Vi lever fortfarande
Jag vet att det inte skrivs mycket nu för tiden men det hinns liksom inte med.
I torsdags var vi i alla fall på föräldramöte och utvecklingssamtal på dagis. Framkom att de tycker att Nico använder språk väldigt lite och inte interagerar med varken andra barn eller personal speciellt mycket. Han är liksom glad och roar sig på egen hand men vill inte leka med andra, utan bara i närheten av dem.
Så på fredagen så ringde vi och bokade tid med specielpedagog som skall komma och observera och så bytte vi BVC till det som är knutet till dagis så man kan samordna om det behövs utredas.
Imorgon skall jag dock samtala med personalen igen för vi fick med ett slags skolfoto hem från mötet som var ett kollage med ansiktsbilder på alla barn på avdelningen. Varje gång Nico ser det så pekar han dock på två specifika barn och så slår han på dem, så vill kolla upp om det är så att vissa barn är dumma mot honom.
De senaste dagarna har Nico mest busat med mormor och morfar, och nu är han alledes ren efter ett bad och ser på film... vilket ni kan se nedan både med och utan blixt.
