Knyttet - kort men tjock

En feministisk socionoms tankar om ditt och datt

Jag säger hej till er alltför sällan

Publicerad 2013-01-17 14:25:22 i Allmänt,

Jag är usel på att komma ihåg att skriva nu för tiden. Men det kanske är bra, för mig, på ett sätt. Det kanske betyder att jag gör annat skojigt. Ibland i alla fall.
 
Vet inte ens vad jag gjort sedan sist. Jobbat, Planerat. Lekt med Nico.
I helgen var vi på släktkalas där Nico visade upp sin bästa sida och charmade alla med sitt prat och sina skratt. Tills vi skulle hem och han fick ett utbrott.
 
Och igår var vi och kollade hans hörsel. Nedsatt på ett öra men det kan ha berott på att det inte gått tillräckligt lång tid sedan hans senaste öroninflammation så skall göra om testet om ett tag. Nico vill inte vara med på noterna alls heller. Tog mina händer och ville att jag skulle hålla för hans öron så han slapp höra ljuden :)
 
Här står han redo att åka till doktorn. Med Buzz i ena handen och Woody i den andra. De skall med överallt.
 
Jag tränade igår också. Har börjat bli lite sådär hurtig och bra. Igår var det Indoor walking, som det nog kommer bli mer av. Var kul. Skall försöka träna tre-fyra gånger i veckan i alla fall.
 
Men mest av allt myser vi. Ligger och kramas i Nicos säng och ser på film. Nej, inte så att vi gör det jämt men när vi gör det så liksom stannar tiden och det känns som en evighet för det är såå mysigt att man inte vill att stunden skall ta slut. Att bara få ligga och lukta på hans hår. Min älskade unge.
 
Härom dagen hade han själv samlat ihop kuddar och nallar och myst ner sig i sängen på detta sätt och såg på Lotta <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela