Världens bästa mormor och morfar
Idag när jag kom hem från jobbet frågade jag Nico om han ville hälsa på mormor och morfar, vilket han svarade överlyckligt ja till och rusade för att hämta sina skor. Har ju inte blivit så mycket av att se dem nu när vi vart sjuka och han har verkligen längtat.
Han sjöng en mormor och morfar sång hela vägen dit och busade runt när vi var där. Han pratar mycket mer nu så det är kul att höra.
Såklart ville han inte hem sen så jag åkte i förväg och mamma och pappa skulle promenera upp med honom. Fast när de väl kom ville han inte gå in. Nää meee, sa han för att få alla att förstå att han ville promenera mer. Så de fick gå en vända till, snälla som de är :)
Trots det grät han när de väl gick och han tittade efter dem i fönstret.
Sedan vräkte han i sig åtta köttbullar innan det var dags för sängen. Idag vägrade han dock att sova i sitt rum. Bara grät och slet med sina saker in till vår säng. Så han fick bädda ner sig där ikväll och jag ligger bredvid med datorn. Stör dock inte honom för han somnade på tre sekunder.
