Sicken dag
Jag skriver inte om mitt jobb på bloggen, dels då jag har ett jobb med sekretess och dels för att det ändå inte hör hemma här, men jag jag kan säga att det var en sådan där dag på jobbet då man kommer hem och inser att det känns som om man hållt andan i flera timmar.
Nico var glad när jag hämtade på dagis men när vi kom hem och han insåg att Hampus inte var hemma blev han på synnerligen missnöjd humör. Han var glad en stund när jag sparkade hans boll på soffan för det tyckte han var kul och skrattade men annars skrek han nästan oavbrutet och grät. Till sist kunde jag lugna honom genom att tio gånger på raken sjunga "En kulen natt" med överdrivna rörelser. Då skrattade han och kröp sedan upp i min famn och kramade mig så mitt mammahjärta smälte till en hög med pudding.
Kvällsmat ville han dock inte äta men ville gärna i säng. Trodde han somnade men insåg sedan att han ligger där inne och pratar och håller på. Får väl se hur det går.
