Knyttet - kort men tjock

En feministisk socionoms tankar om ditt och datt

Vardagshjälte nummer 1 och 2

Publicerad 2013-07-07 09:05:00 i Allmänt,

Jag är som person sådan att jag i princip aldrig haft riktiga idoler. Jag kan känna respekt för någon som jag anser gör något bra men har aldrig varit riktigt mycket för att se upp till människor på det där ohämmade sättet då jag inser att alla är människor med bra och dåliga sidor. Jag är också sådan som är ganska nöjd med att vara den jag är, som trivs med mitt liv och som inte vill vara någon annan.
Med detta sagt så finns det ju människor som inspirerar mig, människor som har egenskaper och begåvningar som jag inte skulle tacka nej till att ha lite mer av själv. Ofta är det "vanliga" människor som är kreativa, smarta, har vettiga åsikter och inte är rädda för att "take a stand" och göra sin del vad gäller att förändra världen genom att få andra att tänka till.
 
Jag kommer framför allt att tänka på två personer i detta sammanhang. Båda kommer från mina hemtrakter och även om jag träffat dem, pratat med dem och festat med dem för ett antal år sedan så skulle det vara att ta i att säga att vi är polare. Bekanta kanske man skulle kunna säga att vi är.
 
Nu har jag inte frågat dem om lov innan jag skrev om dem, och jag har lånat bilderna från dem själva utan att fråga, men då de båda valt att vara offentliga med sina bilder så hoppas jag att detta är ok enligt dem - om så inte skulle vara så hoppas att jag att de snällt ber mig ta bort dem istället för att typ polisanmäla mig eller hata mig i smyg :)
 
Vardagshjälte nummer 1 är Andreas Larsson som är en beundransvärt kreativ och nytänkande konststudent som genom sina projekt och installationer bland annat för fram ett kärleksfullt budskap om alla människors lika värde.
 
För ett tag sedan tillverkade han en rysk pride uniform och ställde sig med prideflagga och protesterade utanför Ryska ambassaden, vilket också uppmärksammades en del i media.
 
 
Nu i helgen i samband med Lars Vilks utställning och att de högerextrema som detta lockade (nu säger jag inte att alla som lockas av Vilks konst är högerextrema, utan att en del av de som lockades var detta) samlades i närheten så hade Andreas premiär för sitt vandrande galleri Galleri Andreas Larsson och dök upp med Peter Johanssons konstverk "hästajävel" på ryggen.
 
 
 
Vardagshjälte nr 2 är Michaela Larsson som bland annat är grundare till sajten Konstpretton och där hon också delat med sig av texter med knivskarpa analyser av populärkultur ur ett feministiskt perspektiv.
 
 
Michaela driver den inspirerande, informativa och välformulerade bloggen Hej Blekk som hon beskriver som: en feministisk och antisexistisk frizon för alla queens, queers och riot grrrrrls. Hon tar upp feminism, reklam, kroppsideal, sexism och mycket annat, och fick bland annat uppmärksamhet i media då hon uppmanade till att anmäla pro-ana sidor inom social media och på detta sätt lyckades med att få stängt ner en hel del av dem.
 
Nu har Michaela också startat bloggen Hej Kroppen som, med hennes egna ord, är en motvikt till krav, ideal och normer. En sund sida som handlar om kroppen.
 
Med sitt engagemang sprider Michaela sitt positiva budskap till många och kan förhoppningsvis ge många unga kvinnor (och män) en annan syn på sig själva och sin omgivning.
 
 
Så idag vill jag hylla dessa två lite och hoppas att fler kan inspireras av dem. Jag tycker att det är underbart att det finns människor som dem som ser till att världen kan bli en lite bättre plats och som inte är rädda för att stå upp för sina ideal.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela