Knyttet - kort men tjock

En feministisk socionoms tankar om ditt och datt

Dagens boktips

Publicerad 2013-09-06 20:44:54 i Allmänt,

 
När jag har mycket att göra och mycket att tänka på så älskar jag att kunna slappna av med en deckare. Djup politisk litteratur och liknande är liksom inget jag riktigt orkar med då. Dock tycker jag om smarta deckare med lite mer komplex handling och därför är jag väldigt förtjust i Stefan Tegenfalks deckare.
Han har tidigare skrivit böckerna Vredens tid, Nirvanaprojektet och Den felande länken. Dess handling hängde ihop lite som en triologi och jag tyckte väldigt mycket om dem, och var lite orolig att Tegenfalk inte skulle kunna ta det vidare på ett bra sätt när just den storyn avslutades. Jag tycker dock att han lyckas väldigt bra.
Pianostämmaren har kanske inte lika mycket orginalitet som de tidigare tre böckerna som vågade tänja lite på gränserna för vad som är den klassiska svenska deckarstoryn, utan är lite mer basic, men huvudkaraktärerna är samma som i de tidigare böckerna och det är verkligen en sidvändare med lite oföutsedda vändningar. 
 
Jag tycker att det var en riktigt bra deckare av det lite mer klassiska slaget - dvs. mord där man sedan får olika ledtrådar och skall gissa sig till vem mördaren är. Om jag skall ge någon typ av kritik skulle det väl kanske vara att karaktärerna känns lite trötta och likaså slutet på boken. Som om Tegenfalk börjat skriva med energi men sedan inte riktigt orkat gå på djupet och lyckas inte avsluta lika starkt som han började.
 
Rekommenderas i alla fall.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela