Ska det vara så här?
På grund av att jag erbjöds en återbudstid så fick jag komma till Aurora och prata med en bm idag angående mitt önskemål om kejsarsnitt.
Jag orkar inte riktigt gå in på detaljer just nu kring exakt vad som hände och vad som sades, men sammanfattningsvis kände jag mig inte lyssnad på eller förstådd utan min upplevelse vad att hennes mål var att försöka skrämma och tjata sig till att jag skulle göra en vaginal förlossning.... och jag kände inget förtroende alls efter detta.
Kommer få träffa en läkare men hyser inte stort hopp om hennes attityd idag speglade den iställning de har på sjukhuset. Hoppas på ett bättre bemötande på det andra sjukhuset jag kontaktat.
Sedan jag kom hem har jag ännu mer än tidigare läst om kejsarsnitt och gått igenom olika studier kring risker etc. Känns som om jag förbereder mig för ett krig ungefär. Som att jag måste kämpa, kämpa och kämpa för att bli hörd.
Och jag irriterar mig något enormt på att alla de där riskerna i alla de där studier som de hela tiden hänvisar till dels ofta är studier som antingen är gjorda i eller inkluderar länder med mycket mer riskfylld förlossningsvård än i Sverige, är så små att man inte kan dra några egentliga slutsatser och framför allt att de inte skiljer på akuta och planerade snitt. Vilket är idioti! Naturligtvis ökar riskerna om det handlar om ett akut snitt. Och hur skall jag kunna lita på sjukvårdspersonal om jag känner att de försöker vrida på sanningen för att få mig att göra som de vill?
