Och när blir det bättre?
Alla säger hela tiden att det snart kommer bli bättre, och att illamåendet och tröttheten kommer att gå över. Läkaren på Vårdcentralen som vägrade sjukskriva mig i v. 12 eftersom illamåendet ska gå över då (blev dock sjukskriven av MVC sedan tack och lov). De på MVC peppar och säger att snart mår jag nog inte illa mer. Alla som vill vara snälla och ge mig lite hopp.... Men nääär blir det bättre?
Och jag kan ha bättre och sämre dagar. De bra dagarna är jag bara slö och har en sådan där vag illamåendekänsla som enbart gör att jag helt inte vill äta eller bara kan äta vissa saker. De vanliga dagarna är jag trött och pendlar mellan att bara sakna aptit och må riktigt illa. De dåliga dagarna kan jag inte gå ur sängen, alternativt går runt och hulkar och småkräks hela tiden.
Vad jag kan och inte kan äta varierar från dag till dag. Magen bestämmer vad den vill ha och inte och vissa dagar kanske den enbart vill ha frukt och grönsaker, andra dagar vetebullar och julmust, vissa dagar ärtsoppa och fåtalet dagar en rejäl stek. Det jag vissa dagar bara måste ha kan andra dagar få mig att hulka bara jag tänker på det.
Eftersom jag äter så sällan så luktar det gödsel när jag går på toa btw. Kanske inget andra vill veta.
Idag var en extremt trött dag då jag knappt kunde äta alls. Legat på soffan och halvsovit hela dagen medan sonen rev ner precis hela huset. Ser ut som vi blivit utsatta för inbrott alternativt en bomb briserat. Spel utspritt på golvet, en Brio-järnväg som löper genom hela vardagsrummet, utspilld mjölk (nu upptorkad), chokladklet efter sonens muffinsbak, utrullat toapapper (sonen som skulle torka upp mjölk), allehanda leksaker överallt, nån typ av elektronisk apparat som sonen tagit från makens gömma och släpat runt på, tejp som sitter fast överallt då sonen bestämde sig för att se till att "inget välter".... and so on. Städning imorgon.
Nu får jag natta sonen som hyperventilerar då nätet krånglar.
