Knyttet - kort men tjock

En feministisk socionoms tankar om ditt och datt

Det började bra

Publicerad 2012-07-28 23:15:42 i Allmänt,

Kort summering av dagen följer:
Dagen började bra med en glad och gosig liten kille. 
Vi rensade bland våra saker i mamma och pappas stall för att kunna ställa in ännu mer saker.
Sedan kom vi hem och tog det lugnt en stund innan jag åkte och handlade. När jag kommer hem visar det sig att Nico blivit totalt hysterisk när jag åkte. Han hade skrikit och gråtit så han inte kunde andas, dunkat huvudet i vardagsrumsbordet och varit helt otröstlig. När jag kom hem satt han helt förgråten och bara kippade efter luft. Kände mig helt hemsk. Helt blöt av svett var han. Fick sitta och bara hålla om honom i en halvtimma och då somnade han fast fortsatte andas så där ryckigt som efter man gråtit mycket.
Var egentligen alldeles för sent på dagen för honom att sova men han fick sova medan jag lagade mat. Sedan väckte jag honom och han åt sin middag men var fortfarande skakig och efteråt började han gråta igen och grät för allt. Så fast klockan var en och en halv timme innan läggdags så gick vi in till sängen och han kröp ner och ville ligga. Han ville ha mig brevid sängen men jag fick inte prata, titta på honom eller röra honom för då grät han.
Efter en halvtimme så satte han sig dock upp och ville ha en kram och efter det var han plötsligt glad igen och kunde komma upp och mysa i en timme innan han fick lagt sig på riktigt.
Fattar inte vad som hände riktigt.... har aldrig sett honom så ledsen. Usch man känner sig som en hemsk förälder när det blir så.
Nu sover han gott i alla fall och det var skönt att man blev "vänner" igen innan han skulle sova.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela