Knyttet - kort men tjock

Idag kommer jag lite snabbt skriva ner mina tankar kring två olika saker som debatterats/diskuterats friskt i dagarna. Dela har vi tårtan i ansiktet på Jimmy Åkesson och dels har vi skolan som lät eleverna debattera mot homoadoptioner. Enligt mitt sätt att se har vi här två extremändar av samma skala. På ena sidan har vi de som tycker vi skall tysta de som säger saker vi inte gillar och på andra sidan har vi de som tycker att man skall få diskutera precis vad som helst. Själv står jag här i mitten och tycker att båda sidor är idioter. Så får man kanske inte säga, men så tycker jag.

 

För jag tycker inte om vad Åkessons parti representerar och jag tycker att det känns skrämmande att leva i ett land där de fått så många röster att de faktiskt är med och bestämmer saker. Hade varit mtcket glad om alla slutade rösta på dem och de föll i glömska. Världen hade varit bättre då i min mening. Men nu är det ju så att vi lever i en demokrati. Jag ansluter mig inte till skaran som kritiserar tårtningen eftersom det kan skapa sympatier, utan jag ogillar det eftersom jag anser det vara odemokratiskt att försöka förlöjliga och tysta människor med en annan åsikt om man gör det på annat sätt än med goda argument.

 

Och skall man argumentera så är det ju bra om man lär sig debattera. Och då hamnar vi i frågan om vad det är ok att man uppmanar sina elever i skolan att debattera om eller mot. Ni kan läsa bättre om detta på Sannas eller Moralfjants bloggar. Så jag kan bara sammanfatta att jag håller med dem. Det finns gränser kring vad man bör debattera om, framför allt i skolan. Inte för att man inte har rätten att göra det, utan för att man inte bör göra det - för att man kan ha lite medmänsklighet, sunt förnuft och inte sparka på de som redan ligger ner. Att uppmana människor att debattera mot redan utsatta gruppers rättigheter skapar ju knappast ett bättre samhälle och säkerligen inget trevligt studieklimat för de elever som kan tänkas tillhöra en av de utsatta grupperna.

 

Sedan kan ni även läsa detta inlägg av Sanna. Få saker stör mig lika mycket som när priviligierade människor frösvarar sin rätt att använda skällsord som kränker andra än de själva, med argumentet att de inte tycker att det är en big deal.... Såklart de inte tycker då de aldrig varit utsatta för förföljelse eller förtryck på ett strukturellt plan.