Knyttet - kort men tjock

En feministisk socionoms tankar om ditt och datt

Att det kan vara så tyst

Publicerad 2011-01-25 11:11:59 i Allmänt,

Som ni vet lämnade vi igår vår lilla älsklingsplutt hos sin mormor och morfar för att han skulle få sova över där. Sedan åkte vi och handlade... godis, chips, dipp, ostbågar och popcorn. Det skulle bli tidernas myskväll. Kan ju dock meddela att vi i efterhand insåg att det kan bli föör mycket mys när det kommer till snacks-fronten, speciellt efter att man ätit stora mängder lasange, för vi mådde rätt illa där på natten sedan.

Vi lagade middag och åt samtidigt som vi om och om igen förundrades över hur tyst det var, skrattade över att vi hela tiden lyssnade efter Nico och till och med tyckte att vi hörde honom gråta då och då, och njöt av att vi inte behövde tänka på att sänka volymen på datorn när vi såg på film.

Lite misslyckat i sammanhangen var dock att vi inte fixat någon film att se på och att vi gnällde lite över detta, vilket för mig i och för sig inte spelade någon roll från början eftersom jag var trött och ville sova redan vid 21. Sedan började Hampus se nån hemsk film som gjorde mig så illa till mods att han fick stänga av filmen och krama mig länge för att jag skulle bli normal igen, och sedan såg vi en film om tåg för att radera ut minnet av det hemska. Sådan kan jag vara. Hastigt uppdykande ångest vid olämpliga tillfällen. Men kramas är ju mysigt så det räddade ju situationen lite.

Sedan somnade vi, jag innan Hampus som alltid, och jag vaknade vid 10. Eller nej jag vaknade en gång i natt för att Norpan kraffsade på dörren, men hon insåg nog själv hur nära döden hon var så hon gjorde det bara en gång. Kändes konstigt att vakna sådär utsövd och utan en bebis att ta hand om. Otroligt skönt fastän ryggen värker då den är ovan vid att ligga i sängen så länge nu för tiden. Dock är det som ett litet sugande hål i min mage. En längtan efter ett mjukt litet barn som falsettskriker av glädje och drar mig i håret när jag pussar honom godmorgon och sniffar på hans fjuniga hår.

Hampus sover fortfarande. Funderade ett tag på att gå och göra frukost till honom så vi kunde mysa lite i sängen så här på morgonen utan en liten knodd som insisterar på att äta när vi äter. Men jag låter honom sova.
Sitter här i tystnaden. Såå tyst är det.

Kommentarer

Postat av: sofia

Publicerad 2011-01-25 12:43:44

det låter verkligen underbart!! ni som kämpat så med sömn å allt, det där var ni värda!!! :)

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela