Inte helt på humör
Hampus har varit superduktig idag och satt upp resten av foder, lister och salning i vardagsrummet (så mycket målerijobb till mig nu) och hade säkert njutit ännu mer av det om jag inte kände mig alldeles slut av min mycket olägliga förkylning med tillhörande kliande hals.
Att i det skicket ta hand om ett barn som inte fått röja av sig på dagis på flera dagar är något av en utmaning. Känner mig sådär som världens sämsta mamma som bara varit ilsk och skällt hela dagen, och Nico har provocerat så mycket han bara kunnat... och jag har hanterat det mindre bra.
Usch jag hatar sådana dagar. Då man höjt rösten, sagt nej, gjort honom ledsen. Även om jag vet att man måste säga nej ibland och även om jag vet att han kommer vara glad igen alldeles strax så gör det ont i själen att se de där tårarna.... oavsett om anledningen är att man inte får åka rutschkana i soffan, inte får kasta saker i toan bara för att få spola eller för att man absolut inte vill sova. Adjöss lätt-nattning-perioden... det var tider det. Nu är det bara JAG VILL INTE.
Hoppas han somnar snart för sedan skall jag åka och handla tröstmat till mig själv (=lussebullar) och sedan förhoppningsvis orka måla fönster. Och orken ligger redan nu på minus.
Tur att min älskade make fått gjort mer än mig idag.
