Knyttet - kort men tjock

En feministisk socionoms tankar om ditt och datt

Det där med jämställdhet, genus och sexualitet

Publicerad 2010-11-19 15:05:25 i Åsikter,

Med tanke på detta inlägg i Sofias blogg (hoppas du ser det som att jag inspireras av, och inte snor från, din blogg Sofia) och denna artikel.

Jag tycker att människor lätt går till överdrift vad gäller detta. Vi kommer lära Nico att det inte finns några fasta ramar utan att män och kvinnor kan få vara precis hur de vill. Han kommer få lära sig att män och kvinnor är lika mycket värda, att alla förtjänar samma respekt, lika lön för lika arbete och att manligt och kvinnligt är begrepp vi själva hittat på. Han kommer få rosa träskor och en docka om han nu skulle vilja ha det, men får lika gärna leka med små bilar om han vill det. Det viktiga är att han känner att han får bli den han själv vill vara.

Men precis som Sofia skrev så har färger på kläderna mycket lite med jämställdhet att göra, om man nu inte skulle säga att han bara får ha "killfärger" på kläderna eller om man skulle säga att blått är bättre än rosa på något sätt. Händer att jag köper rosa eller lila saker eller kläder till Nico, men inte puttinuttigt med små blommor och spets, för jag tycker det är taskigt att utsätta sitt barn för en slags påtvingad könsförvirring för principers skull.

Jag är ganska övertygad om att jag hade behandlat Nico likadant om han var en tjej. Mina föräldrar gjorde ingen större skillnad på mig och min bror vad jag kan minnas (lika bortskämda båda två..hehe).
Att som kvinnan i artikeln offra sitt barn för att man har principer är rent av elakt enligt mig. Om Nico skulle vilja ha en klänning på sig så hade han fått det, och jag hade inte sagt att bara tjejer får ha det, men jag hade om han var gammal nog att gå i skolan förklarat för honom vilka typer av reaktioner och fördomar han kunde förvänta sig om han ville ha på sig det offentligt.

Jag tycker inte det gör något att könsuppdelning finns så länge man inte hävdar att det ena könet är bättre än det andra och tillskriver könen vissa egenskaper. Dock tycker jag att det kanske finns mer än två kön och att könstillhörighet kan vara mer än det man har mellan benen och att det bör bli mer accepterat.

Dessutom vill jag försöka att inte uppfostra Nico helt heteronormativt utan att han skall veta om att det finns olika sexualiteter och att inget är bättre än det andra. Förutom att jag vill att han skall känna att han är fri att skapa sin egen sexualitet utan att värderas så vill jag att han skall vara fördomsfri mot andra. Något jag tycker att alla borde sträva efter.

Med så små medel skulle man kunna göra vardagen trevligare för alla typer av människor. Att inte alltid utgå från att alla är hetero, att inte ha könsuppdelade toaletter (och de som hävdar att killtoan är mer grisig har fasen inte besökt de offentliga damtoaletter jag besökt... hallå, spola efter man bajsat kanske?) etc.

Sammanfattningsvis är det jag vill säga att jag är för att män och kvinnor skall ha lika värde, men man måste kanske fundera för vad som är viktigt och inte viktigt och var gränsen går innan man skapar nya krav istället för att göra sig av med de gamla.

Om jag skulle skapa ett parti skulle min slogan vara: Respekt, solidaritet och valfrihet :)

Kommentarer

Postat av: sofia

Publicerad 2010-11-19 15:56:24

bra skrivet! håller helt med dej. tycker det är ett intressant ämne och blir så funderad när jag hamnar på bloggar som har helt pippi på genus osv! det får ju inte gå till överdrift kan jag tycka, klart killar å tjejjer måste få vara just killar å tjejjer och jag tycker de tär helt okej att det skiljer mellan könen i kläder å "typiska" saker bara alla har samma värde i samhället :)

Postat av: Tess

Publicerad 2010-11-19 22:07:07

Jag är riktigt intresserad av genusfrågor och tänker uppfostra min son med en öppen syn på leksaker, färg, människor och så vidare. Han ska inte behöva "skämmas" om han vill leka med dockor, men tyvärr är det attityden en del barn möts av från omgivningen. Att en del genusintresserade går till överdrift tror jag beror på en blandning av frustration, uppmärksamhetsskapande och att det kanske känns som att saker går för långsamt framåt. Det känns faktiskt lite konstigt att vara i lekparken och se att nästan alla flickor är rosa från topp till tå och "beordras" att inte smutsa ner sig och så vidare, medan pojkarna är mörkt klädda, bråkar, brottas och är riktigt högljudda. Nu finns undantag förstås, men jag har upplevt detta lite oftare än vad jag skulle vilja. Helst skulle jag inte vilja uppleva det alls utan alla barn skulle få känna friheten till att vara hur de vill (så länge som de inte skadar någon inklusive sig själva).

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela