Tillbaka - med bulle i ugnen
Jag slutade skriva på bloggen. Tidigare var den en plats där jag skrev för mig själv för att ventilera och formulera mina tankar, men så plötsligt pågick det saker i mitt liv som jag inte ville dela med mig av och som upptog stor del av min tid.
För att kortfattat summera dessa saker så försökte vi väldigt länge få ett barn till utan att lyckas. Tillvaron kretsade kring ägglossningstest, besvikelser och läkarbesök. Läkarbesöken mynnade dock så småningom ut i test som visade att jag behövde Levaxin... och inte långt efter att jag börjat ta dessa så blev jag med barn.
Jag vill fortfarande inte gå in alltför mycket på hur det kändes under de nästan 2 åren av eskalerande panik och hopplöshet, men jag kan i alla fall säga att jag hyser en enorm beundran för de som redan vid försök att få barn nummer ett stöter på dessa svårigheter och som kämpar på och tar sig igenom det.
Det är fortfarande tidigt i min graviditet. För tidigt för att berätta om det om man skall gå efter den där 12 veckors regeln, men jag har svårt att hålla glada nyheter för mig själv. Det tog inte lång tid innan jag råkat säga det till typ alla, och några till... främmande människor i affären.. ja vid varje tänkbar interaktion med andra människor har jag en tendens att föra det på tal.
Gick inte riktigt att hålla hemligt heller med tanke på hur dåligt jag mått/mår. En förlamande trötthet i kombination med ständigt illamående gjorde att jag var tvungen att berätta både för sonen (som var rädd att jag var dödligt sjuk) och för jobbet (som undrade om jag kanske gick magsjuk till arbetet).
På torsdag skall jag göra tidigt ultraljud. Jag måste ha bevis. Se själv. För har ännu svårt att tro att det är sant. Har glömt både hur det är att vara gravid och ha en bebis. Funderar förvirrad på vad det är man måste köpa/tänka på etc.
Så nu när jag har fått ur mig det hela så kommer jag kanske börja skriva lite mer. På samma splittrade sätt som innan där jag skriver lite om det ena och lite om det andra. Antagligen ännu mer osammanhängande än innan då min tröga gravidhjärna knappt kan formulera meningar.
