Jag mår dåligt
Ibland tänker jag att vi är rätt så jämlika i Sverige. Att folk ändå fattat att män och kvinnor är lika värda och att ett visst kön inte innebär vissa speciella egenskaper knutna till just det könet. Sedan läser man något som får en att må illa... som gör en mörkrädd. Bara vetskapen att denna människa existerar i dagens samhälle gör mig rädd. För om hon tänker så, så finns det ju andra. Andra människor som inte fattat ett enda dugg.
Detta är bloggen jag skriver om, som jag halkade in på via en länk på Ketchupmammans blogg. Ketchupmamman skriver för övrigt ett bra inlägg angående denna blogg.
Denna människa skriver på fullaste allvar att hon aldrig någonsin hugga ner ett träd eller mecka med en bil men att hon gärna lagar sockerkaka och hänger tvätt - för hon är 100% kvinna. Eeh ok. Så laga sockerkaka och hänga tvätt är kvinnligt? Det är det som gör en kvinna? Hon säger också att eftersom det av naturen finns olika kön så är det naturligt med könsroller, och hon fattar inte alls det där med att de är socialt skapade. Nähäpp, så de bara fanns från början då? Jag är tveksam till antalet grottmänniskor (sorry, grottkvinnor) som lagade sockerkaka och hängde tvätt dock.
Och vi som inte anser att det hon anser är kvinnligt är det som vi ser som kvinnligt, eller vi som kanske skiter i vad som är kvinnligt eller ej, är vi mindre kvinnor då? Neee... vi har en störning förklarar denna bloggerska så fint. Hon skriver nämligen att om hennes dotter hellre leker med bilar än med dockor så kommer hon såklart älska henne ändå, men anse att hon lider av en störning. Stackars, stackars barn!!
Såklart anser hon ju också att pappor inte kan ta hand om barn lika bra som mammor. De kan tydligen inte axla mammarollen, vad nu en mammaroll innebär. Kanske inte så konstigt eftersom hon även informerar om att män är mindre omtänksamma av naturen.
Jag mår dåligt. Jag vill ruska om denna människa. Jag vill finna välforumlerade ord för att få henne att förstå hur dumt det hon skriver är.... nej fan, jag skall vara helt ärligt... även om jag önskar att jag fann orden, även om det vore mer vuxet och konstruktivt så är det jag mest av allt vill... min spontana reaktion... att skrika DU ÄR JU FANIMEJ DUM I HUVUDET! Men det gör jag inte... det vore ju omoget av mig.
Detta är bloggen jag skriver om, som jag halkade in på via en länk på Ketchupmammans blogg. Ketchupmamman skriver för övrigt ett bra inlägg angående denna blogg.
Denna människa skriver på fullaste allvar att hon aldrig någonsin hugga ner ett träd eller mecka med en bil men att hon gärna lagar sockerkaka och hänger tvätt - för hon är 100% kvinna. Eeh ok. Så laga sockerkaka och hänga tvätt är kvinnligt? Det är det som gör en kvinna? Hon säger också att eftersom det av naturen finns olika kön så är det naturligt med könsroller, och hon fattar inte alls det där med att de är socialt skapade. Nähäpp, så de bara fanns från början då? Jag är tveksam till antalet grottmänniskor (sorry, grottkvinnor) som lagade sockerkaka och hängde tvätt dock.
Och vi som inte anser att det hon anser är kvinnligt är det som vi ser som kvinnligt, eller vi som kanske skiter i vad som är kvinnligt eller ej, är vi mindre kvinnor då? Neee... vi har en störning förklarar denna bloggerska så fint. Hon skriver nämligen att om hennes dotter hellre leker med bilar än med dockor så kommer hon såklart älska henne ändå, men anse att hon lider av en störning. Stackars, stackars barn!!
Såklart anser hon ju också att pappor inte kan ta hand om barn lika bra som mammor. De kan tydligen inte axla mammarollen, vad nu en mammaroll innebär. Kanske inte så konstigt eftersom hon även informerar om att män är mindre omtänksamma av naturen.
Jag mår dåligt. Jag vill ruska om denna människa. Jag vill finna välforumlerade ord för att få henne att förstå hur dumt det hon skriver är.... nej fan, jag skall vara helt ärligt... även om jag önskar att jag fann orden, även om det vore mer vuxet och konstruktivt så är det jag mest av allt vill... min spontana reaktion... att skrika DU ÄR JU FANIMEJ DUM I HUVUDET! Men det gör jag inte... det vore ju omoget av mig.
