Nicos utveckling
Det där med att äta
Nico äter fortfarande helst lite och ofta, även om det långsamt håller på att glesas ut. Han äter tre mål med fast föda om dagen: Gröt till frukost, Matpuré med efterrätt till lunch och Gröt innan han skall somna. Planen är väl att han skall äta riktig mat till middag sedan också men eftersom han fortfarande vill sova ganska tidigt så blir det lite konstigt tidsmässigt just nu.
Han vill oftast bara dricka välling om jag blandar ut den med ersättning, och han får inte välling varje dag. När det kommer till ersättningen så får han det när han vill ha det.
Efter att ha kämpat länge så äter han nu lite mer riktig mat. Först var det enbart lasagne som funkade, men idag gick kalkon ner. Han avskyr dock fortfarande kalops. Har märkt att när det kommer till matpuréer så är det främst Hipps han vill äta.
Han äter ju inte själv än, men han kan få pilla med maten ibland eftersom han tycker det är kul. Han är inte helt bra på att stoppa in mat själv i munnen men det går bättre nu efter att han börjat öva med sina majskrokar. Små mackor tycker han också om, men oftast bryter jag små bitar och ger honom.
Nappflaskan kan han ju sedan väldigt länge hålla själv och dricka ur, men sedan en tid tillbaka så vill han sällan hålla den själv. Han dricker även vatten och juice om man ger honom det, men helst ur nappflaska. Om man håller i en pipmugg så kan han dricka lite ur den, men kommer oftast av sig och vill hellre leka med muggen och han vill inte hålla den och dricka själv.
Han tycker om att få smaka frukt också. Helst banan. Äpple tycker han inte lika mycket om, men apelsin och kiwi går ner.
Det där med sömn
Det känns som om Nico sover väldigt mycket men om man räknar ut antalet timmar så ligger han runt 15, oftast lite under, så det är ju inte onormalt. Även om vi försökt skapa rutiner så är det svårt då han är nästan omöjlig att hålla vaken när han blir riktigt sömnig. Hans sovtid för natten kan därför variera mellan 17 och 19.30. Han vaknar ungefär två gånger på natten för att äta.
På morgonen vaknar han någon gång mellan 5 och 8. Då vill han upp, vara uppe en timma och sedan sova 1-3 timmar igen.
Han vill sedan sova 1-2 timmar efter lunch och sedan vid 17. Förr brukade han alltså somna för natten vid 17 men de senaste dagarna har han sovit någon timme och vill sedan upp ett tag igen.
Problemet med att försöka rucka på hans sovtider för att få in en bättre rutin är att han då oftast vägrar sova alls, blir övertrött och det bara blir kaos. Så jag hoppas att hans tider kommer rättas till av sig självt så småningom. Tycker att det går åt rätt håll i alla fall.
Han sover i egen säng i eget rum både på natten och när han sover på dagen. Han somnar gärna i bilen och somnar ganska lätt i vagn om man går med honom. Dock är det vädigt svårt att få honom att somna hemma hos någon annan om de inte har en säng han kan sova i. Han vill ha det tyst och mörkt.
De senaste dagarna har han börjat rulla över på mage i sömnen vilket stör honom och han blir ledsen om han vaknar och befinner sig på mage. Är lite läskigt också för han lägger sig gärna med ansiktet rakt ner i kudden, men uppenbarligen så fixas det med andningen ändå. Försöker dock oftast vända på honom och lägga honom på rygg. Framför allt eftersom han sover bättre då samt att han får sådana avtryck av nappen i ansiktet när han sover på mage.
Det där med språket
Även om han en enda gång imiterade mig och nästan sa lampa så pratar han ju inte direkt. Mest gör han ljud. Falsettskrik, pruttljud, brummanden, pussljud och liknande. När han är på rätt humör kan han dock mer jollra och småprata, vilket oftast sker när han är småtrött och gosig.
Han säger mamamama och babababa, men inte med någon direkt betydelse bakom och mest när han är upprörd över något. Ofta om han ser en av katterna så säger han dock: Kaaa
Han kommunicerar mest med kroppsspråk och ljud med andra ord. Det sista har det varit mycket flämtanden, som en liten hund, när han blir exalterad.
Man kan dock märka att hans förståelse för ord ökat. Han kan titta på lampan om man säger: Var är lampan? Han blir glad om man säger: Skall vi gå och hälsa på pappa? Och han lugnar sig när han är hungrig om man säger: Jag skall gå och hämta mat.
Han reagerar tydligt om man säger hans namn. Jag tror att han börjar förstå innebörden av ordet Nej, eller i alla fall att det är något allvarligt, för han ser mycket bister ut om man säger det (men han ignorerar det oftast ändå..hehe).
Det där med medvetenhet och samspel
Nico har alltid varit "med" ganska mycket och man har kunnat se hur han iakktar och reflekterar, men det blir ju tydligare och tydligare.
Han blir mer och mer intresserad av katterna och nu skrattar han oftast när han ser dem och sträcker sig efter dem. Om de ligger en bit bort gör han även pussljud mot dem som någon slags hälsning.
Det senaste har han blivit mer och mer gosig och vill gärna kramas, pussas och busa. En stor skillnad tycker jag är att när han var mindre så var det mer så att man själv gjorde miner och ljud för att få honom att skratta medan han nu alltmer tydligt busar tillbaka. Dyker på en och skrattar.
Han sträcker sig även efter en när han vill att man skall kolla eller han vill att man skall lyfta honom.
Han är medveten om vilka han känner och inte. Det sista har han kunnat bli rädd och ledsen om någon han inte känner väl kommer för nära eller om han lämnas ensam i ett rum med människor han inte känner. Det går dock oftast snabbt över.
Det där med att förflytta sig och sitta
Sitta med stöd har han ju kunnat göra länge. Nu kan han sitta utan stöd några sekunder, ibland mer, men sedan faller han. Från liggande försöker han inte direkt sätta sig, men från halvliggande läge (som i babysittern) så drar han sig upp av egen kraft till helt sittande läge.
Han rullar både från rygg till mage och från mage till rygg, även om han ibland tycks glömma bort att han kan rulla från mage till rygg och istället blir ledsen och vill att man vänder honom.
Krypa gör han inte, men han har en baloo-liknande ålning så han kan ta sig framåt. Dock gör han nästan enbart detta om han ligger på sin madrass. Om han rullar av den och hamnar på golvet så ligger han för det mesta stilla sen. Det tar dock tid för honom att ta sig fram, och tar mycket kraft så han blir ofta trött och frustrerad efter en stund.
Om man håller händerna som stöd kring hans midja så kan han stå. Det vill säga han kan hålla uppe sin egen vikt på benen, men han saknar balans för att kunna stå.. och han gör heller inga försök att ställa sig på egen hand även om han gillar att stå och hoppa i ens knä.
Det där med att leka
Han tycker mest om att slå på saker, och framför allt om det låter när han slår. Så saker med pinglor i eller knappar som spelar musik är favoriter.
Han kan dock även tycka om att ligga och pilla med saker. Studera en tvättrådslapp ingående till exempel. Han har bra finmotorik och kan båda förflytta saker mellan händerna men även förflytta dem mellan fingrarna. Över huvud taget så tycker han om att undersöka saker ganska noga. Titta på den från olika vinklar, känna noga på dem etc.
Han gillar också att gå runt i sin gåstol och leka med den aktivitetsbrädan. Roligast är ju dock om man kommer åt mammas eller pappas dator eller telefon.
Även om det är länge sedan att upptäckte dem så kan han fortfarande tycka om att pilla med och betrakta sina egna händer och fötter, samt andras.
Jag sjunger en del för honom vilket han tycker om, främst Imse vimse spindel, och han tycker det är kul med Tittut-lekar. Han tycker överhuvudtaget det är kul när man kommer mycket nära hans ansikte.
Titta i böcker gör vi en del, men han tyckte nästan att det var roligare innan. Nu slår han mest i böckerna och vill att man skall vända blad snabbt.
När man läser sådana där utvecklingslistor om när barn lär sig olika saker så står det att de förstår skoj och skämt när de är runt 9 månader. Jag undrar vad de menar med skoj och skämt för Nico skrattar ju om man t.ex. ramlar, om man pratar med en fånig röst eller härmar honom. Dock hade han väl inte uppskattat "Alla barnen"-historier eller så.
Det där med utveckling
I början var jag besatt av tanken på vad Nico kunde och inte kunde. Jag ville gärna att han skulle kunna saker snabbt och man ville nästan "träna" honom. Nu är jag mer avslappnad vad gäller sådant.
Visst kan jag sitta med honom på golvet och hjälpa honom med balansen så han kan sitta en stund men jag tror mer på att låta honom göra saker i sin egen takt.
När han visar intresse för att sitta så kan jag hjälpa honom att sitta, när han visar intresse för att hålla sin pipmugg så kan han få göra det... men jag skyndar inte på det hela längre.
Det känns som att han tränar ett område i taget och att det hela ändå jämnar ut sig i slutet. Dessutom känns det som att han nästan lär sig mer om vi bara låter honom vara så han får testa sig fram själv. Framför allt så är det ju så att så länge han är glad och frisk så spelar det faktiskt ingen roll vad han kan och inte kan än så länge.... även om hans pussar värmer mitt hjärta :)
Nico äter fortfarande helst lite och ofta, även om det långsamt håller på att glesas ut. Han äter tre mål med fast föda om dagen: Gröt till frukost, Matpuré med efterrätt till lunch och Gröt innan han skall somna. Planen är väl att han skall äta riktig mat till middag sedan också men eftersom han fortfarande vill sova ganska tidigt så blir det lite konstigt tidsmässigt just nu.
Han vill oftast bara dricka välling om jag blandar ut den med ersättning, och han får inte välling varje dag. När det kommer till ersättningen så får han det när han vill ha det.
Efter att ha kämpat länge så äter han nu lite mer riktig mat. Först var det enbart lasagne som funkade, men idag gick kalkon ner. Han avskyr dock fortfarande kalops. Har märkt att när det kommer till matpuréer så är det främst Hipps han vill äta.
Han äter ju inte själv än, men han kan få pilla med maten ibland eftersom han tycker det är kul. Han är inte helt bra på att stoppa in mat själv i munnen men det går bättre nu efter att han börjat öva med sina majskrokar. Små mackor tycker han också om, men oftast bryter jag små bitar och ger honom.
Nappflaskan kan han ju sedan väldigt länge hålla själv och dricka ur, men sedan en tid tillbaka så vill han sällan hålla den själv. Han dricker även vatten och juice om man ger honom det, men helst ur nappflaska. Om man håller i en pipmugg så kan han dricka lite ur den, men kommer oftast av sig och vill hellre leka med muggen och han vill inte hålla den och dricka själv.
Han tycker om att få smaka frukt också. Helst banan. Äpple tycker han inte lika mycket om, men apelsin och kiwi går ner.
Det där med sömn
Det känns som om Nico sover väldigt mycket men om man räknar ut antalet timmar så ligger han runt 15, oftast lite under, så det är ju inte onormalt. Även om vi försökt skapa rutiner så är det svårt då han är nästan omöjlig att hålla vaken när han blir riktigt sömnig. Hans sovtid för natten kan därför variera mellan 17 och 19.30. Han vaknar ungefär två gånger på natten för att äta.
På morgonen vaknar han någon gång mellan 5 och 8. Då vill han upp, vara uppe en timma och sedan sova 1-3 timmar igen.
Han vill sedan sova 1-2 timmar efter lunch och sedan vid 17. Förr brukade han alltså somna för natten vid 17 men de senaste dagarna har han sovit någon timme och vill sedan upp ett tag igen.
Problemet med att försöka rucka på hans sovtider för att få in en bättre rutin är att han då oftast vägrar sova alls, blir övertrött och det bara blir kaos. Så jag hoppas att hans tider kommer rättas till av sig självt så småningom. Tycker att det går åt rätt håll i alla fall.
Han sover i egen säng i eget rum både på natten och när han sover på dagen. Han somnar gärna i bilen och somnar ganska lätt i vagn om man går med honom. Dock är det vädigt svårt att få honom att somna hemma hos någon annan om de inte har en säng han kan sova i. Han vill ha det tyst och mörkt.
De senaste dagarna har han börjat rulla över på mage i sömnen vilket stör honom och han blir ledsen om han vaknar och befinner sig på mage. Är lite läskigt också för han lägger sig gärna med ansiktet rakt ner i kudden, men uppenbarligen så fixas det med andningen ändå. Försöker dock oftast vända på honom och lägga honom på rygg. Framför allt eftersom han sover bättre då samt att han får sådana avtryck av nappen i ansiktet när han sover på mage.
Det där med språket
Även om han en enda gång imiterade mig och nästan sa lampa så pratar han ju inte direkt. Mest gör han ljud. Falsettskrik, pruttljud, brummanden, pussljud och liknande. När han är på rätt humör kan han dock mer jollra och småprata, vilket oftast sker när han är småtrött och gosig.
Han säger mamamama och babababa, men inte med någon direkt betydelse bakom och mest när han är upprörd över något. Ofta om han ser en av katterna så säger han dock: Kaaa
Han kommunicerar mest med kroppsspråk och ljud med andra ord. Det sista har det varit mycket flämtanden, som en liten hund, när han blir exalterad.
Man kan dock märka att hans förståelse för ord ökat. Han kan titta på lampan om man säger: Var är lampan? Han blir glad om man säger: Skall vi gå och hälsa på pappa? Och han lugnar sig när han är hungrig om man säger: Jag skall gå och hämta mat.
Han reagerar tydligt om man säger hans namn. Jag tror att han börjar förstå innebörden av ordet Nej, eller i alla fall att det är något allvarligt, för han ser mycket bister ut om man säger det (men han ignorerar det oftast ändå..hehe).
Det där med medvetenhet och samspel
Nico har alltid varit "med" ganska mycket och man har kunnat se hur han iakktar och reflekterar, men det blir ju tydligare och tydligare.
Han blir mer och mer intresserad av katterna och nu skrattar han oftast när han ser dem och sträcker sig efter dem. Om de ligger en bit bort gör han även pussljud mot dem som någon slags hälsning.
Det senaste har han blivit mer och mer gosig och vill gärna kramas, pussas och busa. En stor skillnad tycker jag är att när han var mindre så var det mer så att man själv gjorde miner och ljud för att få honom att skratta medan han nu alltmer tydligt busar tillbaka. Dyker på en och skrattar.
Han sträcker sig även efter en när han vill att man skall kolla eller han vill att man skall lyfta honom.
Han är medveten om vilka han känner och inte. Det sista har han kunnat bli rädd och ledsen om någon han inte känner väl kommer för nära eller om han lämnas ensam i ett rum med människor han inte känner. Det går dock oftast snabbt över.
Det där med att förflytta sig och sitta
Sitta med stöd har han ju kunnat göra länge. Nu kan han sitta utan stöd några sekunder, ibland mer, men sedan faller han. Från liggande försöker han inte direkt sätta sig, men från halvliggande läge (som i babysittern) så drar han sig upp av egen kraft till helt sittande läge.
Han rullar både från rygg till mage och från mage till rygg, även om han ibland tycks glömma bort att han kan rulla från mage till rygg och istället blir ledsen och vill att man vänder honom.
Krypa gör han inte, men han har en baloo-liknande ålning så han kan ta sig framåt. Dock gör han nästan enbart detta om han ligger på sin madrass. Om han rullar av den och hamnar på golvet så ligger han för det mesta stilla sen. Det tar dock tid för honom att ta sig fram, och tar mycket kraft så han blir ofta trött och frustrerad efter en stund.
Om man håller händerna som stöd kring hans midja så kan han stå. Det vill säga han kan hålla uppe sin egen vikt på benen, men han saknar balans för att kunna stå.. och han gör heller inga försök att ställa sig på egen hand även om han gillar att stå och hoppa i ens knä.
Det där med att leka
Han tycker mest om att slå på saker, och framför allt om det låter när han slår. Så saker med pinglor i eller knappar som spelar musik är favoriter.
Han kan dock även tycka om att ligga och pilla med saker. Studera en tvättrådslapp ingående till exempel. Han har bra finmotorik och kan båda förflytta saker mellan händerna men även förflytta dem mellan fingrarna. Över huvud taget så tycker han om att undersöka saker ganska noga. Titta på den från olika vinklar, känna noga på dem etc.
Han gillar också att gå runt i sin gåstol och leka med den aktivitetsbrädan. Roligast är ju dock om man kommer åt mammas eller pappas dator eller telefon.
Även om det är länge sedan att upptäckte dem så kan han fortfarande tycka om att pilla med och betrakta sina egna händer och fötter, samt andras.
Jag sjunger en del för honom vilket han tycker om, främst Imse vimse spindel, och han tycker det är kul med Tittut-lekar. Han tycker överhuvudtaget det är kul när man kommer mycket nära hans ansikte.
Titta i böcker gör vi en del, men han tyckte nästan att det var roligare innan. Nu slår han mest i böckerna och vill att man skall vända blad snabbt.
När man läser sådana där utvecklingslistor om när barn lär sig olika saker så står det att de förstår skoj och skämt när de är runt 9 månader. Jag undrar vad de menar med skoj och skämt för Nico skrattar ju om man t.ex. ramlar, om man pratar med en fånig röst eller härmar honom. Dock hade han väl inte uppskattat "Alla barnen"-historier eller så.
Det där med utveckling
I början var jag besatt av tanken på vad Nico kunde och inte kunde. Jag ville gärna att han skulle kunna saker snabbt och man ville nästan "träna" honom. Nu är jag mer avslappnad vad gäller sådant.
Visst kan jag sitta med honom på golvet och hjälpa honom med balansen så han kan sitta en stund men jag tror mer på att låta honom göra saker i sin egen takt.
När han visar intresse för att sitta så kan jag hjälpa honom att sitta, när han visar intresse för att hålla sin pipmugg så kan han få göra det... men jag skyndar inte på det hela längre.
Det känns som att han tränar ett område i taget och att det hela ändå jämnar ut sig i slutet. Dessutom känns det som att han nästan lär sig mer om vi bara låter honom vara så han får testa sig fram själv. Framför allt så är det ju så att så länge han är glad och frisk så spelar det faktiskt ingen roll vad han kan och inte kan än så länge.... även om hans pussar värmer mitt hjärta :)
