Bestick och Robinson
Nu ligger jag i sängen och ser på Robinson. Småkul sådär, men jag skulle fasen inte överlevt där. Inte på grund av värmen, matbristen eller utmaningarna (även om det inte är min grej det heller hehe) utan för att människor överlag är så satans puckade. Jag bara sitter och stör mig på alla dessa blåsta människor (inte ALLA dock, det verkar finnas en och annan vettig - som i verkliga livet)...
Kom att tänka på en annan Nico incident idag som både har att göra med hans bestämdhet och dagis. Hemma har Nico tidigare ätit med händerna när han äter själv, men har fått ha en sked ibland då jag kommit ihåg att ge honom en och han har liksom inte brytt sig varken till eller från. På dagis har han ju dock egna bestick vid varje måltid. Idag när vi skulle äta middag satt han och sträckte sig efter min tallrik och skrek jätteargt. Jag trodde han ville ha min mat och försökte förklara att vi åt samma, men sedan insåg jag att det inte var min mat han ville ha utan mina bestick. Hämtade hans sked och när han fick den var han nöjd. Gullunge :)
