Knyttet - kort men tjock

En feministisk socionoms tankar om ditt och datt

Det där med fin igen

Publicerad 2013-04-29 13:19:44 i Allmänt,

Eftersom jag bara sitter här håglös bredvid sjukt barn som sover (skall snart ta tag i mitt liv) så blir det ett blogginlägg till kring det där med att vara fin.
Sanna bloggande om detta idag och hon nämnde bland annat det där med att detta ofta nämns som ett problem, om man nu anser det vara detta, vad gäller flickor. Att speciellt flickor skulle få höra att de är fina och har fna kläder och därför börja anse att det yttre är av stor vikt.
 
Vad jag anser om det hela med att vara fin har jag ju skrivit om innan så behöver ju inte gå igenom hela det resonemanget igen, däremot vet jag inte om jag anser att det enbart är en tjejgrej. Nico får ofta höra av folk hur söt och fin har är (kanske sker det oftare eftersom folk ofta misstar honom för flicka?) och kommentarer kring hans kläder får han också ofta beroende på att han själv ofta vill visa upp sina kläder. Dock vill ju han visa upp en specifik figur eller så på tröjan men vanligaste responsen är ju att han då får höra att tröjan är fin.
 
Ja jag vet inte riktigt vad jag vill ha sagt med detta kände jag nu. Kanske bara lyfta fram att det i vår värld är ganska vanligt att även en pojke får höra detta med att han är fin... Känns som om jag borde ha en åsikt om detta också men ju mer jag tänkte desto mindre kom jag fram till ett svar. Det är svårt det där... och ofta hamnar jag i någon slags resonemang med socialt anpassad, mån om sitt utseende, följa strömmen och lycklig kontra individualist som inte bryr sig om andras åsikter och blir utstött. Jävligt överdrivet och kanske inte så realistskt, jag vet. Men är det inte det som gör föräldraskap så jäkla skrämmande... här skall jag fatta massa beslut och ha åsikter om mitt barn som kan påverka hela hans framtid och mående - och jag har ingen aning om vilket beslut som genererar vilket resultat. 
 
Visst hade det varit fint om han hade haft riktigt bra värderingar, förändrat världen, varit ansiktet utåt för lyckad produkt av genustänk i uppfostran och allt sådant... men jag vill ju mest av allt att han bara får vara lycklig och må bra.
 

Kommentarer

Postat av: SannaM // lärare ~ normkritiker ~ lesbisk svenssonmamma

Publicerad 2013-05-03 12:27:49

Haha, jag kände samma hopplöshet efter att jag skrivit det där inlägget. Ville liksom skriva NÅGOT, för något kändes, men sedan blev det ändå poänglöst i slutändan... eller vad man ska säga. Jag tror i och för sig inte att pojkar för höra lika ofta att de är söta och fina, och frågan är ju då vad man som genusmedveten förälder helst eftersträvar: Att både ens son och ens dotter får höra ibland hur söta de är, eller att ingen får det... Och egentligen är det väl rätt glasklart att klädsel och frisyr inte bör ges beröm i första hand, utan att det är personen som räknas... Överlag är vi ju dock så fast i att säga hur "fina" barn är. Inklusive jag själv...

Svar: Det svåra är ju att man någonstans inom sig också behöver den typen av bekräftelse också.. men när jag kände efter lite till så handlar det kanske inte om att jag vill höra att jag är fin, vacker, smal eller whatever.. utan att någon tycker om hur jag ser ut... För min kropp och hur jag ser ut är ju också en del av den jag är. Sedan att ALLA skall tycka om hur jag ser ut är ju helt oviktigt men visst vill jag att de som står mig nära skall tycka om mitt utseende.
Knyttet

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela