som vanligt Fia men fälten där man går har olika färger och man slår en färgtärning och får gå till närmaste fält med den färgen, istället för att använda vanlig tärning (vilket man såklart kan göra om man vill).
Det finns också två andra typer av fält man kan hamna på. Dels ett med en luftballong på, då får man slå en gång till, och dels ett med vargen på, då får man slå igen men gå baklänges. 
 
En annan sak som skiljer är att det bara är tre spelpjäser per person, istället för fyra. Det är bamse, Skalman och Lilleskutt som finns i fyra olika färger. 
 
Jag tyckte personligen att det var lite roligare än vanliga Fia eftersom det fanns de där lite ovanliga momenten, och att det gick lite snabbare än vanligt då man bara hade tre spelpjäser. Nicholas tyckte också att det var väldigt roligt,
 
Rekommenderas till yngre barn. Nöjd med inköpet. 

Dagarna fram till jul

Publicerad 2015-12-23 22:41:25 i Allmänt,

De senaste dagarna har präglats av slöhet. Varje dag har vi inlett med att säga att NU måste vi ta tag i julstädningen... och sedan har vi legat och ynkat oss mest hela dagarna. Känt oss halvsjuka och trötta. Sonen likaså även om hans halvkassa mående mest visar sig genom upprepade sammanbrott över småsaker. 
 
En dag mötte han en vän i affären och ordnade sig en playdate. Han själv tyckte efteråt att det hade varit väldigt kul även om det jag såg bestod av två timmars bråk då de inte var överens om en enda sak.
 
Det kan se ut som en mysig spelstund men det gick ungefär två minuter innan saker flög åt höger och vänster och skrik om fusk ekade genom huset. 
 
För varje dag har det också varit svårare och svårare för Nico att acceptera att han måste vänta tills julafton för att få julklapparna. 
Idag kom han också på att han ju själv ville köpa julklappar till familjen så vi fick ta med honom till torget, men han hann bara köpa en sak till Ali innan han meddelade att han inte orkade mer så alla andra fick klara sig utan klappar från honom :)
 
Sedan avslutade han dagen med att nöjt kleta in hela ansiktet med glass när jag lämnade honom ensam en minut. Han kom glatt in och bad mig ta ett kort "så att alla kan få se".
 
 
Men imorgon är det i alla fall julafton och jag hoppas verkligen att brorsan och hans familj hinner bli friska. 
 
God jul på er. 

AntMan och How to get away with murder

Publicerad 2015-12-20 17:50:54 i Allmänt,

Igår såg vi äntligen AntMan. Jag vet att många sagt att de inte tycker att den är lika bra som många andra Marvel-filmer men jag måste säga att jag ändå blev positivt överraskad. Jag tycker att de hade fått ihop ett bra manus som hade en bra balans mellan historia och nutid samt med humor som tilltalade mig. Om man jämför med Avengers-filmerna så är denna tunnare helt klart men jag tyckte att det var en bra och sevärd film. 
 
De senaste dagarna har jag även roat mig med att se första säsongen av How to get away with murder (finns på Viaplay). En serie jag helt hade missat och när jag började se den trodde jag att det skulle vara en vanlig brottsfalls-serie, eller vad man nu skall kalla det, men det visade sig vara mycket mer än så. Jag skall inte spoila för de som inte sett den men den är spännande och har mycket oväntade vändningar så man hela tiden tvekar gällande var man har de olika karaktärerna. 
Den har mycket nyanser och karaktärer med olika etnisk bakgrund och olika sexuell läggning, utan att man "gör en grej" av det. Lika mycket kvinnor som män i de största rollerna och spännande dynamik mellan karaktärerna. 
En serie man hade kunnat analysera djupare på många olika plan, bland annat om man ser det ur perspektivet vilket pris en framgångsrik kvinna många gånger måste betala för sin position. 
Absolut sevärd serie som rekommenderas och jag måste nu ta tag i säsong två (som ännu bara kommit halvvägs). 
 
Nu sitter jag och funderar på allt som skall göras innan jul och förundras över att det bara är fyra dagar dit. Vart tog tiden vägen och vart är julkänslan? 

Fredagsmys och Lördagsutmattning

Publicerad 2015-12-19 20:15:12 i Allmänt,

Igår var jag och hälsade på mitt jobb. Var verkligen roligt att prata med kollegor och framför allt att träffa killarna som bor där och  lämna liten julklapp. Blev en del kramar från goingarna. Saknar verkligen mitt jobb. 
 
Sedan var det fredagsmys med sonen vilket gick sådär då all teknisk utrustning i huset för närvarande verkar falla i bitar. Men bra i alla fall :)
 
Idag hade Nico mini-jul tillsammans med sin kompis Elin. Hon kom hit vid 11 och de bytte julklappar, lekte, åt lunch, bakade pepparkakor och annat. Själv försökte jag bara hålla mig vid liv då jag av oklar anledning knappt lyckades sova alls i natt och idag har haft en helvetisk huvudvärk.
Nico var mycket nöjd med dagen i alla fall. 
 
Nu hoppas jag få sova snart..... kollapsen är nära

Knyttets Traderaskola

Publicerad 2015-12-17 18:58:06 i Allmänt,

Få har nog missat att jag spenderar en hel del tid på Tradera. Därför har jag haft gott om tid på att irritera mig på olika fel, enligt mig, i annonser. 
Därför kommer här en liten guide till dig som skall lägga ut annons på Tradera. 
 
1. Skarpa bilder där man ser alla plagg tydligt, gärna fler bilder på fram och baksida
Annonser där bilden är så suddig att du knappt kan se plagget, där plagget ligger i en skrynklig hög på en säng eller där flera plagg presenteras liggandes ihopvikta i en samlingsbild går bort. Man måste kunna se vad det är man budar på. 
 
2. Tydlig info om mått och material
Storlek 44 innebär inte garanterat samma sak om man jämför olika märken. Låt därför köparen slippa chansa eller skicka en fråga och skriv ut med en gång bystmått/stussmått etc på plagget. Skriv också ut material då man kan bli lurad av en bild. 
 
3. Informera även om färg
Färg framkommer inte alltid så bra på bild och man blir besviken om man tror man köpt en svart kjol och får hem en grön eller blå, eller tvärtom - så skriv alltid ut färgen. 
 
4. Försök stava rätt
Man kan inte hjälpa om man har dyslexi eller om man kommer från ett annat land, men försök googla, jämföra med andra annonser eller använd rättstavningsprogram. En rättstavad annons ger alltid bättre intryck än texten "kleder av velår". 
 
5. Fuska inte med frakten
Få saker gör en så sur som när man inser att man köpt ett linne, som väger typ 0, för tio spänn och säljaren har satt frakten till 48 spänn. Ta inte mer betalt i frakt än det faktiskt kostar att skicka!
 
6. Om du lägger ut barnplagg - sluta köna i texten
Lägger du ut en klänning så räcker det att köparen ser i texten att det är en klänning. Man behöver inte skriva "Klänning för den lilla tjejen". Det räcker med att skriva att tröjan är blå istället för att skriva "Blå tröja till den tuffa killen"... Låt köparen själv avgöra om plagget passar deras barn oavsett kön - MEN skriv dock ut om det finns "könade" detaljer på plagget som inte framkommer tydligt på bilden, som puffärm eller broderier. 
 
Tack och hej

Föräldrar "som inte gör något"

Publicerad 2015-12-16 19:49:30 i Allmänt,

I diskussionerna som jag nämnde i tidigare inlägget kring "ouppfostrade barn"  så dyker det ofta upp även prat om "föräldrar som inte gör något".
Naturligtvis gäller inte detta alla händelser som kommer upp, men väldigt ofta så handlar det om exempel på föräldrar som enligt någon annan inte "sagt ifrån på skarpen" när deras barn gjort något olämpligt i en offentlig miljö. Detta utgår ifrån tron att det enda sättet att "göra något" är att vara hård/auktoritär/höja rösten/aggressiv eller på annat sätt tydligt markera, kanske mer för omvärlden än för barnet, att detta beteende accepteras inte.
 
När dessa exempel tas upp så anser jag att man glömmer två mycket viktiga aspekter:
1. Man känner inte andras barn som föräldrarna gör, och vet därmed inte bäst vad som "fungerar"
2. Att försöka förändra ett beteende behöver inte alltid innebära en konfrontation av det slag som betraktaren kanske önskar se
 
I många lägen kanske föräldern vet att det utåtagerande barnet kommer att skrika ännu högre/sparka omkring sig ännu mer/förlora kontrollen ännu ett snäpp om föräldern använder den typen av auktoritär uppfostringsmetod som betraktarna föredrar. Det kan vara ett sätt att skona både barnet, omgivningen och föräldern att helt enkelt ignorera beteendet eller att försöka avleda på ett lugnare sätt. 
Nu vill jag poängtera att ett mer auktoritärt föräldraskap nödvändigtvis måste vara av ondo - nej, som jag sa så känner föräldrar sina barn bäst och för vissa barn kanske det sättet att lära sig saker är det bästa, men inte för alla. 
 
Vissa barn har ett, för andra, "störande" beteende eftersom det är deras sätt att få uppmärksamhet. En konfrontation kan då ha precis motsatt effekt och det bästa är att ignorera det oönskade beteendet och istället ge uppmärksamheten då beteendet korrigerats till det bättre.
 
Andra barn har en oförmåga eller svårighet att tolka och/eller hantera både andras och sina egna känslor och hamnar i ett känslostyrt inre kaos i situationer då deras vilja och andras vilja kolliderar. Det kan både handla om en svårighet baserad på ålder men också på diagnos av något slag, eller vara tillfälligt på grund av andra omständigheter. Att gå på auktoritärt i de situationerna gör aldrig situationen bättre utan ökar bara det känslomässiga kaoset och blir för barnet då ohanterbart.
Om man talar i mer vetenskapliga termer som talar man om affekter när man talar om starka känslor och man menar att i ett extremt känslosamt läge så är en person inte kapabel att tänka logiskt eller rationellt. För en vanlig vuxen person kan detta liknas vid att någon ber en "rycka upp sig" precis efter det att man fått besked om en anhörigs bortgång. 
 
Det många istället använder sig av är då lågaffektivt bemötande. Nu är jag ingen expert inom området men om jag skall förklara det enkelt utifrån det jag vet så kan man säga att det i grunden handlar om att inte tillföra mer känslor eller stress i ett redan sårbart läge. Man skall inte straffa, konfrontera eller visa ilska utan istället försöka avge så mycket lugn som möjligt.
Man skall se lugn och avslappnad ut både i ansikte och med kroppsspråk, om man talar så gör man detta lugnt, tydligt och långsamt. 
 
Viktigt att förstå är att detta INTE handlar om att man tar bort alla konsekvenser, att man går hem och sedan aldrig talar om det igen. Det handlar istället om att man väntar med samtalet om hur man bör och inte bör bete sig tills efter affekten, känslostormen, har lagt sig för först då är barnet mottagligt för ett sådant logiskt resonemang. 
 
Så det som på ytan kan te sig som en förälder som "inget gör" kan i själva verket vara en förälder med en väldigt genomtänkt och beprövad strategi som inombords kämpar väldigt, väldigt hårt för att kontrollera sina egna känslor och sitt eget agerande för att på sikt kunna lösa en situation istället för att förvärra den. Det är ytterst få föräldrar som tycker att det är roligt att stå där med allas blickar på sig och veta vad omgivningen tänker om deras föräldraskap. 
 
Avslutningsvis vill jag också tillägga att oavsett om det är en kämpande förälder eller helt enkelt en av de få föräldrar som faktiskt kanske struntar helt i sina barns beteende (kanske finns ett fåtal av de med) så är det aldrig barnets fel! Jag tänker på det där videoklippet med en utagerande pojke i affären där en annan kund tröttnar och häller ett paket mjölk/fil över pojken som ofta hyllas och möts av kommentarer som "vad rätt gjort!". Usch! Vilket trauma för ett barn. 
För så mycket kan jag säga att vad någon än skulle tycka om mitt föräldraskap på rikta kritiken mot MIG (eller min man) och ALDRIG mot mitt barn. 

Vems ansvar är uppfostran?

Publicerad 2015-12-16 17:38:34 i Allmänt,

Just nu skrivs det mycket debattartiklar till höger och vänster och det diskuteras och levereras åsikter om "ouppfostrade barn". Man har dels de som tycker att skolan måste rycka upp sig och se till att få ordning, men framför allt har vi de som säger att det är föräldrarnas ansvar att uppfostra sina barn.
 
Och så har vi mig... Fru Mittemellan, som tycker att man ofta förenklar frågor och väjer att se enbart vissa aspekter.
 
Naturligtvis anser jag att föräldrar har ansvar för att uppfostra sina barn. Mycket av de värderingar man har kommer hemifrån. DOCK måste man ju ta i beaktande att väldigt många barn idag spenderar 8-10 timmar per vardag på förskola/skola/fritids (vilket INTE är på grund av lata föräldrar som inte vill ta ansvar för sina barn utan på grund av ett samhälle som utgår från att en familj skall ha två inkomster, samt ensamstående, som inte har valet att stanna hemma). Det innebär att många barn spenderar likamycket eller mer vakentid med förskole-/skolpersonal per vecka som med föräldrarna - vilket innebär att uppfostran måste vara ett delat ansvar. 
 
Och för att det delade ansvaret skall fungera måste det finnas resurser/möjligheter för personalen att axla det ansvaret i form av mindre grupper och mer personal. 
 
Sedan har vi idag också många barn med olika typer av behov. Barn med adhd, barn inom autismspektrat, barn med andra typer av svårigheter/begränsningar/annorlunda inlärningsbehov. Dessa barn kan ha behov av en helt annan inlärningsmiljö eller helt andra inlärningssätt, de kan ha behov av en långsammare eller tydligare inlärningstakt, mindre grupper, specialutbildad personal, assistenter eller annat. 
Om förskola/skola/samhälle inte kan erbjuda det stöd dessa barn behöver och tillgodose olika individers behov så spelar det ingen roll hur föräldrarna uppfostrar hemma för barnen kommer ändå inte "fungera" i skolmiljön. För dessa barn kan det vara lätt att hantera vardagen i det lugna hemmet medan den stimmiga skolsalen med alla olika intryck skapar ett inre kaos de inte kan hantera och får dem att agera utåt, men det kan också vara så att de lägger all sin energi på att hålla samman i skolan för att sedan bryta ihop i hemmets trygghet och förälderns roll då blir att hantera kaoset vilket lämnar lite utrymme för "uppfostran". 
 
Om de problem som talas om skall kunna lösas krävs att alla parter tar sitt ansvar, lyssnar på varandra och samarbetar. Framför allt krävs att man ser varje barn och deras individuella behov.
För jag vågar nästan sätta pengar på att få, ytterst få, föräldrar sitter i soffan och tänker att de skiter fullständigt i om deras barn slår andra barn, skriker fula ord till andra eller beter sig illa på annat sätt. Dessa föräldrar är oftast precis lika frustrerade, uppgivna och i behov av hjälp som alla andra inblandade. 

Min egen önskelista

Publicerad 2015-12-16 16:58:00 i Allmänt,

 Nu köper vi inte julklappar till vuxna i min familj (vilket är lika bra det för det är roligare att fokusera på barnen) men det hindrar ju inte att jag gör en liten önskelista till mig själv så jag kan ge mig själv lite presenter efter jul :)
 
Har lite saker jag skulle vilja köpa från IKEA just nu.
 
Jag vill ha skålar och tallrikar från serien Arv. Speciellt eftersom maken gett bort alla mina frukostskålar till kaninerna så jag aldrig har något att äta ur :P
 
 
En smal, lite högre byrå till badrummet hade passat bra. Även om jag ännu inte riktigt lyckats klura ut hur jag vill möblera därinne.
 
Jag vill ha ett ställ där jag kan förvara räkningar och annat och varför inte ett rosa? Och även tidskriftssamlare för alla våra nöriga serietidningar.
 
En vit byrå funderar jag på om jag kan få plats med i sovrummet. 
Och framför allt så vill jag ha denna lilla rullvagn att ha till Nicos pysselgrejer så han kan ha papper och pennor nära till hands. 
 
Jag tror inte att det finns på IKEA men är också på jakt efter en snyggare pärm med plastfickor där jag kan spara alla hans teckningar, lappar och annat som han skapat. 
 

Nya StarTrek

Publicerad 2015-12-16 10:07:00 i Allmänt,

Nya StarTrek-trailern har haft premiär och genast upprörs folk. StarTrek fans som anser att den inte känns som den gamla serien. Även om en av de som säger detta är George Takei, som är något av en hjälte för mig, så kan jag inte riktigt hålla med.
Eller visst, den är inte precis som originalet... för det går inte. Serien är väldigt väldigt gammal och om man hade gjort filmerna som den hade det varit en mycket begränsad skara folk som hade sett den.
 
Jag tycker  ändå att de gjort sitt bästa att behålla karaktärernas personligheter men med sin egen twist, vilket enligt mig är bra för att kunna komma vidare och göra något nytt av det hela.
Och jag ser fram emot nya filmen som jag tycker verkar mer i linje med den gamla serien än de första två filmerna, vilket jag hoppas kan vara ett resultat av att Simon Pegg (som är hardcore StarTrek fan själv) varit med och skrivit manus.

Barnspel

Publicerad 2015-12-15 22:46:52 i Allmänt,

Jag älskar att spela spel, och nu har Nico också fattat tycke för detta vilket jag tycker är väldigt roligt. Dels då det innebär en aktivitet där jag kan sitta stilla vilket är trevligt nu när jag är gravid och dels så lär han sig massor.
 
Förutom själva tränandet i turtagning, att följa regler och att hantera en förlust så innebär ju många spel att man lär in ren kunskap, minne, strategitänkande, uteslutningsförmåga och massa annat som är nyttigt. Plus att man då gör något tillsammans. 
 
Ville därför ge mitt omdöme på de fyra spel som vi just nu spelar mest här hemma, och hoppas att kunna få tips på andra spel. 
Även om Nico nu börjat spela Fia med knuff hos mormor och morfar och kunnat acceptera det där med utknuffandet till viss del så har vi annars försökt undvika spel där man i för stor omfattning skall "förstöra" för varandra då han inte riktigt kan hantera det.
 
Det första spel vi började spela var Bamse och tjuvstaden. Det är från 4 år, man kan spela 2-4 personer och en omgång tar ca 15-20 minuter.
 
Man kan välja mellan att spela som Bamse, NalleMaja, LilleSkutt eller Skalman. Spelet går ut på att man slår tärningen (1-3) och går längs spelplanen. På vägen samlar man godisar, men man kan också förlora godisar genom att hamna på en räv (ge godis till banken) eller en varg (ge godis till en annan spelare). Mot slutet räknar man sina godisar och får gå så många steg. 
Man kan längs banan också välja olika vägar, en kort och mer riskfri eller lång och lite mer riskfylld, samt hamna på fält som innebär att man får slå en tärning och gå baklänges.
 
I början var det flera moment i spelet som jag oroade mig för att Nico skulle ha svårt för men det mesta gick smidigt. Att behöva gå baklänges klarade han av och även att behöva ge ifrån sig godisar. Det han hakade upp sig mest på är att de "godisknappar" man får dra bland har slumpmässigt en eller två godisar på sig och han ville enbart ha de med två godisar på. Detta har han dock lärt sig hantera med tiden. 
 
Reglerna är lätta att lära, spelet går ganska fort och det är samtidigt inte tråkigt. Ett toppenbra barnspel enligt mig.
 
***
 
Ett spel vi haft ganska länge men som Nico ganska nyss har börjat kunna spela är Vem där? Spelet är för två spelare och från 6 år (vilket förklarar att det är lite svårt för en femåring som Nico). En omgång tar ca 15 minuter som mest.
 
Spelet är en klassiker som även jag hade som barn. Det går ut på att man har en massa bilder av personer framför sig. Motspelaren har valt ut en av dessa och genom att ställa frågor och använda uteslutningsmetoden så skall man få fram vilken av dessa personer denne valt. 
 
Egentligen skall man i spelet ställa varannan fråga och tävla om vem som får rätt först, men vi har inte gjort det som en tävling hittills utan mest som en lek där en gissar tills denne får rätt. 
Den version jag hade som barn hade större kort med de olika personerna på som man använde när man valde figur medan denna version har en liten karta längst upp med alla figurer. Detta har en stor nackdel då bilderna är så små att man ibland har svårt att se detaljer och kan ge fel svar när man får frågor. 
 
Än så länge så har Nico svårt att använda sig av uteslutningsmetoden i större utsträckning utan kör mer taktiken att ta en person i taget och ställa väldigt specifika frågor för att se om det är just den figuren, men det börjar gå bättre. Han kan även ha en tendens att själv välja samma figur nästan varje gång vilket gör det väldigt lätt för motspelaren :)
 
Han tycker i alla fall att det är roligt :), och han lär sig för varje gång.
 
***
Ett annat spel vi spelat en hel del är Barn Alias. Det är ett bildförklaringsspel från 5 år som man egentligen skall vara 4 eller fler spelare som spelar. En spelomgång tar ca 30 minuter eller mer (om man spelar det som man ska)
 
Det finns många vuxenspel av samma typ, det vill säga man skall försöka beskriva ett ord för en annan person utan att använda just det ordet. Tex kan det vara en bild på en bil, och man skall få den andre att förstå att det är en bil utan att säga det rakt ut. 
 
Då vi aldrig är fyra eller fler som spelar har vi kört lite egna regler, och jag kan faktiskt inte ens de riktiga. Vi använder det medföljande timglaset och så skall man gissa rätt så många ord man kan på den tiden och får gå lika många steg som ord man gissat rätt - så kör vi :). Visst är det upplagt för att fuska om man vill sinka den andre genom att förklara långsamt, men vi spelar mest för att det skall vara kul så det gör inget.
 
För Nico är det jättebra träning att dels kunna beskriva olika saker men också att lyssna och förstå vad någon menar genom deras beskrivning. Vi har dock plockat bort en del av bildkorten som innehåller ord som han verkligen inte alls vet vad de är. Har en plan att träna in dem vid sidan om först. 
Nico tycker att spelet är väldigt roligt men om han har väldigt svårt för ett ord så måste jag antingen vara snabb med ledtrådar eller snabbt lägga undan kortet och ta ett nytt om han inte skall bli så frustrerad att han går i affekt. 
 
Detta spel vet jag finns i många olika versioner, bland annat ett från Disney där det är Disneyfigurer man skall beskriva. Tycker dock bäst om detta med vardagsord då det är bättre träning, och Disneyvarianten kan vara svår om man inte sett väldigt många olika Disneyfilmer. 
 
***
 
Det senaste spelet fick vi hem på posten idag och det heter Se vad jag kan. Det är från 4 år och för 2-4 spelare. En omgång tar ca 30 minuter (beroende på antal spelare).
 
 
Det är ett frågespel med väldigt söt spelplan där spelpjäserna är knubbiga små grodor som hoppar mellan näckrosblad. Man slår tärningen, går det antal steg man får, svarar på en fråga och om man får rätt får man hoppa två steg till innan det är nästa persons tur. Reglerna är med andra ord väldigt lätta att förstå.
 
Frågorna är perfekta för barn i Nicos ålder tycker jag och rör sig inom lite olika områden. Jag skall se vilka jag kommer ihåg och ge lite exempel:
* Det finns kort där man skall identifiera en bokstav eller siffra (de tog jag bort då de var för enkla för Nico)
* Det finns kort där man skall läsa ett enklare ord
* Det finns kort där man skall räkna antalet bokstäver i ett ord
* Kort där man ser fyra bilder och skall avgöra vilken som inte hör dit
* Kort där man skall identifiera former
* Kort där man skall använda sig av ord som kortast, längst, först och sist
* Kort där man skall kunna säga motsatsord
och en hel del annat. 
Jag tog som sagt var bort några jag tyckte var för enkla, och även ett fåtal jag tyckte var lite för svåra som handlade om flaggor och om tid.
 
Nico tyckte att spelet var jätteroligt och jag också. Han orkar dock bara med en omgång då frågorna trots allt innebär att man måste tänka en del. 
Kändes väldigt välgjort och rekommenderar det verkligen. 
 
 
 
 
 

Jag köper böcker också

Publicerad 2015-12-15 19:05:52 i Allmänt,

Även om jag nu hållt på att läsa den sista boken i Demon-serien i typ en vecka då jag av någon anledning inte vill läsa klart den för att det då är slut... så kommer den oundvikligen komma till ett slut snart. När detta sker kommer jag ge mitt omdöme på den serien...
 
I alla fall var jag ju tvungen att köpa hem lite böcker att ha att läsa efteråt och valet föll på följande två böcker:
 
 
Boken ovan är från sextiotalet eller nåt sådant tror jag och osannolikt nog såg jag ett tips om den då jag för typ första gången såg ett vlog-inlägg av PewdiePies (stavas det så?) flickvän där hon gav julklappstips. Tyckte boken verkade mystisk och intressant så beställde den.
 
 
Felicia Day är lite av min idol. Hon är liksom the queen of geeks, och var tvungen att ha hennes bok så det blev den också.
 
 
Medan jag hämtade hem bilderna på dessa två böcker råkade jag på bilden på boken nedan och kände att det bara måste bli mitt nästa köp. Skiter i vad den handlar om men det omslaget var ju oslagbart :)
 
 

Tradera-tokig

Publicerad 2015-12-15 18:45:19 i Allmänt,

Nu när jag är hemma och har tråkigt om dagarna så blir det en hel del Tradera-spanande och en hel del köpande också. 
Mina favoritmärken är för närvarande Chill Norway, Cream, Soya Concept, Rabalder, Noa noa och en del Odd Molly (även om jag sällan har råd med de plaggen).
 
Tänkte dela med mig av några av mina senaste favoritköp.
 
Blusen ovan är mitt hittills enda Odd Molly-köp, men den var till ett bra pris och så himla söt att jag inte kunde hejda mig.
 
Denna söta spetsklänning tror jag är av märket Cream men minns inte säkert.
 
Min lila skinnhandväska älskar jag! Jättebra pris och som i nyskick. 
 
Den broderade ullkappan ovan har jag ännu inte hunnit få hem men tog med den ändå eftersom jag var så nöjd att jag vann den auktionen.
 
Denna söta lilla kofta, som jag tror är från rabalder, fick jag hem idag. 
 

Posten i juletid...

Publicerad 2015-12-15 17:07:20 i Allmänt,

Jag vet inte om det bara är på "landet" eller om det är så även om man bor i städerna, men posten i juletider fungerar verkligen INTE.
Det började med att den kom senare och senare varje dag, och nu kommer den runt 17-17.30 om man har tur. Vissa dagar kommer den helt enkelt inte alls. 
En dag fick jag sms om att hämta ett paket i affären (lokala utlämningsstället) då det varit "fullt i brevlådan" - detta trots att det var ett jättelitet paket och brevlådan varit tom i två dagar. En annan dag var det motsatt förhållande och posten hade tryckt brevlådan så full med paket att locket inte gick att stänga, vilket vi som tur var såg precis innan det började regna. 
 
Jag kan förstå att de har extra mycket att göra nu vid jul, men då borde de sätta in mer personal istället för att man skall bli utan sin post. 
 
Ja ja  kanske inte så intressant inlägg detta men jag stör mig som faen.

Skrytsamma mamman

Publicerad 2015-12-15 12:46:11 i Allmänt,

Idag har jag en underbar dag då jag bestämde mig för att typ inte lämna sängen. Bara vilar och slappar och finns till. Härligt. 
 
De senaste dagarna, sedan vi var på Liseberg har hela familjen varit slitna. Ingen av oss kunde tydligen hantera stressen av att trängas med folk i mörker i flera timmar. Nico har varit trött och uppe i varv, maken haft ont i kroppen och varit trött och jag rent utmattad. 
 
Nico har dock sysslat en hel del med att träna på att skriva. Bara för att klargöra så är jag ingen galen mamma som pressar honom att lära sig utan han har lärt sig allt på egen hand då han tycker att det är kul, och han förvånar mig varje gång.
 
Han kommer med små lappar han skrivit, och nu senast började han göra en liten bok men orkade bara två sidor.
 
 
 
Jag är så väldigt stolt över hur han utvecklas, hans enorma lust att lära sig och hans förmåga att uttrycka sig. 
Men lika stolt är jag när han bara är...
 
 
Idag är som sagt var planen att ta det riktigt lugnt. Imorgon blir det väl att ta tag i städning och lite sådant, torsdag läkarbesök, fredag skall jag besöka jobbet och på lördag kommer en kompis till Nico för att fira mini-jul. 
Sedan är det inte många dagar kvar till jul. Skall försöka komma ihåg detta året att handla ordentligt innan så det inte är som alltid för mig - att jag står på julafton utan mat och alla affärer är stängda :) Min förmåga till planering tycks begränsad till vissa områden...
 
I söndags var vi förresten också och hälsade på min bror och hand familj, Är så himla gulligt att se för Nico och hans ettåriga kusin verkligen avgudar varandra. Det busades och skrattades och man blir helt varm i hjärtat när man ser dem. Hon är verkligen en underbart söt liten unge också, så charmig och full av bus. 
 
Världen i min lilla bubbla känns faktiskt ganska bra just nu. Jag har mycket att vara tacksam över. 

Datorn, TWD och Liseberg

Publicerad 2015-12-12 22:13:33 i Allmänt,

Äntligen fungerar datorn som den ska igen. Efter att under, mycket, lång tid haft en dator som balanserat på gränsen till att krascha så är den nu som ung på nytt då maken rensat, installerat om, tagit isär och rengjort och annat som behövdes. 
 
Vi har också roat oss med att se de avsnitt vi hade missat av The Walking Dead och är nu ikapp. Jag skall inte skriva saker och spoila men vad jag älskar den serien. 
 
Idag har vi haft en lååång dag. Nico var på barnkalas på förmiddagen och efter det åkte vi till Liseberg och mötte upp Ali som sovit hos en kompis. 
Nico var överlycklig och började med att åka Rabalder med Ali ("jag vill åka den som går fortast" sa han innan och log lyckligt efteråt och sa "det var läskigt" - inte mina gener). 
 
Det var mycket mycket folk så han fick bara åka fyra-fem attraktioner. Sedan blev det mörkt och vi hade fullt upp med att inte tappa bort honom i vimlet. Vi hann inte ens med medeltidsdelen men stod i evighetskö för att han skulle få träffa tomten och lämna önskelista. Han vågade till och med sitta och prata lite med tomten!
 
Nu är vi hemma, sonen sover och jag är frusen och har ont i hela kroppen. Nico var i alla fall väldigt nöjd med dagen vilket var det viktigaste... och vi var nöjda med att ha sluppit böter trots att vi stod på 2-timmarsparkering i 5 timmar :)

Dagarna rullar på

Publicerad 2015-12-05 22:10:58 i Allmänt,

Det är inte lätt att vara en kul mamma när man är gravidtrött hela tiden och bara vill sova men försöker hålla sonen aktiverad och hitta på saker i alla fall.
 
Vi var hos frisören (något han faktiskt älskar) så han kunde bli julfin i håret vilket han var nöjd med.
 
 
Igår skulle vi ha fredagsmys och se film men Nico tvärvägrade alla filmförslag så det slutade med att alla satt i varsitt hörn av soffan och såg på sitt.  Det finns en gräns för hur mycket Oggy och kackerlackorna jag har lust att se.
 
Idag var jag ensam hemma med sonen så jag bjöd hem en av hans bästa vänner så de fick leka tillsammans. Han var riktigt lycklig över detta och de hade några roliga timmar. Efter det insisterade han på att få åka och hälsa på sin gammelmormor så det gjorde vi och han visade henne hur man kunde spela spel på hans ipad.
 
 
Nu har han precis somnat och jag skall försöka få lite sömn jag med. På grund av stormandet har jag sovit uruselt de senaste nätterna då jag vaknar hela tiden. Maken kommer hem från jobbet vid midnatt också så lär vakna då med.
 
 

Om

Min profilbild

Knyttet

Knyttet är en feministisk socionom som tycker om vänster politiskt med sover på höger sida av sängen (beroende på vart man befinner sig i förhållande till sängen). Hon älskar science fiction och att prata om genus samt män i klänning. Hon är dock gift med en man utan klänning och tillsammans har de en son och bor i ett hus på landet. Hon har även en förkärlek för presentationer skrivna i tredje person, därav denna.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela