Knyttet - kort men tjock

Just nu pågår tydligen något av en abortdebatt i bloggosfären och jag har egentligen bara tagit del av det Lady Dahmer nu senast skrev och kommentarer på detta. Jag har ju tidigare skrivit lite om vad jag anser i denna fråga men vill ge mina kommentarer så kanske upprepar mig något...

 

Jag kan störa mig väldigt mycket på när LD använder uttrycket "antingen är det ok eller så är det inte det" - fast det kan ju vara jag som misstolkar hennes ord. För i min mening så är världen inte så där svart-vit så att en sak solklart är ok eller inte ok alla gånger. Jag är för abortfrihet och jag tror inte att oönskade barn har de bästa förutsättningarna, och jag anser inte heller att man skall begära någon slags förklaring eller ursäkt från den som skall genomgå en abort - det vill säga att jag tycker inte heller att man skall värdera bra och dåliga aborter - men jag vill inte sträcka mig till att uttrycka det som att allt är ok. Kanske för att jag tolkar orden som att man då förmedlar att allt är bra och finemang och det tycker jag inte att det är. För mig är en abort ett nödvändigt ont. Något som måste få finnas men som inte är något bra.

 

Och även om jag håller med LD om att det inte är ett bra alternativ att ställa krav eller etikettera saker som bra eller dåliga aborter så irriterar det mig när man ser all kritik mot aborter som dålig kvinnosyn. Visst, det påverkar kvinnan såklart - även om påverkar är ett understatement och att vara emot abort är inget alternativ om man ser till konsekvenserna, men man kan faktiskt kritisera utan att det har dålig syn på kvinnor. För det finns ju faktiskt ett annat liv med i bilden. Sedan kan man debattera hit och dit kring när något blir ett liv, att ett foster inte är ett barn, and so on i all evighet men faktum är ju att det man väljer att ta bort är början till ett liv. Jag är inte det minsta religiös men visst är det ett mirakel varje gång ett liv skapas, en ny individ som växer fram. Och då tycker jag inte att man skall rycka på axlarna och säga att det är ok att kasta bort det för att man slarvat. Jag tycker att man skall ha rätten att göra det utan att ifrågasättas men jag tycker inte att man skall släta över det som ingenting. Jag tycker faktiskt att man skall skämmas lite. På samma sätt som att jag anser att jag som äter kött skall ha rätten att välja att göra det men att jag bör skämmas lite och att jag fan skall kunna ta kritik när jag får den. Vill man ha rätten att fatta sina egna beslut så kan man inte alltid förvänta sig eller se det som en rättighet att alltid få höra att de beslut man fattar är optimala.

 

Dessutom anser jag att det är viktigt att man gör vad man kan för att förebygga aborter, och det hänger lite ihop. Om man tycker att aborter är utan förbehåll helt ok så finns det ju inga större skäl att förebygga, eller? Men om man säger att aborter är tillåtna men egentligen inte speciellt önskvärda då finns utrymmet att försöka göra något åt det.

Att man bör förebygga aborter anser jag dessutom inte bara har med det jag skrivit ovan att göra utan också eftersom många inte mår så bra av det eftersom det för många är ett svårt val, att det för vissa i och med hedersproblematik är något livshotande om det kommer fram (liksom en fortsatt graviditet absolut också hade varit) samt kostnaden som en abort innebär.

I kommentarerna skrevs flera gånger att det anses vara fascism om man pratar om pengar och kostnader när det handlar om människor, men jag anser också detta vara ett nödvändigt ont i ett land som har fri sjukvård och med ett system som går ut på att vi tillsammans betalar för alla. Jag älskar det systemet och vill att det skall vara så men anser att med rättigheter kommer ansvar och då måste samhället jobba för att förebygga. Precis på samma sätt som vi har lagar som säger att vi skall ha bilbälten med mera. Inte fan handlar det om att staten älskar oss och vill att vi skall vara oskadda och vid liv utan det handlar om att skador och död är en kostnadsfråga.

 

För mig är det ju också så att jag anser att mycket av diskussionen handlar om att människor har svårt att skilja mellan handling och person. Om jag tycker att abort är något som skall vara tillåtet men som inte är bra så innebär inte det att jag anser att personen som gör en abort inte är en bra människa.

Och jag tycker att man skall få lov att kritisera människors val och handlingar utan att för den skull klassa människan som en sämre människa.
Om min vän är ute och promenerar längs vägkanten och en bil kör på henne så hon bryter ett ben så är det skillnad gentemot om hon gick mitt på en dåligt upplyst väg på natten och blir påkörd. Om min vän får en omotiverad smäll på käften av en främling i en bakomatkö på en lördag eller om min vän får en smäll på käften efter att ha gått fram och börjat knuffa på en påtänd snubbe så finns det en viss skillnad. I inget av fallen anser jag att min vän är en dålig människa. I inget av fallen anser jag att min vän inte skall få vård. I inget av fallen anser jag att min vän förtjänar det som hände eller bör straffas. Men i två av fallen kan jag säga "du kunde kanske ha tänkt dig lite för". Och det eftersom det är när vi själva tänker, eller andra säger till oss, att vi borde ha agerat annorlunda och tänkt till lite som vi kan undvika att hamna i samma situation igen. Och vad gäller abort anser jag som sagt att den skall finnas, den skall vara fri, den skall inte ifrågasättas men den skall försöka undvikas i den mån det går.