Min gullunge
En tre-snart fyra-åring är verkligen något helt underbart fantastiskt. Sällan har någon kunnat provocera mig och göra mig så galen samtidigt som samme någon får mig att skratta så otroligt som min son. Och varje dag förundras jag över allt han kan och allt han lär sig, nya ord och uttryck, nya tankar han delar med sig av.
Jag önskar det gick att förklara för honom hur fantastiskt jag tycker att han är och att jag älskar honom så att det gör helt ont i mig... men han bara suckar och säger "okej okej" när jag försöker.. Jag antar att det är för att det är så självklart i hans värld. Såklart att han är fantastisk och älskad - han är ju han, center i universum :)
Här har mamma tagit en bild när han ser på tv på sitt eget avslappade sätt hemma hos henne idag.
Fast han har pratat nonstop om att han vill till Leklandet idag så får bli en sväng dit imorgon.
Bästa skattet han bjudit på idag var förresten då han fick en keps när vi var i affären och ställde sig i kassan och lyfte på kepsen, bugade och sa "hej hej" till alla som gick förbi. Vad har han fått det ifrån? Folk blev glada i alla fall :)
