Logoped, mina snälla föräldrar och en satans förkylning
Jag tycker vi börjar med det centrala här... det är mycket, mycket synd om mig för jag har drabbats av en satans förkylning. Min näsa rinner, min hals gör ont och jag känner mig jävligt ynklig. Men har inte tid med baciller så hoppas bli frisk i morgon (jo just det).
Idag hjälpte i alla fall mina snälla goa föräldrar oss med att måla och köra saker till tippen. Blir så himla tacksam att man kan få hjälp nu när det finns så enormt mycket att göra så man blir helt snurrig i huvudet. Bygget går framåt nu i alla fall och den stora frågan är väl egentligen hur vi (Hampus) skall hinna med allt som vi själva måste göra. Är en hel del kan man lugnt säga.
Trots min krasslighet fick jag ta med Nico till hans logopedtid. Gick jättebra och Nico pratade som bara den och använde en del ord som inte ens jag visste att han kunde. Logopeden tyckte att hans språkutveckling nu går så snabbt fram att vi inte behöver ha mer tider utan avvaktar och ser om det fortsätter lika bra. Kändes jättebra att höra och det är verkligen stor skillnad.
Precis efter det att jag sagt till logopeden att Nico sällan använder hela meningar så sa han lustigt nog:
"Jag vill gå hem" och gick till dörren :)
Nu sover han gott sedan en timme tillbaka och jag skall ligga här och tycka synd om mig själv - för jag är så sjuk :P