It´s my birthday
Idag fyller jag hundrade år, som sonen säger.... Fast egentligen 34. En helt ok ålder. Närmare 30 än 40 fortfarande.
Hittills har min födelsedag varit precis sådär inte alls födelsedagsaktigt som det varit sedan man fick barn. Vakna 6 på morgonen av ett barn som är varmt, trött och halvsjukt och som sedan spenderar resten av dagen ,med att skrika och gråta för rminsta lilla... när man själv sovit typ noll på natten då restless legs förvärras av värmen.
Så förmiddagen spenderade jag med att lyssna på sonen gråta varvat med att gråta själv.
Sedan tog jag mig i kragen och städade. Halvdant. I de rum som besökare kan tänkas vistas i. Sedan var jag svettig som en klimakteriedrabbad äldre kvinna och lade ner. Är bara mina föräldrar som kommer och de har gett upp hoppet om att jag skall vara huslig och ha det välstädat för länge sedan ändå.
När jag började se fram emot mat så ringde maken och sa att han måste jobba över så nu vet jag inte när middagsmaten (thaimat som jag beställt) kommer. Dessutom är det han som skulle köpa med sig bakelser så om han inte kommit om 40 minuter så har jag inget att bjuda gästerna på. Känns ju himlans bra detta.
Just nu vill jag bara gå och lägga mig och ställa in resten av födelsedagen. Alltså inte på det sättet att jag sitter och tycker synd om mig själv och gnäller utan jag vill seriöst bara få sova :)
