Knyttet - kort men tjock

En feministisk socionoms tankar om ditt och datt

Karlsson, Majlis, Kompis och Lillebror.

Publicerad 2014-07-30 17:53:04 i Allmänt,

Just nu är det mer barn än feminism på bloggen, men så får det vara ibland. Känns ändå som om hela bloggsfären tagit lite sommarsemester och inläggen duggar inte lika tätt så kanske inte behöver ha allt för dåligt samvete.
 
Har lite ångest att jag behövt jobba hela Nicos sommarledighet. Han har dock haft kul med sin pappa, men idag ringde han och grät och ville att jag skulle komma hem.
 
När jag kom hem satt vi först och lekte med den stora kartong lego som hans farfar skickat ner. Massa lego som tillhörde maken när han var barn. Var mycket spännande att sitta och rota även för vuxna.
 
Sedan förvandlades han till Karlsson igen. Börjar bli liiite jobbigt med ett barn som kräver att kallas Karlsson på taket 75% av sin vakna tid. Och så har ju Karlsson tre vänner har han bestämt; Lillebror, Kompis och Majlis. Ibland får jag eller maken vara en eller två av dessa men ibland finns de enbart i fantasin. Långa haranger babblar han om dessa non stop: Majlis mamma kommer sen. Ser du Majlis mamma? Hon står där. Nu ringer Kompis. De skall åka bort. Allihop. Majlis, Kompis och Lillebror. I en bil. Höger och sen vänster. Nu är de borta. Försvunna. Men de kommer sen. Karlsson är i taket. Nu skall Karlsson vara spöke....
 
Jag tvingades sedan bygga en propeller åt Karlsson i lego, men också måla och klippa ut propeller samt knapp och tejpa fast på honom.
 
Nu har jag äntligen fått satt mig ner lite och han leker själv på sitt rum. Hör honom prata oavbrutet med sig själv dock :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela