Ett bra inlägg
Sonja har skrivit ett väldigt bra inlägg om det extremt onödiga fenomenet att man bara kan känna sig fin om någon annan är ful.... och att man söker sin bekräftelse från andra (ofta från män) genom att vilja jämföras med och vinna mot andra kvinnor: Jag tycker sådana som hon är fula och sådana som du är fina. Smala/tjocka/blondiner/brunetter/etc är de finaste.
Varför kan man inte vara fin samtidigt som andra som ser helt annorlunda ut också är fina? Varför måste man vara så himla fin alls? Varför måste andra bekräfta att man är fin? Och varför är det viktigt att ens partner absolut tycker att man är finast?
En sak som jag tyckte mycket om med min man när vi först träffades var att han inte höll på med det där... tjafset. Han sa inte att jag var smal när jag inte är det. Han var ärlig och kunde skämta om det - och inte på det där "jag låtsas att jag skämtar men trycker egentligen ner dig"-sättet... utan han behandlade det ämnet som alla andra ämnen och gjorde det inte extra känsligt. En avslappnad inställning helt enkelt. Han märkte väl också att jag inte tycker att det är "en grej"...
Men nu skall jag inte hävda att jag inte påverkas om ideal och också kan ha dagar då jag har svårt att känna mig fin eftersom "alla fina på film är smala" och sådant... men det stör mig, för det är en jäkligt löjlig inställning egentligen.
