Svensk sjukvård - ett skämt
Ska man seriöst få vänta i veckor på besked om man eventuellt har en blödning i hjärnan? När man har symtom man omöjligt kan hitta på eller fejka?
Evig väntan. Oändlig oro. Sjukskrivningar som aldrig tar slut men ingen riktig diagnos eftersom utredningarna dröjer tills Försäkringskassan slutar betala ut pengar?
Remissvar om att man inte får någon utredning eftersom man är för ung för att ha de problem man har?
En arbetsplats som är tålmodig men inte vet hur de skall agera och blir lite trötta på att vänta de med. Ångest för ekonomi. Ångest för att aldrig må bra. Ångest över att bli ignorerad av sjukvården.
Alltså, man blir sååå jävla trött. Och som anhörig vet man inte vad man skall göra. Kan inte göra annat än det jag skall göra imorgon. Besöka en vårdcentral vråla tills de antingen lyssnar eller kastar ut mig.
