Knyttet - kort men tjock

En feministisk socionoms tankar om ditt och datt

Game of Thrones (utan spoilers)

Publicerad 2013-06-10 13:48:18 i Allmänt,

Tänkte det var bäst att skriva till att jag inte inkluderar spoilers eftersom folk på nätet tycks ha väldigt svårt att fatta att andra inte alltid ser avsnitten med en gång och envisas med att sabba för alla andra.
Kan dock spoila lite om man inte ens sett första säsongen!
 
Nog sagt om det, jag bara måste kommentera denna underbara serie lite. Jag älskar den, så är det bara, men kan ju inte låta bli att analysera den ibland. När jag skrev uppsats kring genus i fantasyböcker så hade jag bland annat med första boken i Game of Thrones i analysen och minns att jag tyckte att det var ganska svårt. Är det inte så ibland, att vissa böcker eller filmer kan ha med både bra och dåliga element om man tittar på den med genusglasögon? I detta fallet kommer jag även fundera kring både etnicitet, hbtq och minoriteter i övigt. Var dock beredda på att detta inte är den djupaste analys ni läst utan bara allmäna reflektioner från min sida.
 
Hela den värld som serien utspelar sig i är ju baserad på något slags äldre feodalt samhälle så är ju ingen jämställdhet ur det perspektivet. Här är det krigiska män som bestämmer och kvinnor svassar runt i klänningar och är fina och gör som de blir tillsagda - på ett ungefär. Känns ju inte så feministiskt uppfriskande, men sådär har ju faktiskt världen sett ut en gång. Sedan kan man ju säga vad man vill av glorifieringen av prostitution, om man kan ana till och från.
 
Det är många namngivna kvinnor med i serien men om man skulle sig på att göra Bechdeltestet så är det på håret, i alla fall om jag utgår från mina minnesbilder av serien. Män pratar med män, kvinnor pratar med män, men i ganska få fall pratar kvinnor med kvinnor. När de pratar med varandra är det ofta kopplat till män eller relationer. Vi kan dock finna några exempel på när det mer handlar om sorg, föräldraskap eller politik kan jag minnas.
 
Vad gäller etnicitet så ser vi ju främst vita människor. Nästan enbart. De mörkhyade som dyker upp är främst i form av slavar om de inte tillhör någon lite mer "brutal" stam av något slag. Vad jag kan påminna mig har jag inte sett några mörkhyade kvinnor i flotta klänningar i alla fall. När det kommer till sexualitet är de dock lite mer uppfriskande. Även om homosexualitet i seriens samhälle inte tycks helt accepterat så ser man en hel del homosexuella förhållanden, i alla fall manlig homosexualitet. Kvinnor har sex med varandra i serien också men tycks mer vara för att behaga män som tittar på än för att det är en del av deras egen sexualitet. Lite mer avvikande är ju att det även förekommer syskonsex.
 
Även om det inte framkommer lika tydligt i serien som i böckerna kan man ju se det som en "spegling av den typen av samhälle" eller som allmänt gubbsjukt att många av de unga kvinnorna som skall ha eller har sexualdebut är runt 13 år (även om skådespelarna är äldre än så).
 
När det kommer till variation vad gäller kroppsstorlek, funktionshinder eller annat så kan vi se att de flesta är smala och vackra. Vi har dock den kortväxte Tyrion Lannister, den tjocke Samwell Tarly (som vanligt framställs den tjocke som naiv och snäll vilket får honom att verka lite korkad trots att han är väldigt påläst), den förlamade Bran Stark (som blir lam med får övernaturliga krafter) och den storvuxna Brienne of Tarth. 
 
Vi har i serien en hel del starka kvinnor som får som de vill genom att manipulera och spela på sin sexualitet - som Cersei Lannister, Margaery Tyrell och Melisandre (även om den sistnämnda har andra krafter också). Men också de som avviker och kan ses som feministiska förebilder i en ofeministisk värld.
Daenerys Targaryen går från att vara i det närmaste livegen till att bli en stark kvinna med mycket makt som inte är rädd för att se till att få som hon vill. Samtidigt har hon kvar "mjuka" kvaliteter som att hon bryr sig om människor och är rättvis och har alltså inte blivit en man i klänning.
Arya Stark är en pojkflicka som bryter mot normen och gör som hon vill, vilket påminner om Brienne of Tharth. Båda dessa riskerar dock hamna i facket att man tagit en man och bara bytt kön. Det vill säga att man mest tillskriver dem klassiskt manliga egenskaper. Dock anser jag att de balanserat åt rätt håll och skapat djupare karaktärer.
 
Vi har också Yara Greyjoy som leder sin fars armé och där man vågat göra henne lite av en skitstövel samt Ygritte som bara skrattar åt kvinnor i fina klänningar, men som då också porträtteras som något av en vilde.
 
Jag anser med andra ord att de lyckats ganska bra med att porträttera olika typer av kvinnor med olika typer av egenskaper, personligheter och mål. Vad gäller männen så är det väl lite si och så. Vissa av männen kan visa upp mjukare och mer känsliga egenskaper (men många av dem är då homosexuella) men det är mest fokus på att de skall vara manliga och slåss. Trots detta älskar jag The Hound - för ibland orkar jag inte analysera utan tycker bara att någon är cool.
 
Och det var mina tankar om det... Ser fram emot att se sista avsnittet för denna säsongen snart... Ser mindre fram emot att behöva vänta på nästa säsong.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela