Slitit och släpat
Nico somnade av sig själv strax innan 18. Ok, kommer säkert ångra bittern imorgon bitti att jag lät det ske, men just nu kändes det bara bra att få lite saker gjort innan jag skulle sova. Så har släpat brädor till skräphögen som skall till tippen och lagt gammal isolering i säckar... Nu svider det så in i helvete på armarna! Jävla glasfiberull! I sådana lägen då önskar jag nästan, men bara nästan, att det var lite mer som förr i tiden och jag som kvinna bara behövde brodera och svimma och sånt. Fy fan för isolering.
Har försökt komma över det faktum att Nico säger att jag är dum hela tiden. Jag vet ju egentligen att det är fånigt att ta åt dig vad en treåring säger. Dels hamnar de i affekt ganska lätt och dels ser de inte vilken kraft ord kan ha inne i en annan människa. Och jag veet ju att han älskar mig fast han säger att jag är dum. Bara jag som vill vara världens bästa mamma och glömmer att även världens bästa mamma kan vara dum ibland. Vad sjutton jag tycker att jag har världens bästa föräldrar och har ändå bevis i form av gammal dagbok där jag skriver att de är dummast i världen eftersom jag inte får sitta upp och se nån film sent på kvällen....
