Nackspärr
Sitter på jobbet och är oförmögen att titta åt vänster. Nej nu överdrev jag.. jag kan, men det gör himla ont. Titta åt höger gör för övrigt rätt ont det med. Känns som en mini-nackspärr eller början till en nackspärr. Tycker synd om mig själv. Värker dessutom hela tiden ner i ena axeln så vill gråta en skvätt mest hela tiden. Självömkan - en härlig känsla... typ.
Var lite varmare inne i morse nu när vi har isolering på vinden. Ville ändå helst stanna i sängen men när jag sa att jag strax skulle gå upp svarade Nico: "Nej strax! Nu!"... så det var bara att gå upp.
Just nu längtar jag mest efter att veckan skall ta slut... arbetsveckan alltså... och att helgen skall visa sig bestå av fler timmar än vanligt.
Om ni har tid så se SVT-dokumentären Diktaturens fångar. Vicken modig människa alltså!
