Den lilla mytomanen
Efter morgonens lämning på dagis blir jag plötsligt lite tveksam till sanningshalten i sonens berättelse om alla slagsmål, allt blod och annat som han ibland kan berätta om när han kommer hem från dagis. Har ju alltid insett att det föreligger en del överdrifter då han älskar att säga "massor av blood", men trodde att det kunna finnas ett korn av sanning.
Ibland finns det säkert det, men får förhålla mig lite skeptisk ibland inser jag då dagisfröken frågade hur det var med mig och när jag såg frågande ut berättade att Nico berättat för henne om att "mamma ramlat, salgit huvudet i en stol och fick ligga i sängen länge efteråt"... hmm.. va? Nej, det har ju inte hänt. Inte ens något liknande.
Man blir ju lite lätt orolig för vad han kan hitta på för historier. Från att berätta för alla att hans mormor bitit sönder vår köksstol så vet man ju inte vad nästa steg är..... :/