Knyttet - kort men tjock

En feministisk socionoms tankar om ditt och datt

Hur de små frågorna egentligen är stora

Publicerad 2014-01-18 19:16:00 i Allmänt, Feminism och genus,

Något som många tycks anklaga dagens feminister för är fokusering på "små frågor", saker som de anser vara oviktiga. "Vad spelar det för roll?" och "Är det så noga?"... man förlöjligar engagemanget och får det att verka som om vi feminister brusar upp för minsta lilla. Det man inte tycks se är hur de så kallat små frågorna hör ihop med de stora frågorna - och hur de små frågorna ibland till och med skapar de stora frågorna.
Vad fan snackar jag om undrar ni?
 
Om vi tar objektifiering till exempel. Objektifiering av kvinnan, främst då sexuell objektifiering, är så vanligt att vi knappast ens tänker på det. Vi ser dagligen reklam som den visad nedan:
Vi ser kvinnor mer eller mindre omotiverat avklädda på film hela tiden.Men vad gör då det? kanske någon tänker. Det är väl inte farligt med nakenhet? Kvinnor får väl göra som de vill? Det är väl trevligt att andra tycker att kvinnor är attraktiva? Problemet är:
 
Kvinnan får sällan "bara vara människa" utan skall ständigt framställas som något att åtrå, ett objekt kopplat till sex, något som finns till för mannen att betrakta och vilja ha. Nakenheten framställs ytterst sällan som något kvinnan gör för sin egen skull utan för något hon gör för en man. För det skall inte vara vilken nakenhet som helst, inte vilka kvinnokroppar som helst - det skall vara nakenhet och kvinnokroppar som en man vill se. Att det är så tydligt att kvinnan, hennes kropp och hennes sexualitet skall vara till just för mannen kan man t.ex. se genom att brutalt sex och våldtäktsscener är i det närmaste vardagsmat i modern film medan man fortfarande kan chocka och provocera genom att ens antyda kvinnlig onani.
Och vad kan detta då leda till i förlängningen (eller vad leder det till rättare sagt)?
Dels leder det till en våldtäktskultur och en kultur                Dels leder det till problem för kvinnor att tas på
med annat våld mot kvinnor då den bild som                       allvar på bland annat arbetsmarknaden eftersom
vi matats med är att kvinnan finns till för mannens               hennes värde hela tiden kopplas till hennes
njutning och hans behov. En kvinnas nej kan tolkas             utseende. Hon får absolut inte vara ful då det
som ett ja då tanken att en kvinna inte skulle vara               är i det närmaste en förolämpning att inte vilja
tillgänglig är närmast ofattbar. Hennes vilja är                      behaga mannen, men inte heller för snygg då
oviktig. Hon är en sak - ett objekt.                                      det för tankarna för mycket till sex.
 
Hela tiden används också denna objektifiering för att trycka ner, avfärda och härska över kvinnan. En kvinnlig chef kan man alltid skoja bort med ett "Henne skulle man allt vilja sätta på höhöhö". En arg kvinna förklaras med "att hon fått för lite kuk höhöhö". En kvinnlig meningsmotståndare kan antingen vara så snygg att hon antagligen är korkad (alternativt använda lite sexskämt igen) eller så är hon ful och då antagligen bitter. Hon har haft för mycket sex eller för lite sex. Hon klär sig för slampigt eller så ser hon pryd ut.
 
Så "de små frågorna" är inga små frågor för de genomsyrar hela samhället och leder till stora problem. Problem som vi sedan möter i rättegångar, domslut, på arbetsplatser, i debatter och så vidare.
 
För mer, och bättre, om samma sak se klippet nedan.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela