"Rösta med plånboken"
Man kan ha olika ideologisk ståndpunkt. Olika prioriteringar. Olika syn på vilken strategi som är den bästa för att världen skall bli en bra plats. Whatever. Men jag blir helt galen på uttrycket "rösta med plånboken" och inställningen att man skall rösta på det parti som ser till att man själv får det bra, och skit i alla andra.
Nu kanske det är så att det som gör att man själv får det bra överensstämmer med det som man tror blir bäst för alla andra också.. och fine i så fall.. men tycker inte att det är ok om man röstar på något som gynnar en själv men som man veet missgynnar massor av andra. Speciellt inte om det är för att mycket vill ha mer och man sitter och vill ha alla sina slantar kvar och inte dela med sig då det finns så många som har det värre än en själv.
Jag anser inte att jag har så gott med pengar men jämfört med många andra är jag ju rik som ett troll, och det vet jag om.
Men mest av allt blir jag fan skogstokig på de som börjar tala om just det där som Anders Timell talade om, och som jag skrev om härom dagen, när människor säger att de som sliter inte vill betala skatt som skall gå till de "som är lata och inte vill jobba". Som om alla på bidrag eller som behöver hjälp bara sitter hemma i soffan och myser av att kunna leva på andras pengar. Till de som tänker så vill jag säga två saker:
1. Har du själv levt på bidrag? Jag levde på soc under nästan ett år och det är fan inte mycket man får... Inte direkt så man kan leva lyxliv. Och bortsett från pengabristen så får man en social stämpel på sig som arbetslös vilket inte har en positiv effekt på självkänslan. Jag lovar dig att ytterst få självvalt lever på bidrag.
2. Bara för att man är fattig så behöver man verkligen inte vara lat. Det räcker att vara ensamstående förälder inom ett lågavlönat yrke. Eller pensionär. Eller att man är fysiskt eller psykiskt sjuk, vilket gör att man antingen inte kan jobba, bara kan jobba lite eller att man har höga utgifter pga mediciner, läkarbehandlingar eller liknande. Eller att man har svårt att få jobb för att man bryter på ett annats pråk och har ett namn som är svårt att uttala.
Det finns så många olika skäl... väldigt sällan är det skälet att man är lat.
