Telefoner och hypokondriska krämpor
Har varit en bra dag idag trots fortsatta yrselattacker och extrem huvudvärk vissa stunder. Varit på Gökis med sonen och mamma, och sedan spacklat väggar medan Nico var på stranden med sin mormor och morfar och badade.
I övrigt har Nicos dag handlat mest om... som alltid... telefoner. Han har en rätt saftig samling nu, som han gärna visar upp.
Igår var jag alltså hos läkaren då jag haft hög feber i några dagar, var stel i nacken, yr och mådde allmänt jäkligt skumt. Var såklart övertygad om att jag skulle dö i bakteriell hjärnhinneinflammation eller något, men efter tagna prover sa läkaren att OM jag hade hjärnhinneinflammation så var det virus och inget annat och att jag borde gå hem och vila (för proverna visade på att det fanns virus av något slag i kroppen).
Efter läkarbesöket har febern försvunnit och nacken är inte lika stel idag som igår men har en konstig huvudvärk som kommer och går och aktiveras av höga ljud samt får underliga yrselattacker som mer känns som utanför-kroppen-upplevelser än yrsel egentligen. Får episoder då jag känner att jag nästan tappar kontrollen över den egna kroppen, domnar av i delar av kroppen, känner mig lealös och nästan faller ihop samtidigt som det känns lite som om någon ger mig en handflatesmäll i pannan för huvudet vill liksom falla bakåt. JÄVLIGT obehagligt kan jag meddela. Naturligtvis tror jag då nu att jag kommer att få en stroke.
Antagligen är det min kropps sätt att säga att VILA DÅ FÖR FAEN.
Så skall lägga mig nu
Så skall lägga mig nu
