Han känner mig väl
Nico: Ta på dig byxor
Jag: Nej men det är pappa som kör dig till dagis idag
Nico: Ska du doktorn sen?
Jag: Ja jag skall åka till doktorn sen
Nico: Ta på dig byxor!!
Jag: Ja jag lovar att inte gå till doktorn utan byxor
Jag: Nej men det är pappa som kör dig till dagis idag
Nico: Ska du doktorn sen?
Jag: Ja jag skall åka till doktorn sen
Nico: Ta på dig byxor!!
Jag: Ja jag lovar att inte gå till doktorn utan byxor
Jag vet inte om man skall känna tacksamhet över att det är ordning och reda på honom eller om man skall känna att det är lite weird att det för honom är en verklig möjlighet att hans mamma skulle glömma ta på sig byxor innan hon går ut. :) Han brukar ju även tala om när han tycker att jag bör tvätta håret så är lite som att ha en personlig assistent (lite skämtsamt sådär och inte för att förminska vad en personlig assistent gör - är helt medveten om att tala om för folk att de skall tvätta håret inte är deras huvudsakliga arbetsuppgift om man säger så)
Efter många om och men är i alla fall barnet på väg till dagis. Nu skall jag vila lite till innan det är dags för doktorn och grejer.