Alltid detta: "Men X då?"
Alltså, det är i det närmaste absurt att VARJE GÅNG man talar om feminism eller något som har med detta att göra så måste minst en man hoppa upp och gasta Men vi män då? Vi har det inte heller så lätt?
Senast idag när en vän publicerade denna lista på FB så var en man tvungen att kommentera att man över huvudtaget inte kunde ta den seriöst så länge motsvarande lista inte skrevs med ombytta roller. Eehhh?
Kan börja med att skriva att jag nu inte kan säga så mycket om själva listan då jag ärligt inte haft tid och ork att lusläsa den, men av det jag såg var en del punkter skitbra och jätteviktiga, andra kan tyckas ganska självklara och en del kändes inte lika klockrena och nästan lite krystade och off-topic. Men överlag tyckte jag att det såg ut som en bra lista som handlade just om det där att som man inse sin egen maktposition och sina privilegier samt reflektera lite i sin vardag kring det där med hur kvinnor har det och vad man som man kan göra för att förbättra.
Men av någon anledning kändes alltså denna lista något hotfull för vissa män. Någon var tvungen att tjuta till så att inte männen skulle bli glömda. Vilket i sig visar exempel på en man som uppenbarligen inte inser sina privilegier utan vill fokusera på att män minsann också har saker att snyfta över. Och det har de! Även män missgynnas i många avseenden och råkar illa ut på grund av de patrialkala strukturerna och de rådande könsnormerna MEN för det första inte alls i samma omfattning som kvinnor och för det andra vad fan hade det med saken att göra.
Hur skulle det se ut om man gjorde så i alla lägen? Varje gång någon talade om barn som far illa i Syrien så hoppade någon upp och hen fan inte tänkte ta det på allvar om man inte också talar om barn som far illa i Kongo. Varje gång någon talade cyklister som dopar sig så skrek någon att det tänker hen jävlar i mig inte ta på allvar om man inte samtidigt talar om de som dopar sig inom brottning. Varje gång någon säger att hen har brutit ett ben så tjuter någon att hen minsann har ont i foten!
Det är faktiskt möjligt att fokusera på en sak i taget. Det är möjligt att ta upp ett problem utan att man för den sakens skull menar att inga andra problem finnes i världen. Det är också möjligt att en person medvetet valt att försöka åstadkomma förändring vad gäller en typ av problematik utan att denne har skyldighet att försöka lösa allt som är fel i världen.
Och man blir sååå trött på alla vita kränkta män som ständigt, ständigt måste göra sin röst hörd genom ett: Se på mig, se på mig! Mig är det också synd om... jag blir för fan förkyld ibland!
(Ps. Ok, jag var lite sur nu så jag raljerade lite.. Män har också riktiga problem, strukturella problem, men det var inte dem vi skulle tala om nu. Punkt)
