Knyttet - kort men tjock

En feministisk socionoms tankar om ditt och datt

Barnspel

Publicerad 2015-12-15 22:46:52 i Allmänt,

Jag älskar att spela spel, och nu har Nico också fattat tycke för detta vilket jag tycker är väldigt roligt. Dels då det innebär en aktivitet där jag kan sitta stilla vilket är trevligt nu när jag är gravid och dels så lär han sig massor.
 
Förutom själva tränandet i turtagning, att följa regler och att hantera en förlust så innebär ju många spel att man lär in ren kunskap, minne, strategitänkande, uteslutningsförmåga och massa annat som är nyttigt. Plus att man då gör något tillsammans. 
 
Ville därför ge mitt omdöme på de fyra spel som vi just nu spelar mest här hemma, och hoppas att kunna få tips på andra spel. 
Även om Nico nu börjat spela Fia med knuff hos mormor och morfar och kunnat acceptera det där med utknuffandet till viss del så har vi annars försökt undvika spel där man i för stor omfattning skall "förstöra" för varandra då han inte riktigt kan hantera det.
 
Det första spel vi började spela var Bamse och tjuvstaden. Det är från 4 år, man kan spela 2-4 personer och en omgång tar ca 15-20 minuter.
 
Man kan välja mellan att spela som Bamse, NalleMaja, LilleSkutt eller Skalman. Spelet går ut på att man slår tärningen (1-3) och går längs spelplanen. På vägen samlar man godisar, men man kan också förlora godisar genom att hamna på en räv (ge godis till banken) eller en varg (ge godis till en annan spelare). Mot slutet räknar man sina godisar och får gå så många steg. 
Man kan längs banan också välja olika vägar, en kort och mer riskfri eller lång och lite mer riskfylld, samt hamna på fält som innebär att man får slå en tärning och gå baklänges.
 
I början var det flera moment i spelet som jag oroade mig för att Nico skulle ha svårt för men det mesta gick smidigt. Att behöva gå baklänges klarade han av och även att behöva ge ifrån sig godisar. Det han hakade upp sig mest på är att de "godisknappar" man får dra bland har slumpmässigt en eller två godisar på sig och han ville enbart ha de med två godisar på. Detta har han dock lärt sig hantera med tiden. 
 
Reglerna är lätta att lära, spelet går ganska fort och det är samtidigt inte tråkigt. Ett toppenbra barnspel enligt mig.
 
***
 
Ett spel vi haft ganska länge men som Nico ganska nyss har börjat kunna spela är Vem där? Spelet är för två spelare och från 6 år (vilket förklarar att det är lite svårt för en femåring som Nico). En omgång tar ca 15 minuter som mest.
 
Spelet är en klassiker som även jag hade som barn. Det går ut på att man har en massa bilder av personer framför sig. Motspelaren har valt ut en av dessa och genom att ställa frågor och använda uteslutningsmetoden så skall man få fram vilken av dessa personer denne valt. 
 
Egentligen skall man i spelet ställa varannan fråga och tävla om vem som får rätt först, men vi har inte gjort det som en tävling hittills utan mest som en lek där en gissar tills denne får rätt. 
Den version jag hade som barn hade större kort med de olika personerna på som man använde när man valde figur medan denna version har en liten karta längst upp med alla figurer. Detta har en stor nackdel då bilderna är så små att man ibland har svårt att se detaljer och kan ge fel svar när man får frågor. 
 
Än så länge så har Nico svårt att använda sig av uteslutningsmetoden i större utsträckning utan kör mer taktiken att ta en person i taget och ställa väldigt specifika frågor för att se om det är just den figuren, men det börjar gå bättre. Han kan även ha en tendens att själv välja samma figur nästan varje gång vilket gör det väldigt lätt för motspelaren :)
 
Han tycker i alla fall att det är roligt :), och han lär sig för varje gång.
 
***
Ett annat spel vi spelat en hel del är Barn Alias. Det är ett bildförklaringsspel från 5 år som man egentligen skall vara 4 eller fler spelare som spelar. En spelomgång tar ca 30 minuter eller mer (om man spelar det som man ska)
 
Det finns många vuxenspel av samma typ, det vill säga man skall försöka beskriva ett ord för en annan person utan att använda just det ordet. Tex kan det vara en bild på en bil, och man skall få den andre att förstå att det är en bil utan att säga det rakt ut. 
 
Då vi aldrig är fyra eller fler som spelar har vi kört lite egna regler, och jag kan faktiskt inte ens de riktiga. Vi använder det medföljande timglaset och så skall man gissa rätt så många ord man kan på den tiden och får gå lika många steg som ord man gissat rätt - så kör vi :). Visst är det upplagt för att fuska om man vill sinka den andre genom att förklara långsamt, men vi spelar mest för att det skall vara kul så det gör inget.
 
För Nico är det jättebra träning att dels kunna beskriva olika saker men också att lyssna och förstå vad någon menar genom deras beskrivning. Vi har dock plockat bort en del av bildkorten som innehåller ord som han verkligen inte alls vet vad de är. Har en plan att träna in dem vid sidan om först. 
Nico tycker att spelet är väldigt roligt men om han har väldigt svårt för ett ord så måste jag antingen vara snabb med ledtrådar eller snabbt lägga undan kortet och ta ett nytt om han inte skall bli så frustrerad att han går i affekt. 
 
Detta spel vet jag finns i många olika versioner, bland annat ett från Disney där det är Disneyfigurer man skall beskriva. Tycker dock bäst om detta med vardagsord då det är bättre träning, och Disneyvarianten kan vara svår om man inte sett väldigt många olika Disneyfilmer. 
 
***
 
Det senaste spelet fick vi hem på posten idag och det heter Se vad jag kan. Det är från 4 år och för 2-4 spelare. En omgång tar ca 30 minuter (beroende på antal spelare).
 
 
Det är ett frågespel med väldigt söt spelplan där spelpjäserna är knubbiga små grodor som hoppar mellan näckrosblad. Man slår tärningen, går det antal steg man får, svarar på en fråga och om man får rätt får man hoppa två steg till innan det är nästa persons tur. Reglerna är med andra ord väldigt lätta att förstå.
 
Frågorna är perfekta för barn i Nicos ålder tycker jag och rör sig inom lite olika områden. Jag skall se vilka jag kommer ihåg och ge lite exempel:
* Det finns kort där man skall identifiera en bokstav eller siffra (de tog jag bort då de var för enkla för Nico)
* Det finns kort där man skall läsa ett enklare ord
* Det finns kort där man skall räkna antalet bokstäver i ett ord
* Kort där man ser fyra bilder och skall avgöra vilken som inte hör dit
* Kort där man skall identifiera former
* Kort där man skall använda sig av ord som kortast, längst, först och sist
* Kort där man skall kunna säga motsatsord
och en hel del annat. 
Jag tog som sagt var bort några jag tyckte var för enkla, och även ett fåtal jag tyckte var lite för svåra som handlade om flaggor och om tid.
 
Nico tyckte att spelet var jätteroligt och jag också. Han orkar dock bara med en omgång då frågorna trots allt innebär att man måste tänka en del. 
Kändes väldigt välgjort och rekommenderar det verkligen. 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Knyttet

Knyttet är en feministisk socionom som tycker om vänster politiskt med sover på höger sida av sängen (beroende på vart man befinner sig i förhållande till sängen). Hon älskar science fiction och att prata om genus samt män i klänning. Hon är dock gift med en man utan klänning och tillsammans har de en son och bor i ett hus på landet. Hon har även en förkärlek för presentationer skrivna i tredje person, därav denna.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela