Knyttet - kort men tjock

På bloggen HejBlekk kan man idag läsa ett intressant inlägg om synen på skönhet. Jag tycker att inlägget är väldigt bra och instämmer i det mesta. Jag kan också identifiera mig i det där med att själv inse att man inte är och aldrig kommer vara en av de där tjejerna som alla killar suktar efter. Inte så att jag anser mig själv ful. Skall jag vara helt ärlig så tror jag nog själv att jag ser helt ok ut, men dock inte i den nivå att killar high five:ar sina polare om de får ligga med mig. Men nu skulle jag inte skriva om min egen syn på mig själv, eftersom det är aningens svårt att vara objektiv. Kan till och med vara så att jag tror att jag ser bättre ut än vad jag egentligen gör :)

 

Det jag tänkte skriva om var det att jag anser att inte enbart skönhetsnormen är ett problem utan också det faktum att vi växer upp och lär oss att inte vara nöjda med hur vi är och hur vi ser ut. Jag tror dock att detta är något som finns inbyggt i människan sedan länge, avundsjukan och längtan efter grannens gröna gräs, men att man sedan spunnit vidare på detta och skapat en besatthet av att bli någon annan. Media, främst den avsedd för kvinnor, fylls av tips, råd och rena pekpinnarna gällande hur vi skall förändra vårt inre och vårt yttre för att bli bättre - bli någon annan. För det vi är duger inte.

 

Detta skapar naturligtvis ett problem. Framför allt i kombination med att vi ofta ser andra människor som ett slags ideal, ett skal. Vi ser inte bortom det de väljer att visa upp och tror ofta att andra människor mår bättre och är lyckligare än vad de i själva verket är. Hur ofta sitter jag inte med nedstämda elever med dålig självkänsla som säger något i stil med: "Om jag bara vore som den där tjejen.. hon är helt perfekt", bara för att en timme senare ha samtal med just den där tjejen som inte alls mår bra eller är nöjd med sig själv. Vad man då önskar att de kunde se sig själva genom varandras ögon, eller att de i alla fall var öppna med hur de egentligen mår. Så att alla kunde fatta att glättiga facebookstatusar inte betyder en lycklig person - eller att den där platta magen, det perfekta håret eller whatever betyder automatisk lycka och en självkänsla som är på topp.

 

Jag påmindes av detta när jag läste Michaelas inlägg på HejBlekk för "lustigt nog", eftersom hon skriver om hur hon känt angående sitt utseende tidigare, så har det funnits stunder då jag önskat att jag vore som hon. Har nog nämnt tidigare att vi en gång ingick i samma bekantsskapskrets och vi har festat ihop en hel del gånger., och jag minns att jag så ofta tänkte att jag önskade att jag kunde ha den där lite coola och konstnärliga utstrålningen som hon hade. Hur det är nu kan jag inte uttala mig om då det var länge sedan vi sågs, men då hade hon den där stilen som jag känner att man inte kan kopiera för man måste ha det i sig, en slags självsäker artistisk utstrålning som är så jävla tilltalande. Kan fortfarande känna samma sak när jag läser hennes fantastiska texter och känner lite avund poppa upp när jag känner att hon lyckas göra allt så himla bra.

 

Nu är inte poängen att hon skall känna "åh men nu kommer jag alltid ha självförtroendet på topp för Emma vill vara som mig", hahaha, och inte heller är det så att jag tänker att Michaela är perfekt (ingen är perfekt) utan det jag vill få fram på detta aviga sätt är att vem vi än är, hur vi än är och hur vi än ser ut som kommer vi nog alltid ha stunder (ibland långa perioder) då vi önskar att vi var eller såg ut annolunda, att andra kan ha en helt annan syn på oss än vad vi själva har och att perfektion/ideal kan se väldigt olika ut för olika människor.

 

Jag har till och med varit med om några gånger att någon sagt till mig "Jag önskar jag vore som dig" och varje gång har jag tänkte "What!?".. varför skulle någon vilja vara som messed up, ångestfyllda, komplexiga och skittöntiga mig (jag var ett vrak förr i tiden... på riktigt, ett vrak).

 

Så tyck om dig själv för farao. Du är bra som du är. Och skönhet är så mycket mer än vad Hollywood vill få oss att tro.

Sådär.. det är väl skönt när man slutligen kan sammanfatta de hela i lite klyschor, som dock är sanna.