Marcus Birro äcklar mig
När jag var i mina tidiga (?) tonår så hade jag en liten crush på Marcus Birro (vilket idag får mig att må fysiskt illa). Jag tyckte då att han var sådär lite cool och rebellisk. Han satt och svor i debattprogram. "Vågade vara sig själv". Nu var det väl dock inte så mycket som krävdes för att väcka mina hormoner till liv i den åldern visserligen... lite flottigt hår, nitar och kajal så var jag såld typ.
Idag finns det få människor som gör mig lika irriterad som Herr Birro. För plötsligt skall han som en nyfrälst predika och sätta sig över andra och komma dragandes med sin Bibel.
Som denna förbenade krönika i Expressen (va fan låter de honom skriva för?).
Där han liksom försvarar bokstavstroende kristna och hävdar att Bibeln det är minsann Guds ord även om de är svåra att ta till sig och här skall man inte vara inne och peta och försöka ignorera. Visst jag håller med om att som troende är det ju hyckleri att hävda att en bok är helig och sedan kunna välja bara av det som passar som ett litet heligt smörgåsbord.. men har han läst Bibeln??
Han tycker alltså att slaveri, stening, kvinnoförtryck, homohat och allt annat som Bibeln har att erbjuda är Guds ord som man skall tacka för och ta emot? Sanningen över all sanning? WTF...
Och sedan skall han försöka få ateister att verka som egos som bara bryr sig om sin egen vilja (när de borde lyssna på Hans vilja)... men serru Birro, jag anser inte att det handlar om vilja utan att det handlar om att ta ansvar. Att ta ansvar för sina egna handlingar och inte skylla allt på en högre makt. Men jag fattar... visst är det skönt att som fd. alkoholiserad kunna hävda att det var Guds plan, en liten sadistisk utmaning från herrens sida, och inte din egen jävla svaghet.
Jag tycker inte om Marcus Birro, om detta inte framgick tydligt nog.
