Nu vill jag ha vår
Jag klarar inte av den här kylan mer. Fryser hela tiden, förutom när jag ligger i sängen, och lederna känns stela. Nu vill jag ha vår. Och ett jobb närmare där jag bor. Skall det vara så svårt att fixa? Vill kunna hinna träna innan jobbet istället för att sitta på ett tåg en timme.
Annars är allt fint. Just nu känns allt bättre faktiskt. Sådär så det nästan känns perfekt. Vi tränar nu båda två och det har en uppiggande effekt. Livet rullar på. Och Nico är så underbar att det inte finns ord för det. Visst kan man vara dödstrött ibland men Nico är överlag en väldigt glad och go unge. Han bjuder på så mycket skratt.
Nu går han ju dessutom att prata med och då är det sällan några problem. Om man bara förklarar vad man gör så är det liksom lugnt. Om han vill att man skall se film med honom och man säger att nej, vi skall laga mat, så kommer han och tar fram sin lilla stol, börjar plocka undan, skall titta på maten som lagas och vill veta vad det är etc. Inte som innan då han fick raseriutbrott eftersom han inte fattade varför man inte ville se film med honom.
Det är mycket kärlek nu <3
