Imorgon skall jag rösta
Imorgon skall jag se om jag kan ta mig till lokalen där man kan förtidsrösta i EU-valet. (ALLA måste rösta!!)
Känner genuin oro inför valen i år. När jag var yngre kände jag inför valvakan som inför schlagerfestivalen ungefär. Man hade sin favorit men brydde sig inte jättemycket om vem som vann. Så blev man äldre och insåg att det där valet faktiskt påverkar våra liv. Hur våra liv kommer se ut de närmsta åren. Hur andras liv kommer att se ut. Och när Sverigedemokraterna lyckades ta sig in i riksdagen så insåg man verkligen att nu gäller det att se upp om inte allt skall gå åt helt fel håll.
Men det är så lätt att luras. Tänkte på det igår då jag såg ett klipp på YouTube med en man som kallar sig religionskritiker. Som ateist tycker jag om religionskritik så jag ser en del sådant. Denna gång kände jag dock avsmak och stängde av för denne man hade snabbt passerat gränsen mellan religionskritik och ren rasism... och detta är något jag lagt märkte till allt mer de sista även i de ateistiska forum som jag läser.
Många verkar ha väldigt svårt att förstå skillnaden mellan religionskritik och rasism, och visst kan det vara vanskligt. För mig är skillnaden att jag för det första kritiserar alla religioner, inte enbart utvalda sådana. För det andra kritiserar jag religionen i sig och inte religionsutövarna - så länge de inte på något sätt skadar andra. För det tredje, när jag kritiserar individer inom en religion som jag anser vara helt ute och cyklar så är jag medveten om att det är just den individen jag kritiserar och försöker att inte bunta samman alla (men jag förnekar inte att jag ibland kan uttala mig generaliserande, I´m not perfect). För det fjärde så ogillar jag religion men jag hatar inte religiösa på något sätt. För det försöker jag basera min kritik på fakta och inte på lösa fördomar och rykten.
Och med tanke på det där med fördomar och rykten så tycker jag att människor i allmänhet verkar ha stora svårigheter med källkritik. Man delar saker hej vilt på nätet utan att fundera på om det är sant eller ej.
Var ju tydligen någon rysk (?) artikel som delats hur mycket som helst på facebook där man hävdade att svenska kvinnor hade gått ut och protesterat på gatorna i helgen eftersom det finns för få män i Sverige att gifta sig med.... När man läser en sådan sak så blir man ju dels lite ilsk men främst så kanske man skrattar och tänker att "hur fan kan de tro på det?" och "varför hitta på en sådan sak?"..... men då kanske man skall fundera lite på allt man själv delat som handlar om människor i andra länder, med andra kulturer eller andra religioner... och på hur sant/osant det kanske var...
