Knyttet - kort men tjock

Nu sover Nico och maken håller på med hemligt projekt i verkstaden. Seriöst alltså. Hemsligt. Jag är FÖRBJUDEN att gå ner dit ikväll. Känner mig vansinnigt nyfiken. Han lovade dock att det hemliga projektet inte var att skjuta heroin så det är ju skönt det.

 

Själv ligger jag och slösurfar och filosoferar. Bland annat låg jag och funderade på varför jag inte skulle kunna ha en riktigt stor och välbesökt blogg. De skäl jag kom fram till var:

- min mycket varierande motivation. Dvs ibland skriver jag många och hyffsat intressanta inlägg, men ibland orkar jag knappt skriva alls och skriver så in i norden tråkigt och meningslöst

- min feghet. Jag vågar sällan skriva speciellt kontroversiella saker då jag ogillar konflikter, och framför allt konflikter via nätet. Har ju egentligen en hel del åsikter som kan anses kontroversiella enligt vissa inom ateism/feminism-området. Men håller dem helst utanför bloggen
- min känslighet. Jag tycker om att diskutera men är samtidigt extremt lättsårad. Ingen bra kombo.

- min skumma humor och mitt sätt att prata. Om man känner mig så vet man att jag kan säga att folk är dumma i huvudet och liknande utan att mena så mycket med det. På en blogg tar folk allt på sånt jävla allvar. Orka.

 

Sedan har jag funderat på att skriva lite. Har ju lite olika böcker klara i huvudet. Tänkte jag skulle börja med en deckare. Kommersiellt sådär, och vill inte börja med en av mina favoritböcker för den första kan ju bli lite sådär och vill spara det bästa till sen. Men som vanligt så orkar jag inte riktigt. Blir sugen på att läsa istället, men vet inte ens om jag orkar det. Sova känns dock deprimerande kl 19 på en lördag.