Fullt upp
Huvudet är helt fullt av saker som skall komma ihåg att göras. Och ångest över de saker som man vet inte kommer hinnas med. Suck och stön.
Idag har jag i alla fall ringt FK och fixat strulet där (mitt fel), bokat läkartid för uppföljning, bokat om körlektion och bokat in halkbana för Hampus och gjort lite papperarbete. Kvar att göra är att städa kattlåda, hämta paket, posta brev och sätta upp lappar om trädgårdsmarknad och loppis - och betala räkningar såklart.
Så man kan säga att de små sakerna hinns med men att de stora sakerna hela tiden skjuts på. Som att köra en miljon ton skräp till tippen, isolera om under köksutbyggnaden, bygga altanstaket. Ångest.
Måste dessutom se till att åka med massa pantflaskor och panta någon dag och åka till återvinningen med tusen påsar tomglas. Tvätta kläder hade varit bra att komma ihåg att göra också. Hjälpa brorsan med sin CV.
Hur hinner alla andra människor med vad de skall göra? Jag fattar inte det. Jag måste bli rik och anställa en personlig assistent. Ja fan, så måste det bli.
Idag har jag i alla fall ringt FK och fixat strulet där (mitt fel), bokat läkartid för uppföljning, bokat om körlektion och bokat in halkbana för Hampus och gjort lite papperarbete. Kvar att göra är att städa kattlåda, hämta paket, posta brev och sätta upp lappar om trädgårdsmarknad och loppis - och betala räkningar såklart.
Så man kan säga att de små sakerna hinns med men att de stora sakerna hela tiden skjuts på. Som att köra en miljon ton skräp till tippen, isolera om under köksutbyggnaden, bygga altanstaket. Ångest.
Måste dessutom se till att åka med massa pantflaskor och panta någon dag och åka till återvinningen med tusen påsar tomglas. Tvätta kläder hade varit bra att komma ihåg att göra också. Hjälpa brorsan med sin CV.
Hur hinner alla andra människor med vad de skall göra? Jag fattar inte det. Jag måste bli rik och anställa en personlig assistent. Ja fan, så måste det bli.
