Biopremiär
Jag hade lovat mig själv att hitta på något med Nico denna helgen trots att jag är så trött att jag inte orkar nåt alls. Så det blev bio. För första gången för Nicos del. Som tur var kunde min mamma följa med för ensam hade jag nog aldrig orkat med tanke på att det känns som om jag skall somna hela tiden och jag blir irriterad för precis allt. Inte en bra kombo när man har ett barn som rusar runt och låter väldigt högt hela tiden.
Han klarade av nästan hela filmen. Första halvtimmen satt han helt stilla och stirrade förhäxad, nästan skräckslagen, på bioduken. Kunde inte ens äta sitt godis utan tog nappen och snutten istället.
Precis när filmen börjar. Jag sitter och ser lite ut som en demon i bakgrunden.
När den där halvtimman passerat så fick han dock spring i benen. Började hoppa upp och ner, ville stå upp och började smyga (sedan springa) i gången bredvid stolarna. Han ställde sig även längst fram och höll en slags dansshow inför alla. Men tio minuter innan den slutade så hade han tröttnat och vi gick.
Han tyckte att det var trevligt i alla fall.
Men idag är en sådan dag då jag är så innerligt trött på att han ALDRIG lyssnar. Jag har försökt vara lugn och pedagogisk, bli arg, typ allt... men han lyssnar aldrig. Och det känns liksom helst hopplöst att det är så många situationer där man känner att det bara inte funkar att ha honom med.
Och man kan inte få stöd och råd förrän hans utredning är klar och den bara väntar och väntar man på. För innan den är gjord känns det jävligt fel att bli rosenrasande också. Vi vet ju inte hur han fungerar och vad han behöver stöd med, och vill ju inte sätta orimliga krav som han inte kan uppfylla.. men hur skall jag veta vad gränsen går mellan vad han inte kan hantera och vad han bara skiter i för att han är bortskämd?
Helt slut i huvudet.
Duktiga maken har i alla fall kaklat i köket så känns asbra att det är gjort. Bara önskade jag kunde få gjort något. Måste be läkaren jag skall träffa på fredag att ta lite prover för jag är så trött att jag inte vet vart jag skall ta vägen. Somnar dagtid, känner mig bara utmattad och är konstant irriterad.
